PoWiFi

en router för batteri­lös användning av mobil­tele­foner genom wi-fi. – PoWiFi bygger på tekniken wi-fi back­­scatter, som har utvecklats av forskare vid Washington university i Seattle, USA, och som visades först upp i augusti 2014. I maj 2015 testades den i fem hem i USA. Den trådlösa driften fungerade utmärkt, utom i ett av de fem hemmen där wi-fi-nätverkets kapacitet för­sämrades. – Tek­niken beskrivs i en teknisk artikel (länk) och på universitetets webbplats (länk). – På­pe­kande: I en del medier har det talats om att PoWiFi används för trådlös laddning. Det kan vara en över­drift. Tekniken kan användas för att driva mobiltelefoner som saknar batteri, och som inte är anslutna till elnätet. De kan ta emot och sända kommu­nika­tion genom wi-fi. Huru­vida effekten räcker för att också ladda deras batterier är en annan fråga.

[elektrisk ström] [experimentell teknik] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]

Wi-fi backscatter

en teknik för batterilös användning av mobil­telefoner och liknande genom wi‑fi. Ladd­ningen kan ske på flera meters håll. – Tek­niken, som används experimentellt i routern PoWiFi, anpassar wi‑fi för överföring av information på ett sätt som kräver mycket lite energi för mottagning och sändning – mycket mindre än normalt med wi‑fi. Den energi som krävs för att telefonen ska fungera genereras på samma sätt som i batterilösa RFID‑etiketter. – För back­scatter, se retur­sprid­ning. – På­pe­kande: I vissa medier har det talats om att Wi‑fi back­scatter används för trådlös ladd­ning. Det är en överdrift. Tekniken kan användas för att driva mobil­tele­foner som saknar batteri, och som inte är anslutna till elnätet. Att ladda telefonernas batterier med Wi‑fi backscatter är möjligt i teorin, men skulle ta lång tid.

[elektrisk ström] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]

Vitahult

tidigare: laddningsskal från Ikea för trådlös laddning av mobiltelefoner. Produkten har utgått ur Ikeas sortiment. – Vitahult, som lanserades 2015, såg ut som vanliga mobiltelefon­skal, men var tjockare, och gjorde att telefonernas batterier kunde laddas trådlöst med standarden Qi. Numera har många mobiltelefoner inbyggda laddare för Qi. – Vitahult fanns för iPhone 6 och Samsung Galaxy 5. – Ikea säljer utrustning för trådlös laddning, se ikea.com….

[elektricitet] [nerlagt] [ändrad 19 juli 2022]

nanotub

(nanotube, även: buckytube) – en stor kolmolekyl som till formen påminner om ett hoprullat hönsnät. Skillnaden är att storleken mäts i miljondels millimeter. – Nano­tuber är en typ av fullerener, alltså en form av kol där atomerna hänger ihop i sexkantiga mönster som i princip kan bli hur stora som helst. I nanotuber har sjoken av kolatomer alltså rullat ihop sig. – Nanotuber kan bli så stora att man kan se enstaka molekyler i mikroskop. De har många lovande egen­skaper: de är extremt starka, lätta, leder elektricitet snabbt, och de kan användas som halv­ledare om man dopar dem med tillsatser av andra atomer än kol. Det experi­menteras med att använda nanotuber som fibrer, som elektriska ledare, som elek­troniska komponenter och som elektron­kanoner i platta bild­skärmar. Det finns dock farhågor om att nanotuberna kan utgöra en hälsofara, efter­som de kan tränga in i kroppens vävnader ungefär som asbest­fibrer.

[forskning] [material] [ändrad 8 maj 2019]

smart grid

smart elnät – elnät som kan fjärrstyra elförbrukningen hos kon­su­ment­erna. – Energikrävande utrustning kan slås på när det finns gott om billig elektricitet, som nattetid. Detta förutsätter tvåvägskommunikation mellan elbolaget och kundens tvätt­maskin, disk­maskin eller varmvattenberedare: dessa måste alltså kunna kommuni­cera elek­troniskt. Kommu­nika­tionen kan ske direkt genom elnätet, eller med något slags trådlös för­bindelse. – Det finns ingen standard för smarta elnät, men både tillverkare av hushållsmaskiner och elbolag arbetar på saken. – Smart grid har inget att göra med den typ av kraftfull data­behand­ling som kallas för gridd, på engelska grid. – The grid eller the power grid är engelska för elnätet, kraftnätet. – Läs också om microgrid.

[elektrisk ström] [ändrad 6 april 2021]

linjebrus

  1. – tekniskt: störningar som uppstår i elektriska signaler, till exempel i tele- eller datakommunika­tion, på grund av yttre elektro­magnetiska impulser;
  2. – obe­grip­liga tecken­kombinationer i elek­troniska meddelanden, orsakade av linje­brus, eller som ser ut att vara orsakade av linjebrus;
  3. – programkod som är så svår­begrip­lig att den påminner om linjebrus. Det kan vara tecken på inkompetens eller, i sällsynta fall, på ovanligt hög kompetens;
  4. – allmänt: prat, hype, buzz.

– På engelska: line noise. – Läs också om brus.

[datakommunikation] [fel] [fysik] [jargong] [programmering] [ändrad 29 augusti 2017]

kvantkryptering

avläsningssäker över­föring av med­delanden genom tillämpning av kvantfysikens principer. – Kvantkryptering innebär att meddelanden kodas som egenskaper hos fotoner: ettor och nollor representeras av egenskaper hos enstaka fotoner, vanligtvis polarisering. Det leder till att meddelandet blir omöjligt att avläsa på vägen. Om obehöriga upp­snappar med­delandet blir det nämligen oläsbart för dem, och avsändaren och mottagaren märker dessutom uppsnappandet omedelbart – förbindelsen bryts. (Uppsnappande av kvantkrypterade meddelanden kan, mycket allmänt, jämföras med att ta länkar ur en rullande cykelkedja utan att kedjan går av.) – I praktiken används kvant­kryptering bara för att parterna ska komma överens om en engångs­nyckel (one‑time pad) som de sedan använder för att kryptera ett meddelande som sedan överförs på vanligt sätt. – På engelska: quantum encryption. – Kines­iska forskare visade 2010 att även kvantkrypterade meddelanden kan knäckas, se här. – Kina sände i augusti 2016 upp satelliten Micius som ska användas för experiment med kvant­kryp­ter­ing. – Läs också om kvackare (quantum hackers).

[forskning och experimentell teknik] [kryptering] [kvantdatorer] [ändrad 16 augusti 2021]

jiffy

– engelsk jargong för kort tid, ett ögon­blick:

  1. – tiden mellan två signaler från datorns tidgivare (system timer inter­­rupts). Den tiden varierar mellan olika datorsystem. Brukar mätas i millisekunder;
  2. – i datoranimering: 1/100 sekund. Mått­enhet för tiden mellan två bildvisningar i en film;
  3. – om växelström: tiden som en vågrörelse tar, i Sverige alltså 1/50 sekund.

[datoranimering] [datorns konstruktion] [elektrisk ström] [ändrad 9 april 2018]