Kategori: webbläsare

signaturinsamling

(device fingerprinting eller bara fingerprinting) – kartläggning av särskiljande egenskaper hos program, filer eller maskiner (signaturer) i identifieringssyfte. Används för att före­bygga och stoppa data­intrång och oönskade program. – Datavirus kan kännas igen på sin signatur. Även oskyldiga program som webbläsare har en individuell signatur eller profil, grundad på exakt vilken version det är, vilket operativsystem det arbetar mot (vilket bygge) och vilka insticksprogram och tillägg det har. Dessa egenskaper med­delas från webbläsaren när den anropar en webbserver. Det gör att man på serversidan med hög träffsäkerhet kan känna igen en viss webbläsare bland tusen­tals andra, även om användaren använder tekniker för att dölja varifrån anropet kommer. Men se Fraudfox. (För­växla inte fingerprinting med footprinting, som är något annat.)

[it-säkerhet] [webbläsare] [ändrad 9 november 2017]

Do not track

(DNT) – spåra inte – instruktion om att den som besöker en webbsida inte ska registreras. – DNT används främst för att ange att besökaren inte vill få reklam eller andra med­delanden från företaget som publicerar webbsidan, och att information om besökaren inte ska spridas vidare. Besökaren vill inte heller att information om henne ska kopplas till annan information som företaget bakom webbsidan har. – Observera att det inte finns någon garanti för att webbsidans utgivare respekterar Do not track‑instruktionen. – DNT har funnits sedan 2009. Alla vanliga webbläsare ger användaren möjlighet att använda DNT, men det finns, som sagt, inga garantier för att det gör någon skillnad (men se här nedanför). – DNT är en inställning som kan ingå i sidhuvudet (headern) för HTTP (eller annat webb­‑protokoll). Den måste aktiveras av användaren. Det finns tre lägen:

  • – 1 betyder att användaren inte vill bli spårad;
  • – 0 betyder att användaren accepterar att bli spårad och:
  • – blankt betyder att användaren inte har angett något önske­mål.

– Läs mer i artikeln The history of the Do not track header (länk) av Christopher Soghoian, en av DNT:s upphovspersoner. – 2019 la den republikanska senatorn Josh Hawley (hawley.senate.gov) från Missouri fram ett lagförslag (se denna länk) om att företag som inte respekterar Do not track ska straffas med höga böter. Detta har inte röstats igenom när detta skrivs.

[kartläggning] [personlig integritet] [webbläsare] [ändrad 20 december 2022]

Epic

  1. – Electronic privacy information center – amerikansk organisation för skydd av personlig integritet och medborgerliga fri­heter på internet. – Se epic.org;
  2. – Explicitly parallel instruction computing – den processorarkitektur som används i Intels 64‑bitarsprocessorer. Epic skiljer sig från RISC och CISC, och är konstruerat med tanke på parallell data­behandling. – Läs mer på Intels webb­sidor (länk);
  3. – episk – sedan 00-talet: ”storslagen”, ”jättestor” (i positiv eller negativ bemärkelse). – Epic fail – stort misslyckande, dundertabbe. – Ordet epic syftar från början på epos, lång, ofta historisk, berättelse: of epic length – lång som ett epos, alltså mycket lång;
  4. – Epic – en webbläsare för anonym och spår­lös surfning. – Epic är alltid inställd på privat surfning. Alla data som har sparats på användarens dator under ett pass raderas automatiskt när man stänger av Epic. Sökningar på sökmotorer slussas genom en proxy för att sök­motorn inte ska kunna identifiera den som gör sökningen. Alla anrop till webbservrar förses med rubriken Do not track. Användaren kan välja att låta alla anrop till webbsidor gå genom en proxy, vilket innebär att man surfar genom en anonymitetsserver. – Epic är baserad på Chromium. – Epic finns på epicbrowser.com;
  5. – i agil systemutveckling: en stor arbetsuppgift som är uppdelad i flera mindre.

[förkortningar på E] [organisationer] [processorer] [språktips] [webbläsare] [övervakning] [ändrad 4 maj 2020]

cross-browser attack

korsad webbläsarattack – sätt att lura en dator att ladda ner skadeprogram genom att utnyttja två webbläsare på den angripna datorn. – Genom att kombinera två sårbarheter, en i vardera webbläsaren, kan angriparen smussla in det skadliga programmet. Fenomenet blev känt 2007. Om man då besökte en viss webbplats med Internet Explorer† laddade Internet Explorer ner skadlig kod och vidare­befordrade den direkt till Firefox. Internet Explorer kunde inte köra den skadliga koden, men Firefox kunde göra det. Firefox hade å andra sidan en spärr mot ner­laddning av den skadliga koden direkt från webb­platsen, men tog emot koden när den levererades från ett annat program i samma dator. Möjlig­heten block­e­ra­des snabbt, men liknande angrepp är tänkbara.

[sårbarheter] [webbläsare] [ändrad 16 maj 2018]

historia

om webbläsare: lista över webbsidor som användaren (eller användarna) har besökt. – Historiken lagras i historiefilen (history file) som webbläsaren lägger upp automatiskt. Den behövs för att användaren ska kunna backa till en nyligen besökt webb­sida. Historiefilen brukar också kunna hjälpa användaren att fylla i webbadressen (URL:en) till tidigare besökta sidor. Historie­filen kan också användas av personer som vill snoka i vilka webbsidor som användaren besöker. Den för­­växlas ibland med kakfilen, som är mer svårtolkad och inte full­­ständig. Användaren kan när som helst radera historie­filen, men då påbörjas en ny. Det brukar också gå att radera enstaka webbadresser i historiefilen. – På engelska: history, på svenska även: historik. – Se också privat surfning, där det också står om historieradering, historiemanipulation och glömske­knapp.

[webbläsare] [ändrad 3 september 2022]