en föreslagen, men aldrig realiserad, webbplats där investerare skulle kunna slå vad om att händelser som politiska mord och terroristdåd, främst i Mellanöstern, skulle inträffa, eller inte inträffa. – FutureMAP var ett initiativ från den amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA. Det blev känt 2003, vållade stor skandal och lades ner innan projektet hade satts igång. – Motiveringen bakom initiativet var att vadslagningsmarknader brukar vara bra på att förutse framtida händelser. Följdtanken var att man med ledning av vadslagningen skulle kunna ingripa och förebygga dåden. Mot detta ställdes invändningen att vadslagningen skulle kunna förleda intressenter att se till att dåden faktiskt inträffade. – FutureMAP var kort för Future markets applied to prediction. (Future markets syftar här på marknaden för terminskontrakt, futures.) Den planerade webbsidan fanns på policyanalysmarket.org, se arkiverad sida. (Domänen finns kvar, men har en annan utgivare.) – Se artikel i Motherboard. – Arkiverade sidor om FutureMAP från DARPA.
en föreslagen, men inte införd, lag om hur myndigheter ska hantera personuppgifter i it‑system. – Förslaget lades fram i april 2015 och fick hård kritik av viktiga remissinstanser, bland annat av Advokatsamfundet (länk), dåvarande Datainspektionen†, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden(SIN). – Förslaget kom från en utredning som tillsattes 2011 för att formulera enhetliga och övergripande bestämmelser för hur myndigheter skulle få behandla personuppgifter. Utredningens slutbetänkande kan laddas ner från denna länk. Kritikerna ansåg att förslaget gav myndigheterna för stor frihet att själva avgöra vilka personuppgifter de skulle spara och för vilka ändamål personuppgifterna skulle användas. Det gav därmed för lite skydd för medborgarnas personliga sfär. – Till stor del är förslaget överspelat genom EU:s Dataskyddsförordning.
en troligen aldrig realiserad styrenhet som instruerades med fingergester på näraliggande ytor, till exempel på bordsytor. – Welle uppfångade fingergesterna med ett slags ekolod, alltså genom att sända ut ljud på frekvenser som människor inte kan höra och sedan analysera ekot. Det var en liten dosa, ungefär lika stor som en tablettask. Den skulle levereras med förinställda gester, men användaren skulle kunna programmera in egna gester om hon önskade. – Welle kunde användas för att styra elektronisk utrustning av många slag och kommunicerade med dem med Bluetooth. Welle visades upp i mars 2017, och gräsrotsfinansierades genom Kickstarter (länk). Den utvecklades av företaget Maxus Tech i Hongkong (maxustech.com) (bara på kinesiska). Produkten tillverkas tydligen inte längre, om den någonsin har gjort det. – Namnet:Welle är det tyska ordet för våg. Eftersom det är tyska ska det uttalas med v‑ljud: ”välle”.
en aldrig införd men planerad standard för kodning av det indiska devanagari-alfabetet (som används bland annat i sanskrit och hindi). Kodning av devanagari definieras däremot i Unicode. – Mer i Wikipedia.
– namn på ett påstått operativsystem som skulle kombinera Android och Chrome OS. Enligt förhandsuppgifter i pressen skulle Google visa upp detta operativsystem på produktlanseringen den 4 oktober 2016, men det hände inte. Det är en spridd uppfattning att Google strävar efter att kombinera de två operativsystemen, särskilt med tanke på att Chrome OS inte har blivit särskilt framgångsrikt;
– Andromeda Box – en troligen avvecklad hårdvaruplattform för sakernas internet. Andromeda Box är en serie knutpunkter för trådlös kommunikation med sakernas internet. De är avsedda för Android Things, Googles operativsystem för sakernas internet. (Eventuellt kan det samarbetet förklara ryktet om operativsystemet Andromeda, se ovan.) – Se tillverkaren Marvells webbsidor (från 2015).
arbetsnamn på en aldrig realiserad smart mobil från Turing Robotic Industries†. – Förutom att den skulle ha extrema specifikationer och unik design skulle Monolith Chaconne fungera i ett mobilt nätverk med andra telefoner av samma typ. De skulle kunna göra avancerade beräkningar, arbeta med artificiell intelligens och spara och utväxla filer. – Monolith Chaconne beskrevs i september 2016 i ett pressmeddelande från Turing Robotic bara någon vecka efter att företaget hade tillkännagett telefonen Cadenza†. – Se detta pressmeddelande.
en nerlagd smart mobil som utvecklades för att ha extra hög säkerhet. De första exemplaren levererades i april 2016; tillverkningen upphörde definitivt i februari 2017. – Turing Phone hade inbyggd kryptering och ett system för att spara krypterade filer på andra telefoner på ett spårbart sätt. Filerna kunde alltså räddas även om man förlorar telefonen. Telefonen saknade de vanliga kontakterna för hörlurar och laddning. Däremot hade den en fingeravtrycksläsare. Höljet var gjort av liquidmorphium, en så kallad flytande metall (se också Liquidmetal), och det var vattentätt. Telefonen hade också en speciell formgivning. Operativsystemet var Sailfish. – Den var uppkallad efter Alan Turing†. – Utvecklare var företaget Turing Robotic Industries, TRI, i Kalifornien. TRI hade tagit över Nokias och Microsofts fabrik och utvecklingscenter i Salo i Finland. – Hösten 2016 tillkännagav TRI en extrem ny smart mobil, Cadenza†, och beskrev en senare planerad Monolith Chaconne†. – TRI ansökte i februari 2018 om att försättas i konkurs. I augusti 2018 meddelade TRI att det utvecklade HubblePhone, en avancerad mobiltelefon med dubbla bildskärmar, varav den ena skulle vara monterad så att den kunde vridas i alla riktningar – se hubblephone.com (stängd, arkiverad). Den skulle enligt förhandsuppgifter släppas år 2020 och kosta 2 750 dollar, men har aldrig förverkligats. – Se turingphone.com (inte uppdaterad sedan 2017 – arkiverad).
en planerad men aldrig tillverkad läsplatta av metall. Den visades upp i januari 2010 av det amerikanska företaget Skiff. – Skiff Reader bestod till största delen av en tunn, böjbar platta av metallplåt. I juni 2010 blev företaget Skiff uppköpt av News Corporation. Kort därefter meddelades att Skiff Reader inte skulle tillverkas.
