phone phreaking – manipulering av telefonsystemet så att man kan ringa dyra samtal gratis. – Phreaking var vanligt på 1970-talet. Den mest kända phreakaren var John Draper (länk), känd som ”Cap’n Crunch” efter flingpaketet där han hittade en visselpipa som (då) kunde användas för att lura telefonväxlarna. Även Steve Wozniak ägnade sig åt phreaking. – Läs också om Joybubbles (länk). – Ordet: Phreaking kommer av phone och freaking. Stavningen med ph återkommer i ord som phile, phishing (nätfiske) och pharming.
[it-relaterad brottslighet] [telefoni] [ändrad 30 maj 2017]
(copyright troll) – företag eller person som systematiskt begär skadestånd av andra för intrång i upphovsrätten. – Ofta gäller det upphovsrätt till verk som företaget har skaffat rätten till enbart för att kunna begära sådana skadestånd. Även om påståendena om intrång i upphovsrätten är dubiösa hoppas företaget att den utpekade parten ska betala skadeståndet hellre än att bestrida kravet och tvingas gå till domstol. – I ett fall som blev känt i mars 2017 erkände den amerikanska advokaten John Steele att han och en kollega hade spelat in porrfilmer och lagt ut dem på bland annat Pirate Bay för att sedan kunna stämma de som laddade ner filmerna för brott mot upphovsrätten. – Se detta pressmeddelande från amerikanska justitiedepartementet. – Se också patenttroll, porn troll och troll.
[troll] [upphovsrätt] [ändrad 16 oktober 2019]
”porrtroll” – företag som begär skadestånd av personer som påstås ha laddat ner pornografi från internet. Pornografin är, eller påstås vara, skyddad av upphovsrätt – se porrutpressning. – Uträkningen är att den utpekade ska betala skadeståndet hellre än att bestrida kravet, försvara sig inför domstol och bli känd som porrtittare. – Se också copyright troll, patenttroll, sextortion och troll.
[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [troll] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]
brott som nättjänst – webbaserade tjänster som anlitas för brottslig verksamhet. Den som köper en brottslig tjänst betalar enligt taxa. – Benämningen anspelar på (seriösa) tjänster som software-as-a-service. – Förkortas CaaS. – Läs också om crimesourcing.
[ord på as-a-service] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 2 augusti 2017]
otillåten vidaresändning av direktströmmade tv-program, till exempel avgiftsbelagda utsändningar av matcher. Kallas också för fulströmning.
[pirat] [radio och tv] [strömmande] [upphovsrätt] [ändrad 10 januari 2019]
”copy me” – text och märke som säger att något får kopieras fritt. Det kan vara text, bild, video, musik eller annat. Den som sätter dit kopimimärket är, eller bör vara, den som har upphovsrätten. De som använder kopimimärket kallas för kopimister. – Läs mer på kopimi.com (nere sedan mars 2021, arkiverad). – Kopimism är också en religiös rörelse, grundad i Sverige 2010 av Isak Gerson (isakgerson.se). Det missionerande kopimistsamfundet (kopimistsamfundet.se) erkändes 2011 som trossamfund i Sverige. Kopimisterna anser att kopiering och spridande av information är heliga handlingar. – Läs också om copyleft, Creative commons, Free art license, GNU Free documentation license, GPL och IDDN.
[kuriosa] [upphovsrätt] [ändrad 7 maj 2022]
egentligen radio- och tv-avgift – en avskaffad avgift som fram till slutet av 2018 skulle betalas av alla hushåll som hade utrustning som kunde ta emot tv‑sändningar. (Se television för att se vad räknas. Någon avgift för enbart radio togs inte ut.) Tv‑avgiften avskaffades vid årsskiftet 2018–2019 och ersattes då med en särskild skatt som alla skattebetalare måste betala. – I juni 2014 fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att datorer, smarta mobiler och surfplattor inte ska räknas som tv‑mottagare (länk). Från februari 2013 hade den organisation som hanterade tv-avgiften, Radiotjänst i Kiruna, nerlagd vid utgången av 2019, nämligen krävt att även apparater som kan ta emot utsändningar genom internet skulle vara belagda med tv‑avgift. Men det beslutet förklarades alltså ogiltigt. Tv‑avgifter som hade betalats av personer som har dator, men inte tv, skulle betalas tillbaka. – Det var riksdagens public servicekommitté som 2017 föreslog att tv-avgiften skulle avskaffas och ersättas med en skatt, se meddelande från regeringskansliet. – Terminologi: Ordet tv‑licens användes ofta, men det har hetat tv‑avgift sedan 1966. – Om skatten, se Skatteverkets webbsidor.
– In English: The radio and tv fee, usually called the tv fee (tv-avgift or, previously, tv-licens) had, until the end of 2018, to be paid by all Swedish households and organizations that had the equipment needed for receiving television transmissions (it was not required for those who had only a radio receiver). Starting in 2019, it was replaced with a special tax, to be paid by all tax-payers. –The fees, and the new tax, finance Swedish public service television, SVT (svt.se), and radio, SR (sverigesradio.se). – In February, 2013, the agency that collected tv fees, Radiotjänst i Kiruna, closed down at the end of 2019, declared that owners of computers, tablets and smartphones, even if these had no TV receiver, were required to pay the tv fee, since they could receive streaming transmissions of TV programs over the internet. The decision caused an uproar, even though most people who own such devices own a TV set too, and were thus required to pay the tv fee anyway. However, in June, 2014, the Swedish supreme administrative court found that computing devices were not TV sets, and that TV fees collected from device owners that do not have a regular TV set should be repaid. – For more summaries in English, please click at this link.
[inaktuellt] [lagar] [radio och tv] [ändrad 29 december 2019]
(CFAA) – en amerikansk lag mot dataintrång. – Lagen förbjuder utomstående att skaffa sig tillgång till information på vissa datorer. Lagen förbjuder också att man stör eller saboterar driften av sådana datorer, eller kommunikationen mellan dem. Det är också förbjudet att olovligen använda sådana datorer för eget bruk, utom i marginella fall. – CFAA gäller för det som i lagen kallas för skyddade datorer (protected computers). Som sådana räknas datorer som används av myndigheter och finansiella institutioner samt i handel och kommunikation mellan delstaterna eller med andra länder. Lagen stiftades redan 1984, och har ändrats sedan dess. – Det var CFAA som åberopades i det uppmärksammade åtalet mot Aaron Swartz. Med anledning av det har det föreslagits att lagen ska mildras, se Aarons lag. Lagen åberopas också i åtalet mot Julian Assange (se WikiLeaks) i USA. – Lagtexten finns här: länk.
[dataintrång] [lagar] [ändrad 15 april 2019]
(Aarons law) – föreslagna ändringar av CFAA, en amerikansk lag mot dataintrång, föranledda av det oproportionerliga åtalet mot Aaron Swartz. – Swartz hotades med 35 års fängelse och en miljon dollar i böter för att han hade laddat ner vetenskapliga uppsatser från en server. Ingen hävdade att han hade begått dataintrång, orsakat någon ekonomisk skada eller saboterat servern, bara att han hade brutit mot vissa användarvillkor. Swartz tog sitt liv innan domen hade fallit. – Se artikel av Lawrence Lessig i The Atlantic (länk).
[lagar][ändrad 15 februari 2018]