terahertzstrålning

(terahertz radiation, terahertz rays, T‑rays) – elektromagnetisk strål­ning på frekvenser som kan anges i terahertz. – Det frekvens­områ­det ligger mellan mikrovågs‑­strål­ning (till exempel mobil­tele­fonins frek­venser, megahertz och gigahertz) och röntgenstrålning – petahertz och exahertz). Terahertzstrålning påminner om röntgen: strålarna går igenom kroppsvävnad­er och de flesta material, så strålningen kan an­vändas för undersökning av kroppens inre delar och för tekniska undersök­ningar. En viktig skill­nad mot röntgen är att terahertzstrål­ning ger mer detaljerad information. Man kan analysera ett föremåls kemiska sammansättning med hjälp av terahertzstrålning, även om man inte kommer åt det för att ta prover. Terahertzstrål­ning anses också mindre riskabel än röntgenstrålning. – Tek­niker för praktisk användning av tera­hertz­strålning har utveck­lats på Bell Labs.

[forskning och experimentell teknik] [fysik] [ändrad 14 februari 2020]

Airfuel Alliance

ett konsortium som propagerar för standarder för trådlös laddning. – Airfuel Alliance bildades i november 2015 genom att Alliance for wireless power och Power matters alliance gick ihop. De två organisationerna tog med sig varsin standard, Rezence (numera Airfuel Resonant) re­spek­tive Power 2.0. Airfuel Alliance stöder båda standarderna under benämningarna resonant respektive induktiv laddning. Det finns också en tredje teknik, icke‑sammankopplad (uncoupled) laddning, som fungerar på flera meters håll. – Air­fuel Alliance kon­kur­rerar med Wire­less power con­sortiums standard Qi. – Se airfuel.org.

[elektrisk ström] [ändrad 31 december 2019]

signal

  1. – meddelande eller handling som kan ha variationer som representerar information. I dagligt tal ofta något enkelt och kortvarigt som kan upp­fattas omedelbart, som trafikljus:
    • – själva meddelandet till skillnad från oönskade för­änd­ringar under över­för­ingen (se brus);
    • – i telekommunikation: kort med­de­lande som styr den tekniska utrustningen, till skillnad från själva tele­fon­sam­talet;
    • – i vissa operativsystem: tekniskt med­delande mellan delar av sys­temet;
    • – militär beteckning på innehållet i radio-, tele- och datakommunikation, se signal­spaning.
  2. Signalapp för kryp­te­ra­de text­med­de­lan­den mellan smarta mobiler. Med­de­lan­de­na krypteras i avsändarens mobil och de­kryp­te­ras i mottagarens mobil. Det är alltså omöj­ligt för någon som i smyg avläser kommunikationen att förstå vad som skrivs. Däremot kan av­lyss­naren se vem som kommuni­ce­rar med vem. – Signal anses vara mycket säkert, och rekommen­deras av bland andra Edward Snowden. Finns för Android och iOS. – Signal utveck­las av Open Whisper Systems (signal.org);
  3. – se semafor.

[elektronisk kommunikation] [kryptering] [programmering] [ändrad 10 november 2019]

plasmaskärm

(plasma display, plasma display panel, PDP) – tunn bildskärm där bildpunkterna är små fickor (celler) med gas. – När gasen i  plasmaskärmens celler upphettas till plasma avger den ultraviolett ljus som får en fosforesce­rande beläggning att avge synligt ljus. Bildskärmen består av två glasplattor med miljoner sådana celler emellan, och varje cell är ansluten till två elek­troder. Plasma­skärmar ger en skarp, tydlig bild, kan ses från alla riktningar och passar bra för video och tv. Enfärgade plasmaskärmar har funnits sedan 1960‑talet, oftast med orange eller grön färg mot svart. De trängdes ut för att de var dyra. Plasmaskärmar för fyrfärg har funnits sedan 1995. På 00‑talet blev plasmaskärmar vanliga i tv‑apparater, efter­som de kan göras stora samtidigt som de är tunna. – Plasma är en gas som upphettas under tryck så att den blir joniserad, det vill säga så att elektroner och atomkärnor rör sig oberoende av var­andra. Det är ett av materiens fyra tillstånd: fast, flytande, gas och plasma. Det synliga ljuset i en plasmaskärm kommer inte direkt från plasma, utan från den fosforesce­rande beläggningen som aktiveras av ultraviolett ljus från plasma.

