Dirichlets lådprincip – i matematik: om man har fler brev än brevfack, och lägger breven i brevfacken, kommer något brevfack att innehålla minst två brev. – Detta är förstås en självklarhet, men är ändå bra att ha i minnet när man ska lösa problem inom sannolikhetslära. Det är också viktigt för förståelsen av kondensat (hash). – Se till exempel kollision. – Uppkallad efter den tyska matematikern Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet (1805—1859, se Wikipedia). – Kallas också för brevfacksprincipen, på engelska the pigeonhole principle, ibland oegentligt översatt till duvslagsprincipen (pigeonhole=brevfack, ursprungligen duvslag), the drawer principle, the box principle eller Dirichlet’s principle.
[kryptering] [lagar] [sannolikhet] [ändrad 12 juli 2020]
- – (collision) – i matematik: det att kondensaten (hashen) av två olika tal blir identiska. Det följer av lådprincipen: kondensat är tal, och de talen är mindre än de tal som de är kondensat av: alltså måste det finnas fler tal att göra kondensat av (indata) är det finns möjliga kondensat (utdata). Och därför måste åtminstone en del tal få samma kondensat. Resonemanget förutsätter att man använder samma algoritm för att beräkna kondensaten. Bra algoritmer för beräkning av kondensat bör ge så få kollisioner som möjligt, och de som uppstår bör vara svåra att förutse. Att hitta kollisioner är ett sätt att knäcka it‑skydd som använder kondensat, till exempel elektroniska signaturer. – Se också kollisionsresistens;
- – i nätverk: när två enheter i nätverket försöker sända på samma gång. – Se till exempel ethernet samt kollisionsdomän; motsvarande för programkörning, se contention;
- – i juridik: när två olika och motstridiga lagar gäller för samma fall. – Se också kollusion.
[juridik] [matematik] [nätverk] [ändrad 18 december 2019]
tal som anger någots plats i en ordningsföljd. – Ordningstal skrivs så här med siffror: trettonde blir 13:e, fjortonde blir 14:e, femtonde blir 15:e, tjugoförsta blir 21:a. Alltså siffra/siffror, kolon och bara sista bokstaven i ordningstalet. Ordningstal från första till tolfte bör skrivas med bokstäver, men kan givetvis skrivas med siffror: 1:a, 2:a och så vidare. Även högre ordningstal kan skrivas med bokstäver om ordet blir kort, till exempel den tusende. – På engelska: ordinal numbers. – Datum skrivs med enbart siffror: den 7 april 2020.
[språktips] [tal] [ändrad 7 april 2020]
1 024 byte, förkortas kiB. (Jämför med kilobyte.) – Se binära multipelprefix.
[måttenheter] [ändrad 24 april 2021]
binärt multipelprefix som betyder multiplicerat med 1 024, och som alltså ligger nära det decimala kilo (exakt ×1 000). Kibi förkortas Ki. Det ingår i en serie multipelprefix som är anpassade till det binära talsystemet.
[multipelprefix] [ändrad 23 februari 2018]
binärt multipelprefix för 240, förkortat Ti. Rätt nära multipelprefixet tera- (en biljon) i decimala tal. Talet är lika med 1 099 511 627 776.
[multipelprefix] [ändrad 29 augusti 2021]
- – om tal: angett med siffrorna 1—9 och 0. Alltså det sätt att skriva tal med arabiska siffror som vi brukar använda. Skillnaden mot binära tal är enbart praktisk – det krävs bara en enkel omräkning. Binära tal används i datorer därför att det är minst risk för maskinella felläsningar om det bara finns två värden (1 och 0) att välja mellan. Decimal representation av tal kallas ibland (mycket sällan) på engelska också för denary representation. (Något svenskt ord för denary tycks inte finnas, men det skulle bli ”denär”.) – Läs också om digital;
- – de siffror som står efter ett decimalkomma och som anger värden som är mindre än 1. I talet 3,14 är siffrorna 1 och 4 decimaler. – På engelska: decimal fraction, ibland också numerator (täljare).
[matematik] [ändrad 21 september 2018]
ett sätt att ange tal med åtta siffertecken i stället för tio. Man använder bara siffertecknen 0—7. Efter 7 kommer ”10” för åtta, ”11” för nio, ”12” för tio och så vidare; talet sexton skrivs ”20”. – Oktal notation är ett numera ovanligt alternativ till det hexadecimala talsystemet som ett sätt att komprimera binär notation. Tre binära tecken (ettor och nollor) blir ett oktalt tecken. Det har fördelen, gentemot det hexadecimala systemet, att det kan skrivas med enbart vanliga siffror – inga extra tecken behövs. – På engelska: octal. – Läs också om Base 32 och Base 64.
[matematik] [ändrad 5 augusti 2021]
tal som kan skrivas med siffror utan decimaler (betydelse 2). Heltal är de positiva heltalen 1, 2, 3…, de negativa heltalen -1, -2, -3… och talet noll. – På engelska: integers. – Jämför med naturliga tal.
[tal] [ändrad 20 december 2018]
alla tal som inte är heltal och som inte heller kan skrivas som bråk (rationella tal). – Kända exempel är kvadratroten ur två och pi. De måste avrundas när man skriver dem med siffror. Om man börjar skriva ett irrationellt tal med siffror får man ett tal som har ett oändligt antal decimaler (betydelse 2), och som saknar mönster som upprepar sig. Det går inte att räkna ut irrationella tal exakt, eftersom de har oändligt många decimaler: man kan bara komma närmare och närmare det exakta värdet. – På engelska: irrational numbers. – De irrationella talen är en del av de reella talen.
[tal] [ändrad 15 oktober 2019]