sensorer som kommunicerar trådlöst med varandra i ett meshnätverk. – Idén är att man lätt och billigt ska kunna samla in och sammanställa mätvärden i ett system som är lätt att utplacera (inga ledningar). – I de mest extrema formerna, som används till exempel i miljöstudierna, är sensorerna är små enheter (”motes”) som kan utplaceras planlöst, kanske kastas ut från ett flygplan. Enda kravet är att alla sensorer har trådlös kontakt med de andra, direkt eller indirekt. Varje sensor mäter en eller ett fåtal saker, men det kan vara vad som helst – ljud, ljus, tryck, rörelser, väder och vind – beroende på vad sensornätet ska användas till. De kan användas som tjuvlarm eller för att upptäcka skador på hus efter jordbävningar. Sensorerna innehåller enkla datorer, batterier och en radiodel. De kommunicerar med varandra och vidarebefordrar mätvärden så att de når en uppsamlingspunkt. Varje mätvärde innehåller uppgift om vilken sensor det kommer från. Sensorns plats kan, om det behövs, mätas med en inbyggd GPS‑mottagare eller genom att sensorerna själva mäter var de finns i förhållande till varandra. Trådlösa sensornät kom i bruk i början av 2000‑talet och har fått stor användning. – Trådlösa sensornät utvecklades först på Berkeley-universitetet i det numera nedlagda projektet smart dust. – På engelska: wireless sensor network, WSN.
[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 24 mars 2021]
local area wireless network – ett mindre vanligt alternativ till förkortningen WLAN, wireless local area network – se trådlöst nätverk.
[förkortningar på L] [nätverk] [trådlöst]
- – ”stoftkorn” – mycket liten sensor med inbyggd datakommunikation. – Motes används i trådlösa sensornätverk. Motes kommunicerar med varandra och vidarebefordrar varandras meddelanden så att de når en uppsamlingspunkt, en dator. – Benämningen mote kommer från projektet Smart dust;
- – se Michigan Micro Mote.
[datorer] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 9 november 2017]
wide area data services – icke-lokal datalagring – teknik för datalagring i ett wide area network (WAN) – alltså i ett datornätverk som, i princip, kan sträcka sig över hela världen. I ett väl fungerande icke‑lokalt datalagringsnät ska en användare i Umeå kunna hämta data från en databas i Tokyo lika snabbt som om servern stod i källaren. – Jämför med moln.
[datalagring] [förkortningar på W] [nätverk] [ändrad 4 mars 2022]
(local area network, LAN) – datornät som kopplar samman persondatorer i samma lokaler. De delar genom nätverket på gemensamma resurser som servrar, internetanslutning och skrivare. Lokala nätverk kan vara trådlösa, se wi‑fi. Ett praktiskt kriterium på lokalt nätverk är att det inte behöver använda telenätet eller ett allmänt datanät för att koppla samman delar av nätet. (Men se virtuellt privat nätverk.) – Större nät, icke-lokala nätverk, kallas på engelska för wide area networks, WAN.
[nätverk] [ändrad 21 april 2018]
- – äldre teknik som användes i en del lokala nätverk. Alla anslutna datorer tar emot alla meddelanden. Ett program hos varje användare sorterar fram de meddelanden som är avsedda för just den mottagaren och raderar resten;
- – sändning av ett paket till alla datorer i det lokala nätverket.
– På engelska: broadcasting.
[nätverk] [ändrad 15 augusti 2013]
ett nätverk för kontorsdatorer, lanserat 1985 av Apple, nerlagt kort därefter. – Macintosh Office bestod av en laserskrivare, på den tiden en nymodighet, ett lokalt nätverk (även det något nytt för persondatorer) och en server (som då kallades för filhanterare), som kallades för BigMac. Macintosh Office var alltså inget programpaket, som Microsoft Office. Satsningen misslyckades, inte minst för att nätverket inte fungerade särskilt bra.
[it-historia] [nätverk] [ändrad 10 november 2018]
virtual private LAN service – virtuell privat lokalnätstjänst – teknik för att knyta samman flera lokala nätverk via internet, så att de ter sig som ett enda lokalt nätverk för användarna. Användarna loggar in på sina lokala nätverk och behöver inte bekymra sig om internetanslutningen, som sköts av VPLS. Meddelanden mellan användare på olika nätverk sänds över internet genom en så kallad tunnel. VPLS är en typ av VPN, virtuellt privat nätverk. Skillnaden är att VPLS används bara för att koppla samman lokala nätverk.
[förkortningar på V] [nätverk] [ändrad 11 juni 2021]
i datakommunikation: en förbindelse som verkar vara ett separat fysiskt nätverk, men som i själva verket går över internet (eller annat allmänt tillgängligt nätverk). – En tunnel ska ge samma skydd mot avlyssning och samma garanterade kapacitet som ett separat nätverk, men det utnyttjar ett allmänt datanätverk. Tunnlar används i virtuella privata nätverk. Innan ett meddelande sänds genom en tunnel krypteras både texten och adressinformationen. Sedan inkapslas allt i ett format som internet kan hantera, delas upp i paket, och skickas till det mottagande nätverket. Det sänds genom internet som vilket meddelande som helst, men innehållet är oläsligt för obehöriga. I det mottagande nätverket dekrypteras meddelandet och skickas sedan till den mottagare som anges i adressinformationen. Kända tekniker för tunnling är L2F, PPTP och kombinationen L2TP.
[datakommunikation] [ändrad 7 december 2022]
svensk datorkonsult i Linköping, känd för projekt som litteraturbanken Projekt Runeberg och för att ha startat wikipedin Susning†. Han är numera aktiv i stiftelsen Wikimedia. – Lars Aronsson tog tidigt upp idén om trådlösa nätverk för privatanvändare genom att driva det numera nerlagda diskussionsforumet Elektrosmog. – Intervju i Computer Sweden (från 2003) – se denna länk. – Se också aronsson.se (inte tillgänglig sedan oktober 2015).
[lars aronsson] [personer] [webbuppslagsverk] [ändrad 16 september 2019]