en svensk lag som reglerar skydd av hemliga och känsliga uppgifter och skydd mot spionage och terrorism. Från den 1 april 2019 gäller lagen i ny form, baserad på utredningen En ny säkerhetsskyddslag, SOU 2015:25. Den röstades igenom i riksdagen i maj 2018. Lagtexten (2018:585) finns på denna länk. Lagen gäller för statliga och kommunala myndigheter, för statliga och kommunala företag och även för företag och andra organisationer som är viktiga för landets säkerhet. Den är tillämplig på it‑säkerhet, men också på information i andra former. Lagen gäller också för skydd av vissa platser och anläggningar, som kraftnät, vatten och avlopp, samt säkerhetsprövning vid vissa anställningar. Läs mer om säkerhetsskyddslagen på Säpos webbsidor. – Lagen ersätter den äldre säkerhetsskyddslagen från 1996. – Engelskt namn: Protective security act.
[juridiska lagar] [samhällsskydd] [ändrad 22 mars 2019]
ändringar i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YTF), baserade på utredningen SOU 2016:58. Utredningens förslag fick hård kritik. Förslaget i slutlig form (se denna länk), som är en grundlagsändring, röstades igenom i riksdagen den 30 maj och 14 oktober 2018, alltså med val emellan, och gäller sedan den 1 januari 2019. Ändringarna innebär bland annat:
- – begränsning av det juridiska ansvaret för ansvarig utgivare när det gäller material som publicerats på webben och som har varit publicerat i mer än ett år (se också evigt utgivarskap);
- – ansvariga utgivarens juridiska ansvar för inlägg i kommentarsfält regleras;
- – publicering av känsliga uppgifter från register i sökbar form, till exempel kreditupplysningar eller uppgifter ur belastningsregistret, ska inte längre skyddas av YTF (se till exempel Lexbase).
– Kritiken mot Ändrade mediegrundlagar gäller främst:
- – att den ansvariga utgivaren har två veckor på sig, efter påpekande från justitiekanslern, att ta bort åtalbart material (till exempel hets mot folkgrupp) om materialet hade publicerats minst ett år tidigare. Det ger dels utrymme för manipulering av publiceringsdatum, dels möjlighet att låta de åtalbara texterna ligga ute i två veckor utan risk för påföljd. – Se krönika i Svenska Dagbladet av professor Mårten Schultz (länk).;
- – att det blir möjligt att i vanlig lag förbjuda publicering av känsliga uppgifter. Detta riktar sig i praktiken mot sajter som Lexbase som samlar in domar från domstolar och publicerar dem utan bearbetning och kommentarer. Lagändringen innebär att sådana uppgifter bara ska få användas av professionella medieaktörer och i ”seriöst granskande journalistik”, vilket öppnar för godtycke.
– Förslaget har kritiserats av bland andra Advokatsamfundet (länk), Justitiekanslern (länk), Publicistklubben (länk), TU (Tidningsutgivarna – länk); Sverigedemokraterna begärde, utan resultat, folkomröstning (länk). – Se också sajten Stoppa grundlagsändringen (länk).
[lagar] [massmedier] [yttrandefrihet] [ändrad 5 september 2022]
– förkortning för Common development and distribution license – en programlicens för fri och öppen källkod. Den utvecklades 2004 av bland andra Danese Cooper (blogg) på Sun†, numera del av Oracle. CDDL är baserad på Mozilla public license, MPL, men går inte ihop med den mest kända licensen för fri mjukvara, GPL. CDDL har inte samma höga nivå av smittsamhet, utan programkod som skyddas av CDDL kan spridas tillsammans med sluten programkod. – Se Open source initiatives webbsidor (länk).
[fri och öppen kallkod] [förkortningar på C] [licenser] [ändrad 25 januari 2018]
- – (profiling) – i EU:s Dataskyddsförordning: beslut eller bedömning som gäller en person och som har gjorts enbart av ett it-system. – Profilering kan vara bedömning av kreditvärdighet, av en platsansökan eller analys av personens intressen och preferenser avsedd för marknadsföring. Det kallas också för algoritmiskt beslutsfattande (algorithmic decision making). Enligt Dataskyddsförordningen, punkt 71, har varje person rätt slippa profilering (med vissa undantag). Det har gjorts gällande att denna bestämmelse innebär att den som har blivit föremål för ett beslut baserat på profilering har rätt till förklaring;
- – i marknadsföring: bedömning av en persons intressen och preferenser. – Läs också om personalisering.
– Se också profil.
[dataskyddsförordningen] [juridik] [personlig integritet] [ändrad 10 augusti 2021]
(CASE) – en europeisk standard för forensiska it‑system. Alltså it‑system som används i brottsutredningar för undersökning av eventuellt bevismaterial. Polisen i EU-länderna har 2017 kommit överens om att använda CASE för att enklare kunna utväxla information och bistå varandra. CASE är skrivet i öppen källkod och är en tillämpning av Unified cyber ontology, UCO. – Läs mer på GitHub.
[kriminalteknik] [öppen källkod] [16 maj 2017]
en utredning med uppgift att föreslå anpassningar och kompletteringar av svensk lag betingade av EU:s Dataskyddsförordning. – Dataskyddsutredningen tillsattes av regeringen i februari 2016 och lade fram sitt betänkande den 12 maj 2017. Betänkandet hette Ny dataskyddslag och hade nummer SOU 2017:39 (SOU=Statens offentliga utredningar). Utredningen föreslog bland annat en ny lag, Dataskyddslagen. Den trädde i kraft den 25 maj 2018. Betänkandet kan laddas ner här.
[dataskydd] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 126 januari 2023]
kortnamn på svensk lag med bestämmelser som kompletterar EU:s Dataskyddsförordning. Lagen bygger på en utredning som lades fram i maj 2017 av Dataskyddsutredningen. Förslaget antogs av riksdagen och trädde i kraft den 25 maj 2018. Lagens fullständiga namn är Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Lagtexten finns här.
[dataskydd] [lagar] [personuppgifter] [ändrad 15 oktober 2018]