– funktion, finess, egenskap. Ordet används också som verb: ”the new mobile phone features a keyboard” – ”den nya mobiltelefonen kommer med / har / ståtar med tangentbord”, ibland ”innehåller”. ”Is it a bug or a feature?” – ”är det en bugg eller en funktion?” – ironisk kommentar till programföretags vana att bortförklara uppenbara fel. – Se också feature creep;
– i tidningar (även på svenska): längre artikel eller reportage.
– Ordet:Feature kommer av ett gammalt franskt ord, faitur, som betyder hur något är gjort, utförande.
(Murphy’s law) – ”Om det finns två eller flera sätt att göra något på, och ett av dem kan ställa till katastrof, så kommer någon att göra på det sättet.” – Det är den ursprungliga formuleringen från 1949, hämtad från den amerikanske flygvapeningenjören kapten Edward A Murphy (1918—1990), citerad av hans son Robert Murphy. Den vanliga, mer kända formuleringen av Murphys lag är i själva verket Finagles lag. (En kortare formulering i Murphys anda skulle vara ”Om det alls går att göra fel så kommer någon att göra fel.”) – Murphys lag är inte lagen om alltings jävlighet, utan ett uttryck för Ed Murphys nitiska perfektionism. Han ansåg att fel kunde förebyggas – men bara om man kollade och dubbelkollade och garderade även mot de mest osannolika misstag. Produkterna skulle vara idiotsäkra. – Se artikel i Scientific American, maj 1997. – Murphys lag har likheter med Sods lag, Spodes lag och fysikens fjärde lag, men absolut inte med Moores lag. Därtill kommer Muphrys lag.
affordans – egenskapen att inbjuda till att bli använd på ett visst sätt (om föremål eller tjänster). Även: det att en person kan utföra en viss handling därför att hennes omgivning tillhandahåller den möjligheten. – Affordance är ett svåröversatt begrepp inom människa‑datorinteraktion och formgivning. Den enklaste lösningen är troligen att försvenska det till affordans. Poängen är att om ett föremål är formgivet på rätt sätt så förstår man vad man ska ha det till och hur man ska hantera det. – Ordet affordance är bildat av engelska to afford i betydelsen att erbjuda, att tillhandahålla. Det är hämtat från ekologin och myntades 1979 av James J Gibson (1904—1979, se Wikipedia) i The ecological approach to visual perception (1986), där han skrev: ”The affordances of the environment are what it offers the animal, what it provides or furnishes, either for good or ill. The verb to afford is found in the dictionary, but the noun affordance is not. I have made it up. I mean by it something that refers to both the environment and the animal in a way that no existing term does. It implies the complementarity of the animal and the environment …”
– nätverk där varje ansluten enhet har kontakt med sina närmaste grannar i nätet; de i sin tur har kontakt med sina grannar, och så vidare. Alltså ett spindelnätsliknande nätverk. I princip kan varje medlem av nätet kommunicera med varje annan medlem (nod) av nätet, oavsett avstånd, genom ett eller flera ”hopp”. Ofta finns det anslutning till internet vid en av noderna. – Ordet används mest om trådlösa nätverk, men nät med kablar kan också ha meshstruktur, till exempel internet. Meddelanden mellan enheter som inte har direktförbindelse dirigeras i meshnät från enhet till enhet (se multihopp) tills de når mottagaren. Varje enhet fungerar som router och försöker hitta bästa vägen för meddelandena från avsändare till mottagare. – Ofta är nätet byggt runt en central server, till exempel kan alla som är anslutna till ett trådlöst meshnätverk dela på en internetanslutning. Eftersom antalet grannar som varje enhet kan kommunicera med inte är fixerat kan man relativt enkelt lägga till och ta bort nya enheter i nätet. I så kallade spontana nätverk sker det automatiskt. – Meshtekniken utvecklades i USA för militärt bruk, men under 00‑talet började forskare och entusiaster experimentera med wi‑fi‑baserad mesh som ett billigt sätt att upprätta lokala nätverk och att dela på en bredbandsanslutning. (Se Roofnet). Ett meshnätverk för mobiler är Firechat. Trådlösa meshnät kallas också för mobile ad hoc networks, mobila adhocnätverk (=spontana nät), ibland förkortat MANET. – Läs också om fog computing. – Mesh är ett sätt att strukturera ett datornät, en topologi;
– om wi-fi: samverkande nätverk av routrar för hemmabruk. Säljs i paket om flera routrar. Routrarna kommunicerar med varandra för att ge täckning i hela bostaden. För användaren blir det som att vara ansluten till en enda router med lång räckvidd;
– Terranet Mesh – teknik som gör att mobiltelefoner kan kommunicera direkt med varandra, utan anslutning till en basstation. Utvecklat av det svenska företaget Terranet, se terranet.se;
– ”hönsnät” – grov bild på datorskärm av tredimensionellt föremål, uppbyggd av små trianglar: används i konstruktionsarbete och i tredimensionella simuleringar i stället för mer detaljerade bilder, eller som grund för mer detaljerade bilder. Kallas på engelska också för wireframe.
