ett amerikanskt företag som driver ett socialt nätverk för personer som tränar. – Strava kom i hetluften i januari 2018 därför att de kartor (”heatmaps”) över medlemmarnas löprundor som företaget publicerar på internet (se länk) gör det möjligt att räkna ut var det finns amerikansk militär. Det gäller framför allt för amerikanska militärbaser i Mellanöstern och (då) Afghanistan, eftersom man kan utgå från att de som använder Stravas tjänster i de områdena är amerikaner. – Se artikel i Washington Post. – Namnet: Strava är svenska sträva utan prickar. – Se strava.com. – Läs också om Untappd.
[it-säkerhet] [sociala nätverk] [ändrad 25 februari 2023]
ett oskyddat wi-fi-nätverk som många deltagare anslöt sig till på Folk och försvars (folkochforsvar.se) konferens i Sälen i januari 2018. Nätverket hade installerats av Piratpartiets ungdomsförbund Ung pirat (ungpirat.se) i syfte att visa att många av deltagarna är naiva när det gäller it-säkerhet. Det hade varit fullt möjligt för utomstående att övervaka och avläsa all trafik på det trådlösa nätet. Enligt Ung pirat var det 80—100 deltagare som anslöt sig. Ung pirat gjorde samma sak på Folk och försvars konferens 2015: då hette nätverket Öppen gäst.
– In English: Gratis Gästis Högis was the name of an unprotected wi‑fi network installed by Ung pirat (Young Pirate), the youth organization of the Swedish Pirate Party, at the annual conference of Folk och försvar (Society and Defense, see this link) in the skiing resort Sälen in Sweden in January, 2018. The purpose was to show that participants in this event were naive about IT security. According to Ung pirat, 80—100 participants used the network, and all their communications could have been logged. Ung pirat pulled a similar stunt at the Folk och försvar conference in 2015. – For more summaries in English, click here.
[avläsning] [bluff och båg] [dumhet] [it-säkerhet] [wi-fi] [ändrad 11 april 2019]
en sårbarhet som finns i processorer från Intel, AMD och ARM. – Spectre blev känd i januari 2018, samtidigt som Meltdown, och bedömdes som potentiellt mycket allvarlig. Sårbarheten, som utnyttjar en funktion som kallas för spekulativ exekvering, ger en angripare möjlighet att kringgå hårdvarans säkerhetssystem och komma åt information som annars skulle vara skyddad mot obehörig avläsning. Eventuellt har felet funnits i Intelprocessorer sedan 1995. – Sårbarheten kan drabba datorer med operativsystemen macOS, iOS och Windows samt dessutom många utföranden av Linux. Det uppges dock att det, när Spectre upptäcktes, inte fanns några kända fall där angripare faktiskt hade utnyttjat sårbarheten. De berörda företagen har tagit fram kod som blockerar Spectre, men det befaras att många program måste kompileras om för att bli säkra. – Se spectreattack.com och en rapport från Googles Project Zero samt artiklar i TechWorld.
[processorer] [sårbarheter] [ändrad 29 januari 2022]
en eventuell framtida svensk krona utgiven som elektroniska peng av Riksbanken. – E‑kronor ska ha samma värde som kronor i form av mynt och sedlar. (Se digital centralbankspeng.) Ett syfte bakom det eventuella införandet av e‑kronor är att minska privata aktörers dominans inom elektroniska betalningar. Riksbanken började under 2017 utreda möjligheten att införa e‑kronor, se Riksbankens webbsidor. Inget beslut är fattat, men i oktober 2018 beslöt Riksbanken att gå vidare med upphandling av förslag till en teknisk lösning. Ett pilotprojekt för testning av tekniken presenterades i februari 2020, se detta meddelande. – I januari 2019 förekom att bedragare försökte sälja e‑kronor, som alltså inte existerar, och i augusti 2021 varnade Riksbanken för sådana bedrägeriförsök (länk). – Regeringen gav i december 2020 förra moderatledaren Anna Kinberg Batra i uppdrag att utreda framtidens betalningar, bland annat en eventuell e‑krona. Utredningen presenterades i mars 2023 och kom fram till att det inte fanns behov av någon e‑krona – fast kanske i framtiden om förutsättningarna ändrades – se betalningsutredningen.se…. – E‑krona var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen, se här. – Se IDG:s webbsidor om e‑kronan. – Läs också om kryptorubel.
