Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
en tidigare variant av operativsystemet Ubuntu (ett utförande av Linux) för servrar, avsett för körning av serverbaserade applikationer. Sedan 2008 ingår det i Ubuntu Server. – Namnet: Förkortning för just enough operating system. Det uttalades som engelska juice. – Se Ubuntus webbsidor (länk) och se också förkortningen JEOS.
[namnbyte] [servrar] [ubuntu] [ändrad 7 september 2017]
variant av operativsystemet Ubuntu (ett utförande av Linux) med det grafiska användargränssnittet Xfce. – Xubuntu är mindre resurskrävande än standard‑Ubuntu och Kubunto, främst på grund av Xfce. Det kan därför köras på äldre datorer som inte klarar de andra Ubuntu‑varianterna. – Namnet uttalas ”zzubuntu”. – Se xubuntu.org.
[ubuntu] [ändrad 7 september 2017]
(bandwidth) – överföringskapacitet, datatakt – en elektronisk kommunikationsförbindelses förmåga att överföra datamängder per tidsenhet. – Bandbredd anges i datakommunikation i bit per sekund, bps. Hög bandbredd ger möjlighet till dataöverföring i hög takt (rate). – Ordet bandbredd är hämtat från radioteknik, där det syftar på det kontinuerliga band av frekvenser runt den centrala frekvensen som en radiosändning tar i anspråk. Runt den centrala frekvensen, till exempel 96,2 megahertz på FM, måste radiosändningen nämligen ha ostörd tillgång till så kallade sidoband (högre och lägre sidoband) av näraliggande frekvenser. (Det är en omöjlighet att sända på bara 96,2 megahertz – eller någon annan frekvens.) Ju högre ljudkvalitet man vill ha på radiosändningen, desto bredare band behövs. Andra radiosignaler på näraliggande frekvenser skulle försämra radiosignalens kvalitet. Man kan därför inte tilldela radiostationer frekvenser som ligger alltför nära varandra. – Nätverkstekniken har tagit över termen och uppkallat resultatet (hög datatakt) efter förutsättningen (hög bandbredd). Därav termen bredband. – Hastighet används ofta i samma betydelse, men det är tekniskt missvisande. Signalerna kommer i princip fram lika fort på en ”snabb” som på en ”långsam” förbindelse. Skillnaden är hur många bit som kommer fram per sekund. (Du vill ha en lastbil, inte en Porsche, om du ska köra ett flyttlass.) – Se också bredband. – Bandvidd är en direktförsvenskning som inte är den etablerade facktermen.
[elektronisk kommunikation] [ändrad 14 maj 2020]
dataöverföring med hög kapacitet. – I EU:s Europeiska kodex för elektronisk kommunikation från 2018 sätts målet att alla ska ha tillgång till minst 100 megabit per sekund för nerladdning. Kapaciteten (datatakten) i bredband ska vara tillräcklig för att man ska kunna ta emot och skicka röstsamtal, musik, tv och video. Amerikanska FCC satte 2018 nedre gränsen för bredband vid 25 megabit per sekund för ingående data till abonnenten och 3 megabit per sekund för utgående. – När det runt år 2000 började bli vanligt med snabbare dataöverföring än med telefon‑modem, som klarade maximalt 56 kilobit per sekund, kallades allt som var märkbart snabbare för bredband. De första ADSL‑tjänsterna kom i bästa fall upp till runt 400 kilobit per sekund. I början av 00‑talet satte IT‑kommissionen upp målet att alla skulle ha tillgång till fem megabit per sekund. – På engelska: broadband. – Jämför med bandbredd och se också DSL och smalband (narrowband).
[bredband] [ändrad 21 april 2020]
namn på version 8.10 av operativsystemet Ubuntu (ett utförande av Linux), som släpptes i oktober 2008. Kom efter Hardy Heron och följdes av Jaunty Jackalope. – Intrepid Ibex betyder orädd bergsget.
[ubuntu] [ubuntu-versioner] [ändrad 7 september 2017]
ett avvecklat programpaket och tjänst från Microsoft, sålt 2008—2009. Bestod av program från programsviterna Microsoft Office och Student 2007, säkerhetsprogrammet Live Onecare och tillgång till en internetbaserad tjänst för datalagring och utbyte av filer. Microsoft Equipt avvecklades 2009. – Microsoft Equipt var först känt under arbetsnamnet Project Albany.
[nerlagt] [programsviter] [ändrad 17 september 2020]
(overlay network) – överläggsnätverk – nätverksbaserade applikationer som körs på ett annat nätverk, i praktiken alltid internet. Kända exempel är Skype, snabbmeddelanden och chatt. De körs på internet, men efter att användarna har loggat in behöver de inte tänka på internets adressystem. Det beror på att vanliga internetadresser, som är uppbyggda av internetdomäner som .com, .net och .se, för användarna ersätts av användarnamn. Användarnamnen översätts av överläggsapplikationer till adresser som internet kan använda, och det sker omärkligt för användarna. Överlägg använder alltså internet som transportnät. – Syftet med överlägg kan vara att förenkla för användarna, men också att göra internet snabbare och tillförlitligare. – Se också Resilient overlay networks och PlanetLab.
[applikationer] [meddelanden] [nätverk] [ändrad 30 juni 2017]
(business case) – förslag till förändring av en organisations verksamhet baserad på analys av nyttan av förändringen, ställd mot kostnaden. Det är underlag för beslut. – I mer lös betydelse är affärsnyttan detsamma som nyttan av förändringen. (Notera att case i engelska business case betyder argumentation, plädering – inte fall.)
[företag och ekonomi] [ändrad 9 oktober 2018]
något som hindrar besökare på en webbsida från att lämna sidan, till exempel genom att det gör så att webbläsarens backknapp inte fungerar. Kallas för mouse trapping eller circle jerking på engelska.
[webbläsare] [ändrad 29 april 2018]