GenomSynlig

en tjänst som ska ge användarna inblick i hur deras personuppgifter används på nätet. – GenomSynlig ska kunna visa vilka data om användaren som finns hos olika företag och andra orga­nisa­tioner, hur de används och vilka slutsatser som har dragits om användaren. – GenomSynlig utvecklas på Karlstads universitet under ledning av professor Simone Fischer‑Hübner (länk) med början 2015, se Karlstads universitets webbsidor. Det ingår i forskningsprojektet Cloud accountability project. – Läs också om openPDS. – Ordet: Genom­synlig används i stället för genomskinlig när man vill markera att man verkligen ser genom något, som genom en glasruta; genomskinlig betyder ju orda­grant att man kan skina igenom materialet, som genom tunt tyg, inte nödvändigtvis se igenom det. Ordet genom­siktlig förekommer också i samma betydelse. – Jäm­för med genom­lysning.

[personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 7 november 2019]

portabilitet

  1. – om datorprogram: flyttbarhet – det att ett program kan flyttas till, och köras på, ett annat it‑system än det ut­­veck­la­des för. – Termen är numera ovanlig när det gäller program, eftersom den har blivit överflödig. Den var relevant när nästan alla datortillverkare hade egna pro­cessorer och (icke minst) egna operativ­system. – Rörelsen för öppna system hade bland annat som mål att program skulle vara portabla – att till exempel ett program som var skrivet för IBM:s utförande av Unix skulle kunna köras på en arbetsstation från dåvarande Hewlett‑Packard†;
  2. dataportabilitet – möjlighet att flytta en datamängd så att den kan behand­las i ett annat it‑system än det som den först skapades i. Det innebär i praktiken att datamängden ska lagras i, eller kunna överföras till, ett allmänt förekommande filformat. Data­porta­bi­li­tet för personuppgifter är ett krav i EU:s Dataskyddsförordning;
  3. – egenskapen att vara portabel, som hos en bärbar dator.

[it-system] [mjukvara] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]

Integritetsskyddsmyndigheten

(IMY) – den svenska myndighet som övervakar användningen av personuppgifter i datorer och i andra samman­hang. – IMY är samma myndighet som under namnet Datainspektionen grundades 1973. Namnbyte från Datainspektionen till Integritetsskyddsmyndigheten skedde vid årsskiftet 20202021. – Förutom hanteringen av personuppgifter (se Dataskydds­för­ord­ningen) har IMY också tillsyn över kreditupplysning och inkassoverksamhet. – Regeringen bestämde tidigare att dåvarande Datainspektionen under 2018 skulle byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten, men i maj 2018 protesterade DI:s chef Lena Lindgren Schelin (se pressmeddelande), och föreslog i stället namnet Dataskyddsmyndigheten. I september 2020 föreslog regeringen i budgetpropositionen att namnbyte till Integritetsskyddsmyndigheten skulle ske vid årsskiftet 2020–2021, vilket riksdagen godkände. – Se imy.se. – IDG:s artiklar om Datainspektionen / Integritetsskyddsmyndigheten: länk.

– In English: Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, in English Swedish Authority for Privacy Protection, formerly Datainspektionen (The Swedish data protection authority), is a government agency responsible for protecting the right to privacy. It also supervises credit information and collection agencies. It changed names on January 1, 2021.  Read more in English on this link. – For more summaries in English, please click on this link.

[dataskydd] [namnbyte] [personuppgifter] [svenska myndigheter] [ändrad 20 december 2022]

strukturerad personuppgift

personuppgift som ingår i en sammanställning av information som är utformad för att underlätta sökningar, till exempel databaser. – Strukturerade personuppgifter är uppdelade i fält, som förnamn, efternamn, adress etcetera. – Från 2007 hade Personuppgiftslagen† (PuL) strängare bestämmelser för strukturerade personuppgifter än för ostrukturerade personuppgifter. Men Dataskyddsförordningen, som trädde i kraft 2018 och då ersatte PuL, gör ingen skillnad. – Se också strukturerade data.

[juridik] [personuppgifter] [ändrad 8 januari 2020]

ostrukturerad personuppgift

personuppgift som ingår i ostrukturerat material, till exempel i löpande text. (Som person­­upp­gifter räknas i lagen all information som på något sätt kan knytas till en levande person.) – Från 2007 gjorde Personuppgiftslagen† (PuL) skillnad mellan strukturerade personuppgifter och ostrukturerade personuppgifter. Men Dataskyddsförordningen, som gäller sedan 2018, och som har ersatt PuL, gör ingen skillnad. – Grundregeln i PuL var att ostrukturerade personuppgifter fick hanteras fritt så länge man inte kränkte den som uppgifterna gällde. Vad som räknas som kränkande kan variera från fall till fall. – Se informa­tion från Integritetsskyddsmyndigheten (länk). – Lagarna om ostrukturerade personuppgifter gällde inte för känsliga personuppgifter, som bara fick behandlas i sär­skilda fall.

[inaktuellt] [juridik] [personuppgifter] [ändrad 9 januari 2020]

härledd uppgift

personuppgift som är en slutsats grundad på andra kända uppgifter om en person. Om, till exempel, du huvudsakligen besöker Centerpartiets webbsidor är det sannolikt, men inte säkert, att du stöder Centerpartiet. – Jämför med beteendebaserade uppgifter. Skillnaden är att ”besöker huvudsakligen centerpartistiska webbsidor” är en beteendebaserad uppgift som kan verifieras, medan ”är troligen centerpartist” är en slutsats (inferens), alltså en härledd uppgift. – På engelska: derived data. – Läs också om härledda data (under ambient data).

[personuppgifter] [ändrad 24 mars 2021]