en svensk lag som reglerar kamerabevakning. Den ersatte i juni 2018 den tidigare kameraövervakningslagen. (Lagtexten finns här.) – Jämfört med den tidigare lagen ger kamerabevakningslagen företag och privatpersoner mer frihet att anordna kamerabevakning utan tillstånd. Myndigheter och allmänna inrättningar som sjukhus måste ha tillstånd för kamerabevakning, men polisen och Säpo behöver inte begära tillstånd om det gäller bekämpning av allvarliga brott. – Fotografering från drönare, gjord av privatpersoner och företag, faller sedan den 1 augusti 2017 inte längre under kameraövervakningslagen / kamerabevakningslagen. I stället gäller Dataskyddsförordningen. – Läs mer på Integritetsskyddsmyndighetens webbsidor (länk). – Den tidigare kameraövervakningslagen (KÖL) ersatte den äldre Lagen om kameraövervakning (LAK).
– grupp-selfie – gruppbild där fotografen är med på bilden. – Groupie i denna betydelse var ett av årets nyord 2015 enligt Språkrådet och Språktidningen(länk);
– en annan betydelse av groupie är en person som följer efter kända artister och vill ha sex med dem.
igenkänning av ansikten med användning av datorprogram. – Ansiktena fotograferas med digital video eller digital stillbildskamera och analyseras av ett datorprogram. Målet är att fastställa vilken person som avfotograferas. Det finns två huvudtyper:
– identifiering av ansikten: vilken person är detta? – I maj 2019 förbjöd staden San Francisco stadens myndigheter, inklusive polisen, att använda datoriserad ansiktsigenkänning (se denna länk). Många hävdar att de system för ansiktsigenkänning som används av polisen fungerar så dåligt att de hotar rättssäkerheten. Se till exempel den amerikanska kampanjen Ban facial recognition:banfacialrecognition.com;
– På engelska: face recognition eller facial recognition. – Electronic frontier foundation(EFF) har en utförlig artikel om ansiktsigenkänning: länk. – Under 2020-talet har det vuxit fram en opinion mot ansiktsigenkänning, som anses hota rätten till skyddat privatliv. 2020 meddelade IBM att företaget inte längre tillhandahåller teknik för ansiktsigenkänning, utom för specifika och begränsande ändamål (se ibm.com/policy…). Och i juni 2022 meddelade Microsoft att programmeringsramverket Azure Face API endast ska kunna användas efter godkännande i varje enskilt fall (se azure.microsoft.com…). Den grundläggande skiljelinjen går mellan å ena sidan ansiktsigenkänning på gator och torg – en form av övervakning – och å andra sidan ansiktsigenkänning för ändamål som inloggning och inpassering. – Se också ansiktsupptäckt(face detection). – IDG:s artiklar om ansiktisgenkänning: länk.
– purpurröd färg som används i additiv färgblandning, till exempel i tidningstryck. – Se CMYK. – Tidningstryckare kallar ibland magenta för ”rött”, men det kan leda till missförstånd när man talar om datorgrafik: rött och magenta är olika (se RGB). Magenta kallas ibland också för fuchsia;
– en app för poängsättning av människor. – Användare av Peeple kan sätta betyg, 1—5, på i princip vem som helst, och skriva omdömen om personen. Det krävs bara att de anger personens mobilnummer. Kritikern måste använda sitt riktiga namn. Den berörda kan begära rättelser och kommentera. – Positiva omdömen publiceras direkt, negativa omdömen skickas till den berörda personen för eventuella kommentarer och publiceras efter 48 timmar. Om den berörda personen inte har konto på Peeple publiceras bara positiva omdömen. – Peeple grundades av Nicole McCullough ochJulia Cordray, och körde igång i slutet av 2015. Redan innan dess fick den hård kritik, vilket ledde till förändringar som, jämfört med det ursprungliga upplägget, tar större hänsyn till de berörda – vilket, enligt några kritiker, har gjort appen meningslös. Andra trodde att det hela var en bluff, avsedd att ge publicitet – se artikel i Snopes(länk). – Peeples webbsidor på forthepeeple.com försvann i början av oktober 2015, liksom dess konton på sociala medier, men återkom senare;
– en digital kamera för titthål i dörrar (peephole). – Se peeple.io.
ett webbaserat program som tar fram tekniska uppgifter om bilder som publiceras på internet. Det gäller uppgifter i standardformatet Exif. (Programmet hette tidigare Jeffrey’s Exif viewer.) Exif innehåller bland annat information om när en bild togs och, om kameran klarar det, även om var bilden togs. Det är därför ett av flera verktyg för källkritik på nätet. Programmet, som har utvecklats av Jeffrey Friedl(regex.info), finns som tillägg till Google Chrome. – Det finns flera liknande program. Sådana program kallas också för Exif readers. – Se exif.regex.info (nere i april 2023).
Exchangeable image file format –standard för automatisk teknisk beskrivning av bilder som tas med digitala kameror. – Exif lagrar tillsammans med fotot uppgifter om bland annat vilken kamera (eller mobiltelefon) som bilden är tagen med, datum och klockslag, avståndsinställning, bländare, brännvidd, känslighet (ISO), pixelmått och slutartid. (Datum och klockslag blir fel om de är fel inställda på kameran.) Om möjligt sparas också uppgifter om plats, fotograf och upphovsrätt. Exif‑data följer med när foton överförs till dator eller sparas digitalt på andra sätt. Man kan få fram Exif‑data genom att klicka på Egenskaper eller Mer information när bilden visas. Däremot följer Exif‑data inte alltid med när foton publiceras på sociala medier. – Standarden för Exif fastställs av Camera and imaging products association (cipa.jp) och finns på denna länk. – Läs också om Jeffrey’s Exif viewerJeffrey’s image metadata viewer.
sökning efter bilder som liknar en viss bild, eller efter förekomster av samma bild. Görs med sökmotor. – Omvänd bildsökning kan användas i källkritik och för att spåra brott mot upphovsrätten. Det kallas för omvänd bildsökning därför att vid vanlig bildsökning med sökmotor söker man efter bilder med hjälp av skrivna ord. Här utgår man från en bild och söker efter liknande eller likadana bilder. – På engelska: reverse image search. – Se också YouTube dataviewer.
