OSI-modellen

uppdelning av funktionerna i ett datornät i sju lager, införd i OSI-standarden. (Man talar också om nivåer och skikt.) – Det understa lagret, lager 1, styr hårdvaran i nätet, det översta, lager 7, hanterar kommunikationen mellan de program som sändare och mottagare använder (till exempel webbläsare och webbserver). Däremellan finns lagren 2 till 7, som sköter dataöverföringen från detaljnivå till övergripande. – I OSI‑standarden, som sedan länge är överspelad, var lagren noggrant definierade. Tanken var att program­företag skulle ha full frihet att realisera vart och ett av de sju lagren som de fann bäst, men gränssnitten mellan lagren var noggrant speci­fi­ce­rade. Varje lager skulle bara kommunicera med sina närmaste grannar. Lager 4 från en leverantör skulle alltså kunna prata med lager 3 och lager 5 från andra leveran­törer. – Genom­brottet för internet på 1990‑talet gjorde TCP/IP till den dominerande standarden för datakommunikation, och TCP/IP är inte skrivet för att passa in i OSI:s mall. Däremot används OSI-modellen som en pedagogisk modell för att dela in funktionerna i ett datornät. De sju lagren i OSI‑modellen är:

  1. – det fysiska lagret;
  2. – datalänkslagret;
  3. – nätverkslagret;
  4. – transportlagret;
  5. – sessionslagret;
  6. – presentationslagret och:
  7. – applikationslagret.

– Man talar ibland också om extended OSI, som har tre extra lager.

[nätverk] [osi] [ändrad 18 september 2019]

Dagens ord: 2015-05-15