omvänd bildsökning

sökning efter bilder som liknar en viss bild, eller efter förekomster av samma bild. Görs med sök­motor. – Omvänd bildsökning kan användas i käll­kritik och för att spåra brott mot upphovsrätten. Det kallas för omvänd bildsökning därför att vid vanlig bildsökning med sök­motor söker man efter bilder med hjälp av skrivna ord. Här utgår man från en bild och söker efter liknande eller likadana bilder. – På engelska: reverse image search. – Se också YouTube dataviewer.

[foto] [källkritik] [sökmotorer] [upphovsrätt] [ändrad 13 juli 2021]

citaträtt

rätten att citera upp­hovs­rättsligt skyddade verk utan tillstånd. Gäller för text och musik. – Citat­rätten regleras i upp­hovs­rätts­lagens para­graf 22 (klicka här). Det ska framgå att citatet är ett citat, och upphovspersonens namn ska anges. Ett citat ska vara en mindre del av verket. – För målningar och andra konstformer gäller återgivningsrätten. – Citat­rätt och åter­givnings­rätt mot­svarar fair use i ameri­kansk rätt.

[upphovsrätt] [ändrad 21 maj 2019]

Swefilmer

en stängd svensk webbsajt som sände ström­mande filmer och tv‑serier utan till­stånd av upphovsrätts‑havarna. – I maj 2017 dömdes de två personerna bakom Swefilmer, Ola Johansson och Alisan Biber, i Varbergs tingsrätt för brott mot upphovsrätten till villkorlig dom och samhällstjänst för Johansson respektive tre års fängelse för brott mot upphovsrätten och, i Bibers fall, dessutom för grovt penningtvättsbrott. (Se pressmeddelande från tingsrätten – borttaget.) Filmbolagen överklagade domen. Hovrätten för Västra Sverige skärpte straffen i mars 2018, se pressmeddelande. Bibers fängelsestraff blev fyra år. Fyra miljoner kronor ska förverkas, och de dömda ska betala 2,2 miljoner kronor i skadestånd till filmbolaget. En ansökan till Högsta domstolen om resning avslogs i juni 2019, se denna länk. – Swefilmer grundades 2011. Efter en polisrazzia den 8 juli 2015 meddelade sajtens ägare att den stängdes den 31 juli 2015. Men verksamheten har fortsatt under samma namn, fast under andra toppdomäner. Ola Johansson, som var administratör, satt i samband med razzian i häkte i 90 timmar. Han och Alisan Biber åtalades senare för brott mot upphovsrättslagen. Åklagaren bedömde att sajten hade dragit in ungefär 12,5 miljoner kronor, och begärde att beloppet skulle tas i beslag. Pengarna var huvud­sak­ligen intäkter från annonsering. – I slutet av juni 2015 spreds rykten på internet att Ola Johansson riskerade 15 års fängelse. Det var en kraftig överdrift. Högsta straffet i Sverige för brott mot upphovsrätten är två års fängelse (se blogginlägg i DN: länk). Att Alisan Biber dömdes till fyra års fängelse i hovrätten beror på att han dömdes både för upphovsrättsbrott och för grov penningtvätt. – I februari 2018 stämde Bonnier Broadcasting Ola Johansson på 24 miljoner kronor för otillåten spridning av fyra filmer. – Mer i denna artikel i magasinet Filter. – IDG:s artiklar om Swefilmer: länk.

– In English: Swefilmer is, or was, a Swedish web site that streams movies and television serials to the public. In March 2018, one of the men behind the site was sentenced to four years in prison for copyright infringement and money laundering; another man was given a suspended sentence combined with community service. Four million Swedish kronor are forfeit, and the two men are to pay 2,2 million kronor in damages. – After a police crackdown in July 31, 2015, the operators of the site decided to close it down. However, Swefilmer sites since then have opened under other top domains. The prosecutor claimed that Swefilmer earned approximately 12,5 million Swedish kronor in advertising revenues since it was founded in 2011. Rumors circulating in social media in July 2015 said that the administrator and others could face 15 years in prison. This was highly exaggerated: the maximum term in Sweden for copyright infringement is two years; the four‑year sentence also included money laundering. – In February 2018, Bonnier Broadcasting sued the owner of Swefilmer for 24 million Swedish kronor for the illegal distribution of four films. – For more summaries in English, please click at this link.

[it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [upphovsrätt] [ändrad 14 september 2018]

Hymn Project

ett sedan länge försvunnet program som tog bort kopieringsskyddet från musikfiler från iTunes, så att de kunde spelas och kopieras fritt. Den anonyma upphovspersonen hävdade att detta var i enlighet med upphovsrätten. Sedan 2008 är programmet i praktiken oåtkomligt. Webbplatsen hymn‑project.org är sedan länge nere. –  Namnet: Hymn påstods vara en förkortning för Hear Your Music aNywhere.

