Kategori: bluff och båg

grey route messaging

en metod att skicka stort antal SMS utan att be­tala den mot­tagande operatören. Metoden an­vänds för att skicka reklam, se A2P. – Avsändaren an­litar en tjänst i ett annat land än mot­tagarnas land. Av­sändaren ser också till att mobiloperatören i mot­tagarens land inte har terminerings‑avtal om SMS med opera­tören i av­sändar­landet. (Alltså inget avtal om hantering och avgifter – se sam­trafik.) SMS:en kommer ändå fram, men operatören i mottagar­landet kan inte ta ut terminerings­avgift av av­sändaren. – Grey route messaging är inte olagligt, men kostar, enligt upp­gift, operatörerna samman­lagt flera miljarder dollar om året i ute­blivna intäkter. Bland mobiloperatörer diskuteras därför mot­åtgärder som att blockera SMS från av­sändare utan avtal.

[bluff och båg] [meddelanden] [mobilt] [ändrad 5 december 2019]

bogus

nonsens, strunt, båg, skräp – äldre pro­gram­merar­jargong för sådant som inte fungerar, inte är sant eller helt enkelt är fel eller dumt. – Bogus ingår i många andra ord, ibland i formen bogo, som i bogo­mips. – Bogus content är osant eller irrelevant inne­­håll i med­­delanden, till exempel för­­åldrade (=praktiskt taget alla) virus­­varningar eller på­­stå­enden om att Ericsson ger bort mobiltele­foner (se här). – I tidig hackar‑kultur fanns en hel låtsasveten­skaplig termino­logi för bogus, se bogon och quantum bogodynamics. – Se också kräkpost och crap.

[bluff och båg] [bogus] [källkritik] [ändrad 12 december 2017]

osynligt bläck

text i samma färg som bak­grunden på webbsida. Texten blir alltså osynlig för besökare (om de inte läser webbsidans källkod), men den kan läsas av sök­motorer, så de osynliga orden hamnar i sökmotorns index. Detta är ett sätt att vilse­leda sökmotorernas an­vändare. Sökmotorer har sedan länge försetts med rutiner för att upptäcka osynligt bläck. – På engelska: invisible ink. – Se också falskskyltning.

[bluff och båg] [sökmotorer] [ändrad 3 september 2019]

impostering

identitetsbedrägeri – användande av någon annans identitet i sociala nätverk. Särskilt när det sker i kriminellt syfte. – Be­drag­aren, im­postören, kan till exempel registrera in ett konto på ett socialt nät­verk och då använda namnet på en chef på ett företag. Bedrag­aren ber sedan att få bli vän med andra anställda på samma före­tag och lockar dem att lämna ifrån sig konfidenti­ell information. – Av engelska impostor (ob­ser­vera stavningen), en bedragare som utger sig för att vara någon annan. På svenska impostör. – På engelska talar man också om impersonation (impersonation fraud) i samma betydelse (att utge sig för att vara någon annan). Men svenska impersonering eller impersonifiering är en programmerarterm med en speciell betydelse. – Jämför med olaga identitetsanvändning och spoof.

[bluff och båg] [identitet] [it-relaterad brottslighet] [sociala nätverk] [ändrad 8 februari 2021]

Nigeriabrev

ett slags bedrägeri som sprids med e‑post, ofta från Nigeria men också från andra länder. – Av­sändaren påstår att han har en förmögen­het, men att han behöver hjälp med att få loss pengarna. Den som hjälper till får löfte om generös ersättning. För att hjälpa till måste man öppna ett bankkonto i bedragarens hemland. Men allt som händer är att offren får betala avgifter och omkost­nader som bedragaren tar hand om. Man talar därför om advance fee fraud (AFF) eller advance fee scam. Den som låter sig luras kallas i Nigeria för mugu. En del bedragare bjuder offren till Lagos och rullar ut röda mattan för dem. Kallas också för 419 scam efter den paragraf i den nigerianska strafflagen, kapi­tel 38, som är tillämp­lig. – Se också Nordeabrev (inaktu­ellt).

[bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 2 juli 2019]

fraud

bedrägeri – det att man av­sikt­ligt lurar någon i syfte att komma över pengar, egen­dom eller andra fördelar. – En person är en fraud – bedragare – om hon framställer sig som mer betydelse­full än hon faktiskt är. Även i mer allmän be­ty­delse: bluff, bluff­makare, humbug. Fraudu­lent – bedräglig. – Läs också om hoax, pyramidspel, scam och spoof.

[bluff och båg] [juridik] [språktips] [ändrad 21 oktober 2021]

sökmotorförgiftning

sätt att lura sökmotorer att hänvisa besökare till skumma webb­sidor. – Det kan göras på flera sätt, men alla går ut på att utnyttja seriösa webbsidor som har hög rankning på sökmotorerna, men är dåligt skyddade. Ett sätt är att injicera kod på den angripna webbsidan på ett sådant sätt att webbsidans utgivare och besökare inte ser någon skillnad, men sökmotorerna får förfalskade uppgifter. Den som sedan gör sökningar som leder till den ”förgiftade” webbsidan kan i sökresultaten hänvisas till länkar som leder till helt andra webbsidor än de som besökaren hade tänkt sig. Angriparen har nämligen förberett länkar som ser ut att gå till den ”förgiftade” webbsidan, men som i själva verket går till andra sidor, som kan användas för marknadsföring av skumma produkter, för bedräge­rier eller för spridning av skadeprogram. – På engelska: search engine poisoning.

[attacker] [bluff och båg] [it-relaterad brottslighet] [sökmotorer] [webbsidor] [ändrad 5 september 2018]

pretexting

[användning av] falska förevändningar (pretexts) – det att man ljuger om sin identitet eller om sitt ärende för att lura någon att lämna ut in­for­ma­tion som borde hållas hemlig. Det är en form av social manipulering (social engineering). – Ordet: Pretext i betydelsen förevändning har inget med text eller texting att göra. Det har i stället att göra med textil – något man täcker över sanningen med.

[bluff och båg] [social manipulering] [ändrad 17 november 2017]