high definition tv – skarp-tv, högdefinitions-tv – tv med större detaljrikedom och mer bildskärpa än vanlig tv – ett format för tv som började komma i bruk på 00‑talet. – I HDTV består bilden av ungefär två miljoner pixel (bildpunkter), jämfört med en halv miljon i vanlig tv. HDTV har också ett annat bildformat än vanlig tv: i stället för 4:3 är proportionerna 16:9 – samma som på bio. Ljudet sänds i sex kanaler. – Observera att den vanliga översättningen högupplösnings‑tv är tekniskt fel. Definition, som inte är en teknisk term, är inte samma sak som upplösning. – Läs också om pixelmått. – Ett ännu mer detaljrikt format är 8k.
[förkortningar på H] [tv] [upplösning] [ändrad 27 december 2020]
- – spridning av textremsor till film och tv‑serier genom internet. Det gäller undertexter som har gjorts av privatpersoner, inte de undertexter som har gjorts av film- och tv‑bolagens översättare. – Företeelsen blev omtalad i juli 2013 när polisen ingrep mot textdelningssajten Undertexter. Enligt åklagaren som beordrade ingreppet är spridning av översättningar ett brott mot upphovsrätten om det görs utan tillstånd av upphovsrättshavaren. – Ordet: Anspelar på fildelning. På engelska talar man bland annat om open captions;
- – fildelning av text. (Alltså till skillnad från fildelning av musik, film och program;)
- – ironiskt: otillåten kopiering av text. Ordet användes i den betydelsen 2012 när chefredaktören på en svensk landsortstidning ertappades med att ha plagierat en annan journalists text och därför blev avskedad.
[fildelning] [film] [jargong] [radio och tv] [upphovsrätt] [ändrad 5 september 2020]
internet protocol television – IP-television – överföring av tv‑program via internet, alltså med internetprotokollet IP. – IP‑tv är ett alternativ till traditionell kabel‑tv, och fördelen är att det sparar utrymme i nätet. Kabel‑tv sänder nämligen alla kanaler i utbudet till alla tittare hela tiden, trots att varje kund bara tittar på en kanal i taget. Med IP‑tv sänder tv‑operatören till varje kund bara det som kunden vill titta på. IP‑tv ger också utrymme för interaktiva tjänster.
[förkortningar på I] [ip] [tv] [ändrad 10 januari 2019]
(quadrature amplitude modulation, QAM) – ett sätt att modulera radiosignaler så att man kan sända två av varandra oberoende signaler på samma bärvåg (alltså på samma radiofrekvens). Tekniken används bland annat i analoga tv‑sändningar. – Mer i Wikipedia. – Se också amplitudmodulering.
[radio och tv] [trådlöst] [ändrad 18 maj 2018]
en metod för textning av tv-program i realtid: en människa upprepar extra tydligt vad som sägs i tv‑sändningen, varpå ett taligenkännings‑program översätter det till text som visas i en textremsa. – Kallas ibland för skuggtalarteknik.
[radio och tv] [tillgängligt] [ändrad 16 maj 2020]
(AM) – den teknik för sändning av ljud i radio som används på kortvåg, mellanvåg och långvåg. Ljudet kodas som variationer i amplituden på bärvågen. Bärvågen är den frekvens som man ställer in radion på, till exempel 1439 kilohertz. Frekvensen är oföränderlig i AM, men amplituden (signalstyrkan) varierar. Radiomottagaren filtrerar bort bärvågens frekvens. Då återstår variationerna i amplitud. Det är det vi hör i radion som tal och musik. – I FM-radio kodas signalen däremot som små variationer i radiosignalens frekvens. – Amplitudmodulering används i rundradio på frekvensbanden kortvåg, mellanvåg och långvåg, trots att FM ger högre ljudkvalitet och stabilare mottagning. Anledningen är att AM kräver mindre utrymme (bandbredd) – det får plats många fler radiostationer på samma frekvensband med AM. Sveriges Radio slutade sända AM-radio 2010. Det är främst i USA som AM-radio fortfarande har en stark ställning.
[radio och tv] [ändrad 17 mars 2020]
smart mobil eller surfplatta som man använder samtidigt som man tittar på en förstaskärm. Förstaskärmen är vanligtvis en tv. Förstaskärmen visar ett tv‑program som tittaren ser på, samtidigt som tittaren kommenterar eller söker efter extrainformation på andraskärmen. – På engelska: second screen.
[bildskärmar] [it-liv] [radio och tv] [ändrad 16 december 2020]
- – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. – DAB används i Sverige i begränsad omfattning och i övriga Europa. – DAB förutsätter andra sändare och andra radiomottagare än analog radio (FM och AM). Programmen sänds i en sammansatt signal, ett så kallat kanalknippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtidigt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprungliga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ komprimerar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaciteten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digitalradiomottagare för det ursprungliga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sändningar har pågått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat framhållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljudkvalitet inte stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radiosändningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digitalradio – ett bredare utbud av program har annars varit ett argument för DAB+. – Norge började 2017 att avveckla rikstäckande radiosändningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norrmännen är emot. Många har inte skaffat DAB-mottagare. I stället lyssnar många norrmän enbart på lokala radiokanaler, som fortfarande sänder på FM. – Ett alternativ till digitalradio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio technology;
- – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
- – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [årets nyord] [ändrad 1 oktober 2021]