OSI-modellen

uppdelning av funktionerna i ett datornätverk i sju lager, från detaljnivå till övergripande. – Det understa lagret, lager 1, styr hårdvaran i nätet, det översta, lager 7, hanterar kommunikationen mellan de applikationer som sändare och mottagare använder (till exempel webbläsare och webbserver). Däremellan finns lagren 2 till 6. I stället för lager talar man ibland i stället om nivåer och skikt. – OSI-modellen infördes i OSI‑standarden, som sedan länge är överspelad. I OSI-standarden var lagren noggrant definierade. Tanken var att nätverksutvecklare skulle ha full frihet att realisera var och ett av de sju lagren som de fann bäst, men gränssnitten mellan lagren var noggrant speci­fi­ce­rade. Varje lager skulle bara kommunicera med sina närmaste grannar. Lager 4 från en leverantör skulle alltså kunna prata med lager 3 och lager 5 från andra leveran­törer, men inte med andra lager. – Genombrottet för internet på 1990‑talet gjorde TCP/IP till den dominerande standarden för datakommunikation, och TCP/IP är inte skrivet för att passa in i OSI:s mall. Däremot används OSI-modellen som en pedagogisk modell för att spalta upp funktionerna i ett datornät. – De sju lagren i OSI‑modellen är:

1. – det fysiska lagret;
2. – datalänkslagret;
3. – nätverkslagret;
4. – transportlagret;
5. – sessionslagret;
6. – presentationslagret och:
7. – applikationslagret.

– Man talar ibland också om extended OSI, som har tre extra lager.

[nätverk] [osi] [ändrad 8 augusti 2022]