program som sorterar ut spam från inkommande e‑post. – E‑post som spamfiltret klassar som spam kan läggas i en särskild mapp, markeras på något annat sätt eller raderas direkt. – De enklaste spamfiltren utgår från listor med ord som brukar förekomma i spam. En del filter gör upp en egen sådan lista gradvis genom att analysera e‑post som användaren manuellt klassar som spam. – Spamfilter kan använda statistisk analys (ju fler misstänkta ord i ett mejl, desto högre sannolikhet att det är spam) eller bayesisk analys, som är mer nyanserad. Vissa filter kollar att avsändaradresserna är äkta genom att svara på all inkommande e‑post: kommer det då ett felmeddelande är mejlet antagligen spam. Andra åter stoppar all e‑post från vissa domäner, så kallad blackholing. De flesta spamfilter har spärrlistor (av begränsat värde) och frilistor (lista över avsändaradresser som anses säkra). – Se också grålistning.
[spamfilter] [ändrad 30 maj 2021]
(harvest) – skörda e-postadresser – samla in e‑postadresser i stor skala för att kunna skicka spam till dem. Detta kan göras genom att en robot samlar in (skrapar) e‑postadresser från webbsidor. – Ett annat sätt är att hitta adresser att skicka spam till är att låta ett program sätta ihop tänkbara e‑postadresser och sedan testa dem – se adressgeneratorattack.
[spam] [ändrad 19 juni 2018]
ett avvisat förslag från Microsoft om en metod för att försvåra spammande genom att stoppa e‑post från falska avsändaradresser. – Microsoft la fram förslaget 2004 för internets tekniska ledningsgrupp IETF, men IETF röstade ned förslaget. – Sender ID bygger på att mottagarens e‑postserver kollar att mejlet verkligen kommer från den uppgivna avsändardomänen, och stoppar all e‑post som inte gör det. Metoden förutsätter att domänerna publicerar maskinläsbara listor över giltiga avsändaradresser. – Sender ID var en kombination av Sender policy framework, Microsofts Caller ID och en tredje metod som heter Submitter Optimization. En anledning till att Sender ID avvisades var att Microsofts licensvillkor för delar av koden till Sender ID inte gick att förena med principerna för fri mjukvara.
[falsk avsändare] [inaktuellt] [spam] [ändrad 28 december 2019]
spårningspixel – omärklig digital bild som används för att samla information (pixelmätning) om besök på webbsidor eller för att få kvittens på spam. – För att ”bilden” inte ska märkas består den av en enda bildpunkt (pixel). Den brukar ha samma färg som omgivningen. Spårpixeln (bilden) är knuten till en länk som går till en särskild webbsida. När någon öppnar webbsidan som spårpixeln finns på hämtas ”bilden”, och då registrerar webbservern det tillsammans med information om den som har hämtat bilden. Detta kan utnyttjas på flera sätt:
- – av en webbannonsör för att få oberoende information om hur många som ser annonsen;
- – av spammare som skickar spam i HTML-format: de får besked om att mottagaren har öppnat spammet och, om de skördar e‑postadresser, om att mottagaren existerar.
– På engelska: pixel tag, web beacon, web bug och clear GIF. (Bug i web bug betyder inte bugg, utan småkryp.) På svenska även: pixeltagg. – Jämför med pixel shim. – Spårpixel var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen – se denna länk.
[webbstatistik] [spam] [årets nyord] [ändrad 26 augusti 2021]
(address munging) – se spamblockering.
[spam]