– website wireframe – skiss av webbsida där plats för redaktionell text, annonser och bilder markeras med rutor;
– ritning av tredimensionellt föremål med visad som ett rutmönster. Det ser ut som om ett osynligt föremål har slagits in i ett nät. – Kallas på engelska också för mesh, på svenska ofta hönsnät.
Apples iMac i den första versionen från 1998 – ett typiskt blobject.
rundat, bubbelliknande föremål som har formgetts med datorprogram. Exempel: Volkswagen Beetle och Apples första iMac. Den rundade stilen förutsätter datorstödd formgivning och tillverkning och är typisk för tiden runt år 2000. – Ordet myntades 2001 av industriformgivaren Karim Rashid(länk) i boken I want to change to world. – Även: cuddletech.
(1938) – amerikansk uppfinnare som 1963 demonstrerade det första datorprogrammet med grafiskt användargränssnitt, Sketchpad. Det var också början till CAD. – Med Sketchpad kunde man rita geometriska figurer direkt på en bildskärm med en ljuspenna. Programmet kunde rätta till figurerna så att sidor på kvadrater blev lika långa, och de räta vinklarna verkligen blev räta, även om användaren ritade slarvigt. Det var ett interaktivt program på en tid då datorprogram annars kördes som batchkörningar. Man kunde också kopiera och återanvända figurerna på ett sätt som föregrep objektorientering. – Sketchpad (som också kallades för Robot Draftsman) var Sutherlands doktorsavhandling (kan laddas ner som pdf-fil här). – Sutherland var inspirerad av Vannevar Bush och inspirerade i sin tur Douglas Engelbart. – 1968 konstruerade Sutherland och hans student Bob Sproull(se Wikipedia) det första systemet för virtuell verklighet (fast det kallades inte så), se här. – Sutherland hade på 1970- och 1980‑talen egna företag som Sun† köpte 1990. De blev grunden för Suns forskningslabb. – Sutherland belönades 1994 med EFF:sPioneer Award (se länk), 1988 med Turingpriset (se länk) och 1998 med von Neumann-medaljen. – Alan Kay visar upp Sketchpad i en video här.
snabb tillverkning av materiella, tredimensionella modeller och prototyper från ritningar som gjorts i dator (CAD). För rapid prototyping används så kallade 3d‑skrivare. Det finns många tekniker för rapid prototyping, avsedda för olika material (papper, plast, trä, metall). – När samma teknik används för att ta fram föremål i plast eller metall som är avsedda för praktisk användning talar man om direct digital manufacturing(DDM). – Se också rapid fab.
framställning av föremål i plast eller metall med 3d‑skrivare för praktisk användning. Görs i små serier (eller i enstaka exemplar) där det inte lönar sig att tillverka särskilda verktyg för produktionen. Förkortas till DDM. – Om samma teknik används för att ta fram prototyper heter det rapid prototyping eller rapid fab.