[elektroniska pengar] [årets nyord] [ändrad 31 mars 2023]
EU-organ som ska se till att Dataskyddsförordningen tillämpas på ett enhetligt sätt i unionen. Europeiska dataskyddsstyrelsen började verka när Dataskyddsförordningen trädde i kraft den 25 maj 2018, och består av en representant för datatillsynsmyndigheten i varje medlemsland (i Sverige Integritetsskyddsmyndigheten) samt av Europeiska datatillsynsmannen. – På engelska: European data protection board, EDPB. (Europeiska dataskyddsstyrelsen ersätter Artikel 29-gruppen†.) – Se edpb.europa.eu.
[dataskydd] [eu] [eu-myndigheter] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]
i bilar: ett system som automatiskt ringer larmnumret 112 om bilen krockar. Det är enligt EU-beslut obligatoriskt i alla nya bilar sedan 2018. – Se EU:s webbsidor. – Se också kraschdetektering.
[bilar] [personskydd] [ändrad 14 september 2022]
spårningspixel – omärklig digital bild som används för att samla information (pixelmätning) om besök på webbsidor eller för att få kvittens på spam. – För att ”bilden” inte ska märkas består den av en enda bildpunkt (pixel). Den brukar ha samma färg som omgivningen. Spårpixeln (bilden) är knuten till en länk som går till en särskild webbsida. När någon öppnar webbsidan som spårpixeln finns på hämtas ”bilden”, och då registrerar webbservern det tillsammans med information om den som har hämtat bilden. Detta kan utnyttjas på flera sätt:
- – av en webbannonsör för att få oberoende information om hur många som ser annonsen;
- – av spammare som skickar spam i HTML-format: de får besked om att mottagaren har öppnat spammet och, om de skördar e‑postadresser, om att mottagaren existerar.
– På engelska: pixel tag, web beacon, web bug och clear GIF. (Bug i web bug betyder inte bugg, utan småkryp.) På svenska även: pixeltagg. – Jämför med pixel shim. – Spårpixel var ett av årets nyord 2018 enligt Språkrådet och Språktidningen – se denna länk.
[webbstatistik] [spam] [årets nyord] [ändrad 26 augusti 2021]
en sammanslagning av Open mobile alliance och IPSO Alliance. De två organisationerna gick ihop i mars 2018 – se pressmeddelande. – Open mobile alliance, OMA, var en branschorganisation som verkade för att tjänster för mobiltelefoner skulle fungera ihop, oavsett tillverkare och operatör. OMA grundades 2002 och hade många mobiltelefontillverkare och programföretag som medlemmar. OMA tog också över utvecklingen av protokollet SyncML†. – Se omaspecworks.org. – Jämför med Open handset alliance och Limo†.
[mobilt] [organisationer] [sammanslaget] [ändrad 31 augusti 2020]
- – se moln;
- – The CLOUD Act – Clarifying lawful overseas use of data act – kontroversiell amerikansk lag om hur polis och underrättelsetjänst ska kunna få tillgång till personuppgifter som lagras i amerikanska företags molntjänster i andra länder. – Lagen röstades igenom i USA:s kongress i mars 2018. Lagen har fått stöd av Apple, Facebook, Google, Microsoft och Verizon Media Group† (numera Yahoo), som välkomnar att den klargör vad som ska gälla när myndigheter begär ut personuppgifter. Organisationer som Electronic frontier foundation (EFF) är däremot kritiska (se denna länk), och anser att lagen ger amerikanska myndigheter rätt att avläsa elektronisk kommunikation i hela världen. – Officiell information om lagen finns på denna länk.
[avläsning] [lagar] [molnet] [ändrad 13 maj 2022]
en svensk lag som reglerar kamerabevakning. Den ersatte i juni 2018 den tidigare kameraövervakningslagen. (Lagtexten finns här.) – Jämfört med den tidigare lagen ger kamerabevakningslagen företag och privatpersoner mer frihet att anordna kamerabevakning utan tillstånd. Myndigheter och allmänna inrättningar som sjukhus måste ha tillstånd för kamerabevakning, men polisen och Säpo behöver inte begära tillstånd om det gäller bekämpning av allvarliga brott. – Fotografering från drönare, gjord av privatpersoner och företag, faller sedan den 1 augusti 2017 inte längre under kameraövervakningslagen / kamerabevakningslagen. I stället gäller Dataskyddsförordningen. – Läs mer på Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (länk). – Den tidigare kameraövervakningslagen (KÖL) ersatte den äldre Lagen om kameraövervakning (LAK).
[drönare] [foto] [lagar] [namnbyte] [övervakning] [ändrad 11 februari 2019]