[bildskärmar] [fysik] [ändrad 8 september 2020]

sladdlös

  1. trådlös på korta av­stånd (där man annars skulle kunna ha en sladd). Till exempel blue­tooth och wi-fi. – Sladd­lösa tele­foner är fasta tele­foner, ofta kallade tråd­lösa, med sladd­lös för­bindelse på högst några tiotal meter till en basstation, ansluten till ett telefonjack. – Jämför med mobil. – Kontaktlös står för trådlös elektronisk kommunikation på mycket korta avstånd – några millimeter eller centimeter;
  2. – utan elektrisk sladd men med laddbart batteri – laddbar, uppladdnings­bar – till exempel sladd­lös borrmaskin.

– På engelska: cordless.

[elektrisk ström] [trådlöst] [ändrad 27 april 2020]

Project Sunroof

Googles projekt för att hjälpa husägare att räkna ut ifall det skulle löna sig att installera sol­paneler på taket. – Project Sun­roof räknar ut hur mycket solenergi som faller på varje tak i ett visst område och sätter det i relation till elpriset och kostnaderna för att installera sol­paneler. Informationen kommer delvis från Google Earth. Tjänsten var tidigare tillgänglig bara i USA, men lanserades 2018 i Storbritannien. – Affärs­­idén är att skicka informa­tionen till de berörda husägarna tillsammans med förslag om installatör: om det blir affär betalar installatören provision till Google. – Se sunroof.withgoogle.com.

[elektrisk ström] [geo] [ändrad 27 november 2018]

Nyquists lag

princip som anger den lägsta samplings-­frekvens som kan användas vid digital inspel­ning av ljud och bild. – Samplingsfrekvensen (Nyquistfrekvensen) måste vara minst dubbelt så hög som den högsta frekvens som ska spelas in (i praktiken något högre). Annars blir inte bara ljudkvaliteten lidande, det uppstår också störande bieffekter (artefakter). Till exempel samplas ljudet till en musik‑CD med en frekvens på 44 100 hertz. Det är mer än dubbelt så mycket som 20 000 hertz, vilket brukar räknas som den högsta frekvens som ett mänskligt öra kan upp­fatta. Detta är en tillämpning av Nyquists lag. – Kallas också: Nyquist–Shannons samplingsteorem, Nyquist­krite­riet eller bara samplingsteoremet. – Se också vikning. – Lagen formulerades av den svenskfödde vetenskapsmannen Harry Nyquist (1889—1976, se Wikipedia) som på Bell Labs samarbetade med Claude Shannon. De lade tillsammans grunden till den matematiska teorin om tele- och datakommunika­tion. Shannon och Nyquist formulerade principen ungefär samtidigt. – Harry Ny­quist konstruerade också 1924 en fax (”telefotograf”) som sedan tillverkades av AT&T.

[datakommunikation] [fysik] [lagar] [ändrad 29 mars 2023]

Wi-fi backscatter

en teknik för batterilös användning av mobil­telefoner och liknande genom wi‑fi. Ladd­ningen kan ske på flera meters håll. – Tek­niken, som används experimentellt i routern PoWiFi, anpassar wi‑fi för överföring av information på ett sätt som kräver mycket lite energi för mottagning och sändning – mycket mindre än normalt med wi‑fi. Den energi som krävs för att telefonen ska fungera genereras på samma sätt som i batterilösa RFID‑etiketter. – För back­scatter, se retur­sprid­ning. – På­pe­kande: I vissa medier har det talats om att Wi‑fi back­scatter används för trådlös ladd­ning. Det är en överdrift. Tekniken kan användas för att driva mobil­tele­foner som saknar batteri, och som inte är anslutna till elnätet. Att ladda telefonernas batterier med Wi‑fi backscatter är möjligt i teorin, men skulle ta lång tid.

[elektrisk ström] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]