Kategori: matematik och logik

en-entydig

i logik: benämning på förhållanden där ett objekt står i en viss relation till ett och bara ett annat objekt, och det andra objektet i sin tur står i motsvarande relation till det första objektet, och bara till det objektet. – Exempel: att Oslo är huvudstad i Norge är en en‑entydig relation: Oslo är inte huvudstad i något annat land, och Norge har bara en huvudstad. Det behöver alltså inte vara samma relation i båda riktningarna – Norge är inte huvudstad i Oslo. – Bara entydig betyder däremot att relationen är en‑mångtydig (injektiv). En ekvation kan ha en entydig lösning – det betyder att ekvationen har en och bara en korrekt lösning, men den lösningen passar till många andra ekvationer (i princip ett oändligt antal ekvationer för varje tänkbar lösning). Varje personnummer går till ett och bara ett namn, men för många namn finns det däremot flera personnummer – relationen personnummer–>namn är alltså entydig men inte en‑entydig. –  I programmering även: ett‑till‑ett. I matematik även: bijektiv avbildning. – På engelska: one‑to‑one correspondence, bijective function, invertible function. Skrivs ibland också 121.

[matematik och logik] [13 juli 2020]

decimal128

ett sätt att representera flyttal med många siffror. – Med decimal128 kan man ange upp till 34 decimala värdesiffror och exponenter från 10–6143 till 10+6144. Det innebär att man kan ange tal med tillräcklig noggrannhet för de flesta praktiska behov, till exempel för ekonomiska kalkyler. 34 värdesiffror räcker för att ange tal upp till tusen kvintiljoner.

[matematik] [10 maj 2020]

ludiskt felslut

(the ludic fallacy) – [den felaktiga] tron att statistik över resultat av slumpspel motsvarar sannolikheten för händelser i andra sammanhang. – Med resultat av slumpspel menas resultat av slantsingling, tärningskast, roulette eller andra spel där sannolikheten förväntas vara lika hög (eller åtminstone känd) för alla möjliga utfall. Ju längre man håller på i sådana spel, desto mer sannolikt är det att det blir ungefär lika många av alla möjliga utfall. Singlar man slant tio gånger bör det bli krona ≈fem gånger och klave ≈fem gånger. Det är osannolikt (en chans på 1 024) att det blir krona tio gånger; tio chanser på 1 024 att det blir krona nio gånger och klave en gång. Och så vidare. Men sannolikheten för att det blir exakt fem kronor på tio kast är 252 på 1 024 (och följaktligen är det lika sannolikt att det blir klave exakt fem gånger). Detta åskådliggörs av normalfördelningskurvan. De mest sannolika utfallen ligger runt mitten. – Det ludiska felslutet innebär att man tror att även händelser som inte är slumpspel fördelar sig på samma sätt – att de är independently and identically distributed. Huruvida det verkligen är så är en empirisk fråga i varje enskilt fall. – Benämningen ludisk / ludic kommer från det latinska ordet för spel – ludus. Uttrycket ludiskt felslut kommer från Nicholas Nassim Taleb.

[fel] [sannolikhet] [statistik] [ändrad 7 september 2020]

datamaskering

(data masking) – utbyte av data i en databas eller applikation mot andra data i syfte att skydda data mot obehörig åtkomst. – Datamaskering görs i en kopia av databasen. Originalet finns kvar oförändrat. – Datamaskering ska göras så att den maskerade databasen eller applikationen fortfarande är användbar. Den ska fortfarande kunna användas för testning, programutveckling och annat som inte kräver tillgång till riktiga data, eventuellt också för statistisk analys. – För att man ska tala om datamaskering i strikt bemärkelse krävs att uppgifterna ändras och kastas om på ett systematiskt sätt, till exempel så att statistiska analyser fortfarande blir riktiga. (Se till exempel perturbation.) Att bara ta bort data eller ersätta dem med nollor eller XXX… är inte datamaskering i denna bemärkelse. – Kommersiella databashanterare har ofta inbyggda funktioner för datamaskering. – Språkligt: Direktöversättningen datamaskning är olämplig, eftersom maskning är något helt annat.

[databaser] [statistik] [31 mars 2020]

set

  1. – i matematik: mängd – ett antal objekt som anses höra ihop. – Set är den engelska termen för den tyska matematikern Georg Cantors (1845–1918) term Menge som i Mengenlehre (mängdlära). Ordet Menge / mängd / set används oftast om matematiska tal, men det kan i princip användas om vilken samling materiella eller tänkta entiteter som helst, strukturerad eller ostrukturerad. (Försvenskningen ”sätt” förekommer, men rekommenderas inte.) – Se till exempel data set – datamängd;
  2. – lite gammalmodig engelsk beteckning på tekniska anordningar, till exempel TV set, som anses vara sammansatta av flera delar (i detta fall… antenn, mottagare, bildskärm, högtalare). Motsvarar i den betydelsen närmast svenska sats, men bör kanske hellre översättas med apparat;
  3. – även: uppsättning. – Det engelska ordet set har många andra betydelser.

[hårdvara] [matematik] [språktips] [ändrad 11 juni 2020]

datamängd

(data set eller dataset) – en samling data som behandlas tillsammans för ett bestämt ändamål av ett datorprogram. I praktiken kan detta vara:

  • – en eller flera tabeller i databaser; datamängd kan då ses som synonym till databas;
  • – när det gäller NoSQL‑databaser och ostrukturerade data kan datamängd stå för vilka data som helst, till exempel ett eller flera textdokument: det viktiga är att dessa data behandlas tillsammans för ett bestämt ändamål, till exempel indexering av text för en sökmotor;
  • – i den terminologi som användes av IBM på stordatorernas tid var en datamängd en samling data som hade formaterats på ett bestämt sätt för att kunna behandlas;
  • – i statistik: en ordnad samling data (datapunkter) om en bestämd företeelse;
  • – i artificiell intelligens: en samling data som används för att träna program för maskininlärning och som har bedömts vara representativ för det som ska läras in;
  • – data set är också en ålderdomlig engelsk term för modem.

[ai] [data] [datakommunikation] [statistik] [ändrad 11 juni 2020]