ett program för kodning av texter med komplicerade inslag, till exempel matematiska formler eller citat i andra skriftsystem. – LaTeX är ingen ordbehandlare av modell wysiwyg, utan kan beskrivas som ett märkspråk. Själva texten (det som läsaren ska se) visas för skribenten blandad med instruktioner (rubriker, styckeindelning och annat) i ett enda typsnitt. (Det påminner om att läsa källkoden till en webbsida.) För att texten ska visas eller tryckas i den slutliga form som skribenten har tänkt sig krävs att den först överförs till ett program som TeX. – LaTeX har funnits sedan 1984 och utvecklades av amerikanen Leslie Lamport (1941, se Wikipedia). Det används fortfarande flitigt av forskare. – Se latex‑project.org. – (Latex är en form av gummi i tunn och elastisk form.)
[ordbehandling] [typografi] [10 augusti 2022]
- – förkortning för text i olika betydelser;
- – .txt – filnamnsändelse för rena textfiler, alltså skrivna dokument utan formatering: bara bokstäver, siffror, skiljetecken och tecken för nytt stycke ingår. Exakt hur filformatet .txt är uppbyggt varierar mellan olika program;
- – (TXT) – se Intel trusted execution technology.
[filnamnsändelser] [förkortningar på T] [it-säkerhet] [ordbehandling] [ändrad 27 februari 2022]
PDF‑dokument som har anpassats för personer med funktionsvariationer, i synnerhet för synskadade. En tillgänglig PDF ska:
- – vara kodad för uppläsning med talsyntes. Det ska finnas taggar (dolda instruktioner) som anger i vilken ordning PDF‑dokumentets delar ska läsas upp. Vad som är rubriker, mellanrubriker, bildtexter och andra element ska också anges på ett sätt som kan läsas upp med talsyntes. Det ska också finnas beskrivningar av foton och andra illustrationer. Sådan anpassning är också värdefull för personer som läser dokumentet med punktskrift (Braille);
- – kunna anpassas för färgblinda och synsvaga. Färgkombinationer ska kunna bytas ut och teckenstorleken ska kunna ändras.
– Läs mer på webbsajten Funka (länk) och på Adobes webbsidor. – På engelska: accessible PDF.
[dokument] [funktionsvariation] [ordbehandling] [tillgängligt] [ändrad 16 januari 2021]
(1925–2018) – amerikansk it-pionjär och företagsledare, känd för att ha utvecklat den första datorn för ordbehandling. – Efter att ha arbetat med utveckling av stora system i datorföretag på 1950‑talet och 1960‑talet och fått flera patent konstruerade Berezin 1968 Data secretary, ett datorsystem för ordbehandling. Hon marknadsförde det som ett sätt att höja sekreterarjobbets prestige – från maskinskriverska till datoroperatör – och annonserade bland annat 1971 i första numret av den feministiska tidskriften Ms. (msmagazine.com). Rubriken var ”Death of the dead-end secretary”. (Annonsen finns på BBC:s webbsidor, en bit ner på denna sida.) 1969 startade hon företaget Redactron som hon 1976 sålde till Burroughs (numera Unisys). 1980 blev hon chef för innovationskapitalföretaget Greenhouse. Hon fick flera utmärkelser och hedersdoktorat.
[evelyn berezin] [ordbehandling] [personer] [ändrad 19 december 2018]
(infinite scroll) – möjlighet att skrolla hur långt som helst i ett dokument, även om det inte längre finns något innehåll. – Programmet som dokumentet bearbetas i genererar nya blanka sidor eller rader på bildskärmen så länge man fortsätter att skrolla. Det blir som att rulla upp ett ändlöst blankt papper. Ändlös skrollning kan göras både i sidled och i djupled. – Ändlös skrollning finns bland annat i Microsoft Excel. – Kallas också för ändlös rullning.
[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 21 januari 2021]
sammanfattande ord för läsarens tillägg i ett dokument. Alltså sådant som marginalanteckningar, andra kommentarer och förstrykningar i böcker, tidningar och andra dokument. – Inom it har ordet annotering samma betydelse, men det handlar då särskilt om möjligheten att göra och spara annoteringar i dokument som visas på bildskärm. Det kan gälla webbsidor, PDF:er, andra dokument eller bilder. Ofta görs annoteringar direkt på bildskärmen (pekskärm) med en speciell penna. De kan också göras med tangentbord i textrutor som är knutna till en bestämd plats i dokumentet, förutsatt att ordbehandlaren eller annat program tillåter det. – Digitala annoteringar kan innehålla sådant som inte går att göra med papper och penna som foton, animeringar och länkar. – Tekniker som ger möjlighet till digitala annoteringar sparar vanligtvis annoteringarna i ett separat ”skikt” som sparas separat utan att originaldokumentet påverkas. Flera användare kan då göra egna anteckningar var för sig på samma dokument. – På engelska: annotation. – Läs också om Annotating all knowledge och annotated reality.
[ordbehandling] [personliga data] [ändrad 26 juni 2020]
grafisk HTML-editor – ordbehandlare för framställning av webbsidor: den visar hur texten kommer att se ut i webbläsaren och döljer HTML‑styrkoderna. Användaren kan formatera texten med mus och menykommandon som i en ordbehandlare, men programmet översätter instruktionerna till HTML. – Se också WYSIWYG.
[ordbehandling] [webbpublicering] [ändrad 14 november 2018]
– en som använder datorn enbart för ordbehandling.
[it-folkgrupper] [ordbehandling] [ändrad 14 november 2018]