Grace Murray Hopper Award

ofta bara Grace Hopper Award – årligt pris som delas ut av ameri­kanska ACM till en ung person inom it som be­löning för en bety­dande insats. Pris­tagaren får inte vara över 35 år. Priset har delats ut sedan 1971. Det är upp­kallat efter dator­pionjären Grace Hopper. – Läs mer på awards.acm.org/hopper. – Fler utmärkelser.

Aiken, Howard

amerikansk datorpionjär (1900—1973). – Aiken konstruerade tillsammans med Grace Hopper under andra världskriget datorn Mark I, som officiellt blev klar 1946. – Aiken räknades länge som kon­struk­tör av den första datorn, även om John Mauchly och J Presper Eckert också har gjort anspråk på den äran. Men numera räknas tysken Konrad Zuses Z3 från 1941 som den första datorn. – Den första elektroniska datorn, Colossus, byggdes av Tom Flowers.

Cobol

Common business-oriented language – ett av de äldsta programspråken, utvecklat på 1950‑talet och fortfarande i bruk. – Som framgår av det fullständiga namnet är Cobol utvecklat för att användas för affärer och administration. Det bygger på Grace Hoppers program­språk Flow‑matic och utvecklades delvis under Hoppers ledning, men på initiativ av Mary K Hawes. – Att en stor del av de äldre program som fortfarande var i drift då var skrivna i Cobol fram­gick under 2000‑pro­blemets tid, då det blev brist på pro­grammerare som behärskade Cobol och som kunde göra de ändringar som behövdes. – Skrivs ibland COBOL.

[programspråk] [ändrad 9 september 2019]

Eckert-Mauchly

Eckert-Mauchly Computer Corporation – ett av de allra första dator­företagen, grundat 1946. Numera del av Unisys. – Före­taget grundades av J Presper Eckert och John Mauchly, först under namnet Elec­tronic control company. Före­taget ut­veck­lade datorn Univac, som såldes till ameri­kanska krigs­makten i 46 exemplar. Eckert-Mauchly är också känt för att Grace Hopper var före­tagets chefs­mate­matiker. – 1950 sålde Eckert och Mauchly sitt företag till Rand Corpo­ration, som döpte om det till Univac. Mauchly slutade då, men Eckert stannade kvar som chef. Univac ingår numera i Unisys.

Mark I

(officiellt namn ASCC, Automatic sequence controlled calculator, även känd som Harvard Mark I) – en av de allra första datorerna. Den utvecklades av Howard Aiken i samarbete med bland annat Grace Hopper. Mark I byggdes i USA under andra världs­kriget, men visades upp först 1946. Den har gett namn åt Harvardarkitektu­ren. – Mark I vägde fem ton och behövde fyra sekunder för att göra en multi­plika­tion. Det var en elektro­mekanisk maskin med hålremsor och reläer, och den kunde bara bearbeta tal i den ordning som de matades in. – Mark I räknades länge som den första datorn i konkurrens med Eniac. Men numera räknas den tyska Z3 från 1941, konstruerad av Konrad Zuse, som den första datorn. – Det fanns också en Manchester Mark I.

bugg

  1. (bug) – fel i programkod eller i andra tekniska konstruktioner. – Att leta efter sådana fel i ett program kallas för att debugga, avbugga eller avlusa, på engelska debug. – Engelska bug be­­tyder ohyra, kryp, skalbagge. Ordet har använts inom pro­­gram­mering sedan 1945, då en riktig bug (en mal) fick en elek­tronisk räkne­­maskin på Harvard att krascha. Malen klistrades in i loggboken, och finns fort­­far­ande kvar där (se länk). Datorpionjären Grace Hopper hittade inte malen själv, men räknas som den som, med anledning av malen, in­­förde ordet bug i it‑språket. Men ordet har an­vänts i liknande betydelse i USA sedan 1800‑talet – det står i ett brev från 1878 av Thomas Edison (se artikel i ameri­kan­ska Tech­world: länk). – Se också bug bounty, feature, glitch och paper­cut;
  2. – dold avlyssnings-apparat. Man buggar ett rum, därav ordet bugg­ning, på formell svenska rums­­­av­lyss­ning. – Ut­­­trycket web bug (se spårpixel) syftar på bug i denna be­­tydelse;
  3. – se cybug.

[avlyssning] [fel] [it-historia] [robotar] [ändrad 27 december 2018]

Hopper, Grace

Grace Murray Hopper
Datorpionjären amiral Grace Murray Hopper.

Grace Murray Hopper (1906—1992), amerikansk dator­pionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade till­sammans med Howard Aiken på Harvard en av de första dator­er­na, Mark I. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert-Mauchly Computer Corporation. Hon utvecklade där 1949 programspråket B‑O, som hon sedan vidare­utvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första program­­språket, men Konrad Zuses Plan­­kalkül kom före.) Flow-matic blev i sin tur grunden till Cobol, som ut­veck­lades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i dator­­språket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper ut­bildade sig som ung i mate­ma­tik och fysik, och var universitets­­lärare när andra världs­kriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som mate­ma­tiker. Amirals­­titeln fick hon 1986 vid den ofri­vill­iga pensione­ringen. Hon blev 1980 heders­­doktor vid Lin­köpings tekniska hög­skola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Ut­mär­kel­sen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Cele­bra­tion. – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.

[grace hopper] [it-historia] [personer] [programspråk] [ändrad 25 januari 2018]