[försvunnet] [musik] [upphovsrätt] [ändrad 12 juni 2020]

Hola

en gratis VPN‑tjänst som tycks ha allvarliga säkerhetsbrister. – Enligt personerna bakom kampanjen Adios, Hola (länk) kan en angri­pare i smyg instal­lera och köra program på datorer som är anslutna till Hola. – Hola, som installeras som tillägg till webb­läsaren Chrome, ger användarna möjlig­het att kommu­ni­cera genom ett virtuellt privat nätverk, VPN, vilket innebär att deras kommunikation är krypterad och svår att spåra. – En användare i Sverige kan till exempel använda Hola för att visa en film som är spärrad i Sverige, men till­gäng­lig i USA. Den ameri­kanska servern ”tror” att det är en person i USA, som ser filmen, men i själva verket skickas den via Hola vidare till Sverige. Användarna av Hola‑nätverket fungerar så att säga som bulvaner åt varandra. Men säkerhetsbristerna, som av­slöja­des i maj 2015, öppnar datorerna för angrepp. Det avslöja­des också att Hola säljer användar­nas band­bredd till utom­stå­ende. – Se artikel på idg.se: länk. – Ytterligare en attack mot användare av Hola upptäcktes i juli 2018. Kommen­tar från Hola: länk.

[attacker] [internet] [upphovsrätt] [ändrad 18 december 2020]

Digital living networks alliance

(DLNA) – en sedan slutet av 2016 upplöst organisation av företag som ville skapa en företagsoberoende teknik för ljud och bild med skydd mot piratkopiering (kopieringsskydd). Verksamheten har tagits över av det amerikanska företaget SpireSpark (spirespark.com). – DLNA startades 2003 som reaktion mot hur företag som Apple, Microsoft och Real binder köparna av digital musik och film till vissa spelare och / eller program. Målet för DLNA var att den som köpte upp­hovs­rättsligt skyddad musik eller film skulle kunna spela upp det på vilken spelare eller vilket program som helst, oberoende av tillverkare. DLNA utvecklade en certifiering för sådant kopieringsskydd, numera förvaltad av SpireSpark. – Läs mer på SpireSparks webbsidor.

[nerlagt] [organisationer] [upphovsrätt] [ändrad 27 oktober 2019]

geoblockering

  1. – geografisk begränsning av var en mobil­telefon eller en app kan användas. – En form av geoblockering är att en mobil­telefon slår larm när bäraren går utanför ett förutbestämt område. Telefonen meddelar då någon annan person eller tjänst. Det används bland annat för övervakning av barn. En annan form är att vissa appar inte går att använda på vissa platser. – Geoblockering förutsätter att telefonen har GPS eller annan teknik för positions­bestämning med tillräckligt hög precision. – På engelska: geofencing. – Se också geoslaveri;
  2. – se geostaket (virtuellt staket);
  3. – hinder för användare från vissa geo­grafiska områden att komma åt visst material på nätet. Det kan vara:
    • censur: diktaturer blockerar besök på regimkritiska sajter på internet, eller på andra sajter som regimen ser som olämpliga. – Se internet­ridån;
    • – motiverat av upphovs­rätt. Företag som tillhanda­håller musik, film och annat material på internet har ofta bara tillstånd från upphovsrättshavaren att sprida materialet i vissa länder. Därför blockerar de tittare från andra länder.

– Geo­block­ering av typ 3 utgår oftast från besökarens IP‑adress, som kan knytas till en viss plats. Det leder till att en kund som betalar för en videotjänst på nätet inte kan använda tjänsten om hon loggar in från ”fel land”, till exempel på semestern. Det har naturligtvis lett till klagomål. Å andra sidan är det relativt lätt att kringgå geoblockering genom att använda en anonymiseringstjänst eller VPN, som byter ut IP‑adressen. – I december 2015 lade EU‑kommissionen fram ett förslag om att förbjuda geoblockering, se artikel i Computer Sweden: länk; och pressmeddelande från EU från november 2017: länk. EU antog därefter 2018 en förordning mot obefogad geoblockering – se EU:s webbsidor.

– Geo­block­ering var ett av årets nyord 2015 enligt Språk­rådet och Språktidningen (länk). – På engelska: geoblocking, geo-blocking. – IDG:s artiklar om geoblockering: länk.

[censur] [geo] [upphovsrätt] [årets nyord] [övervakning] [ändrad 12 mars 2020]

Rapidshare

en ledande sajt som har använts för olovlig fildelning: den lades ner den 31 mars 2015. – Rapid­­share var 2010 en av de 50 mest besökta sajterna på internet, men dess popularitet minskade efter det året. Efter år av konflikter om upphovsrätt beslöt ägarna att lägga ner sajten. Rapidshare var en betalsajt. Användarna betalade en avgift och fick då disponera 50 gigabyte på Rapidshares servrar. Det som gjorde Rapidshare till en tjänst för fildelning var att varje fil som lagrades på Rapidshare fick en egen webbadress (URL). Kunden kunde sprida webbadressen fritt, och alla som hade tillgång till webbadressen kunde hämta filen från Rapidshare. Man behövde alltså vara betalande kund för att lagra filer på Rapidshare, men inte för att hämta filer. Det fanns inget index att söka i. – Rapidshare startades 2002 av Christian Schmid i Schweiz, men sajten låg först på den tyska landsdomänen .de. Den flyttades senare till rapidshare.com. Den tyska sajten stängdes 2010. Nerläggningen tycks bero på att Rapidshares ledning har försökt tillmötesgå krav från upphovsrättshavare genom att ändra inriktning på sajten till en allmän molnbaserad lagrings­sajt, men det ledde till kraftigt minskade intäkter. Under 2014 sades de flesta anställda upp, eller lämnade företaget, och utvecklingsarbetet upphörde.

[fildelning] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 14 september 2018]