Kategori: data

Brottsdatalagen

en svensk lag som reglerar användning av personuppgifter vid brottsbekämpning, i brottmål och straff. – Brottsdatalagen är en tillämpning av 2016 års dataskyddsdirektiv från EU – fullständigt namn: EU:s direktiv om skydd av personuppgifter vid brottsbekämpning, brottmålshantering och straffverkställighet. Den svenska texten till EU‑direktivet finns här. Riksdagen antog lagen i juni 2018 – se riksdagens webbsidor.

[lagar] [personuppgifter] [ändrad 9 september 2021]

data native

  1. – om behandling av stora datamängder: direkt mot data – behandling som görs där data­mängden är lagrad. Man hämtar alltså inte datamängden från lag­rings­mediet för att behandla den, utan kör programmen direkt mot data i lagringsmediet. Programmet skickar alltså data direkt från lag­ringsmediet till processorn. Detta kan spara tid när det gäller stora data­mängder. I praktiken kan metoden bara användas med fördel om data är lagrade i halvledarminne, som i minnesdatabaser;
  2. – ”datainföding” – person i den generation som har vuxit upp med artificiell intelligens och avan­ce­rad analys av stora datamängder. Detta började på allvar på 2010‑talet. Data natives kom efter ge­ne­ra­tionen som kallas för digital natives (”digitala infödingar”). ”En digital inföding vet hur man program­me­rar termostaten; en datainföding utgår från att ter­mo­staten programmerar sig själv”.

– Se också native.

[data] [demografi] [5 maj 2017]

Smaranda Bara-fallet

ett utslag i EU-domstolen som säger att en myndighet inte får överlämna uppgifter om en person till en annan myndighet utan den berörda personens tillstånd. Utslaget väntas få konsekvenser för hanteringen av personuppgifter i EU‑länderna. – Domstolens utslag kom i oktober 2015 och gällde den rumänska medborgaren Smaranda Bara. Hon hade gått till domstol därför att rumänska skatteverket utan att fråga henne om lov hade överlämnat uppgifter om henne till den rumänska försäkringskassan, som sedan krävde henne på förfallna sjukförsäkringsavgifter. EU‑domstolens utslag var att överlämnan­det av personuppgifter inte var förenligt med EU‑rätten. – Se domstolens utslag.

[eu][personuppgifter] [rättsfall] [6 april 2017]

Myndighetsdatalagen

en föreslagen, men inte införd, lag om hur myndigheter ska hantera personupp­gifter i it‑system. – Förslaget lades fram i april 2015 och fick hård kritik av viktiga remissinstanser, bland annat av Advokatsamfundet (länk), dåvarande Datainspektionen†, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN). – Förslaget kom från en utredning som tillsattes 2011 för att formulera enhet­liga och övergripande bestämmelser för hur myndigheter skulle få behandla personuppgifter. Utredningens slutbetänkande kan laddas ner från denna länk. Kritikerna ansåg att förslaget gav myndigheterna för stor frihet att själva avgöra vilka personuppgifter de skulle spara och för vilka ändamål personuppgift­erna skulle användas. Det gav därmed för lite skydd för medborgarnas personliga sfär. – Till stor del är förslaget överspelat genom EU:s Dataskyddsförordning.

[aldrig realiserad] [lagar] [personuppgifter] [politik] [ändrad 23 juli 2018]

digitisering

(digitizing) – konvertering av information från analog till digital form. Till exempel att skanna in text och bilder och att överföra musik från band och LP‑skivor till digitalt format som CD och MP3. Det kallas också för digifiering. – Jämför med termen di­gi­tal­i­se­ring, som står för en process i samhället eller omvandling av företags affärsmodell baserad på att (nästan) all in­for­ma­tion i företaget är digital och kan behandlas av datorer. – Skillnaden mellan de två termerna iakttas ofta inte, men kan vara bra att känna till.

[informationshantering] [språktips] [ändrad 7 augusti 2017]