Hawes, Mary K

amerikansk datavetare, känd för att hon 1959 tog initiativ till utvecklingen av Cobol.  – Mary K Hawes, som då arbetade på Burroughs (numera del av Unisys), ansåg att det behövdes ett programspråk som var anpassat för administrativa och ekonomiska tillämpningar, och som var så likt vanlig engelska som möjligt. Hon tog därför kontakt med Grace Hopper, som föreslog att de skulle begära finansiering av amerikanska staten för att utveckla ett sådant språk. Det beviljades, och en kommitté vid namn Codasyl (Short range committee of the conference on data systems languages) tillsattes. Cobol utvecklades sedan baserat på Grace Hoppers programspråk Flowmatic. Codasyl levde vidare och utvecklade andra system och standarder, men tynade bort med tiden. – Vi har inte hittat några biografiska uppgifter om Mary K Hawes.

[personer] [27 mars 2022]

Grace Murray Hopper Award

ACM Grace Murray Hopper Award, ofta bara Grace Hopper Award – ett årligt pris som delas ut av amerikanska ACM till en ung person inom it som belöning för en bety­dande insats. – Pristagaren får inte vara över 35 år. Priset har delats ut sedan 1971. Det är uppkallat efter datorpionjären Grace Hopper†. – Läs mer på awards.acm.org/hopper.

[utmärkelser] [ändrad 23 april 2020]

Aiken, Howard

amerikansk datorpionjär (19001973). – Aiken konstruerade tillsammans med Grace Hopper† under andra världskriget datorn Mark I†, som officiellt blev klar 1946. – Aiken räknades länge som konstruktör av den första datorn, även om John Mauchly† och J Presper Eckert† också har gjort anspråk på den äran. Men numera räknas tysken Konrad Zuses† Z3 från 1941 som den första datorn. – Den första elektroniska datorn, Colossus†, byggdes av Tom Flowers†. – Mer om Aiken på denna sida.

[datorpionjärer] [howard aiken] [it-historia] [ändrad 19 november 2019]

Cobol

Common business-oriented language – ett av de äldsta programspråken, presenterat 1959 och fortfarande i bruk. – Som framgår av det fullständiga namnet är Cobol utvecklat för att användas för affärer och administration. Det är också gjort för att vara så likt vanlig engelska som möjligt. Cobol bygger delvis på Grace Hoppers† programspråk Flowmatic, och utvecklades delvis under Hoppers ledning, men på initiativ av Mary K Hawes. – Att en stor del av de äldre program som fortfarande var i drift då var skrivna i Cobol fram­gick under 2000‑pro­blemets tid, då det blev brist på programmerare som behärskade Cobol, och som kunde göra de ändringar som behövdes. – Skrivs ibland COBOL.

[förkortningar på C] [programspråk] [ändrad 27 mars 2022]

Eckert-Mauchly

Eckert-Mauchly Computer Corporation – ett av de allra första dator­företagen, grundat 1946. Numera del av Unisys. – Före­taget grundades av J Presper Eckert† och John Mauchly†, först under namnet Elec­tronic control company. Före­taget ut­veck­lade datorn Univac, som såldes till ameri­kanska krigsmakten i 46 exemplar. Eckert-Mauchly är också känt för att Grace Hopper† var före­tagets chefs­mate­matiker. – 1950 sålde Eckert och Mauchly sitt företag till Rand Corpo­ration, som döpte om det till Univac. Mauchly slutade då, men Eckert stannade kvar som chef. Univac ingår numera i Unisys.

[företag] [it-historia] [uppköpt] [ändrad 27 november 2012]

Mark I

en av de allra första datorerna. Den utvecklades av Howard Aiken† i samarbete med bland annat Grace Hopper†. Mark I byggdes i USA under andra världs­kriget, men visades upp först 1946. Den har gett namn åt Harvardarkitektu­ren. – Mark I vägde fem ton och behövde fyra sekunder för att göra en multi­plika­tion. Det var en elektro­mekanisk maskin med hålremsor och reläer, och den kunde bara bearbeta tal i den ordning som de matades in. – Mark I räknades länge, i konkurrens med Eniac†, som den första datorn. Men numera räknas den tyska Z3 från 1941, konstruerad av Konrad Zuse†, som den första datorn. Arbetsnamnet på Mark I var ASCC, Automatic sequence controlled calculator, och den var också känd som Harvard Mark I. – Det fanns också en Manchester Mark I†.

[historiska datorer] [it-historia] [ändrad 4 mars 2021]

bugg

  1. (bug) – fel i programkod eller i andra tekniska konstruktioner. – Att leta efter sådana fel i ett program kallas för att debugga, avbugga eller avlusa, på engelska debug. – Engelska bug be­­tyder ohyra, kryp, skalbagge. Ordet har använts inom programmering sedan 1945, då en riktig bug (en mal) fick en elektronisk räknemaskin på Harvard att krascha. Malen klistrades in i loggboken, och finns fortfarande kvar där (se länk). Datorpionjären Grace Hopper† hittade inte malen själv, men räknas som den som, med anledning av malen, införde ordet bug i it‑språket. Men ordet har använts i liknande betydelse i USA sedan 1800‑talet – det står i ett brev från 1878 av Thomas Edison (se artikel i amerikan­ska Techworld: arkiverad). – Se också buggbelöning, feature, glitch och paper­cut;
  2. – dold avlyssnings-apparat. Man buggar ett rum, därav ordet bugg­ning, på formell svenska rumsavlyssning. – Ut­­­trycket web bug (se spårpixel) syftar på bug i denna be­­tydelse;
  3. – se cybug.

[avlyssning] [fel] [it-historia] [robotar] [ändrad 7 juni 2020]

Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (19061992), amerikansk datorpionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade, tillsammans med Howard Aiken†, en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert‑Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses† Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matema­tik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matematiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofrivilliga pensioneringen från flottan. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmärkelsen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – 2020 meddelade Google (cloud.google.com/blog…) att företaget ska dra en undervattenskabel med namnet Grace Hopper Subsea Cable från New York till Bilbao i Spanien och Bude i Cornwall. Den togs i drift i september 2022.  – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[datorpionjärer] [grace hopper] [it-historia] [programspråk] [undervattenskablar] [ändrad 2 januari 2023]