decentraliserad applikation

decentralized application, förkortat DAppapplikation som körs i ett nätverk och som är baserad på en blockkedja. (Den kan också vara baserad på någon annan typ av distribuerad liggare.) – Ett syfte med decentraliserade applikationer är att de ska vara oberoende av specifika företag, andra institutioner eller personer, och att det ska vara praktiskt taget omöjligt att manipulera den information som finns i nätverket (se också DeFi). Med att DAppar körs i nätverk menas vanligtvis att de körs över internet, men att det krävs något slags medlemskap med användarnamn och lösenord för att man ska få delta. – Vanliga kriterier på en DApp är:

  • – att all information som behandlas lagras i en blockkedja eller annan distribuerad liggare. Informationen finns alltså i identiska exemplar hos var och en av användarna;
  • – att den är skriven i öppen källkod;
  • – att alla förändringar av programkoden (algoritmen) måste godkännas genom omröstning bland användarna;
  • – att den är oberoende av företag och andra institutioner. Den är autonom;
  • – att nätverket saknar systemkritisk felpunkt – det fungerar även om en del av nätverket har kraschat.

– Användarna interagerar med en distribuerad applikation genom klientprogram som ibland kallas för plånböcker (wallets), eftersom de först utvecklades för sparande och betalningar med bitcoin. Alla tillägg till informationen i blockkedjan måste godkännas av nätverket enligt det programmerade regelverket innan de läggs till blockkedjan. Det går i princip inte att ändra eller stryka det som finns i blockkedjan: man kan bara lägga till. Distribuerade applikationer används dels för betalningar, vanligtvis med kryptovalutor (men Ripple, till exempel, hanterar också betalningar med vanliga valutor), dels för hantering av dokument och andra digitala tillgångar. Alla nätverk för kryptovalutor kan ses som decentraliserade applikationer. Smarta kontrakt är en särskild typ av distribuerade applikationer. – Benämningen decentraliserad applikation används ibland också om applikationer som inte bygger på en blockkedja, men som har decentraliserad struktur, till exempel BitTorrent.

[applikationer] [blockkedjor] [ändrad 25 maj 2021]

Chrome app

Google Chrome app – program som startas från webbläsaren Chrome eller i operativsystemet Chrome OS. (Avvecklades i december 2017, se nedan.) Programmen startas från webbläsaren, men ser därefter ut som vanliga program för persondatorer – de saknar till exempel webbläsarnas typiska list. – Google introducerade Chrome apps 2010. De fanns för ner­ladd­ning i Chrome web store (länk). Men 2016 meddelade Google att Chrome apps för Linux, Mac och Windows skulle avvecklas (se blogginlägg), och i december 2017 togs Chrome apps bort från Chrome web store. Motiveringen var att nästan ingen laddade ner dem.

[appar] [nerlagt] [webbläsare] [8 december 2017]

thick app

fet app eller tjock appapp som körs mest på klientsidan, alltså på den mobiltelefon eller surfplatta som appen är installerad på. Alternativet är en thin app, tunn app, som förutsätter att huvuddelen av körningen görs på en server via internet. – Benämningarna anknyter till tunn klient och fet klient i klient-server-system.

[appar] [9 augusti 2017]

DxtER

ett system för diagnos och övervakning av sjukdomar, baserat på iPad, en app och ett antal sensorer. Alla sensorer anbringas på huden, inga nålstick behövs. Enligt utvecklaren Basil Leaf Technologies (länk) kan DxtEr diagnost­i­sera och övervaka 34 sjukdomar, däribland diabetes, förmaksflimmer, lunginflammation, stroke, sömnapné, tbc och urinvägsinfektion. DxtER vann 2017 första priset i tävlingen Qualcomm Tricorder Xprize, se tricorder. – DxtER finns inte att köpa när detta skrivs (juni 2017).

[appar] [medicinsk teknik] [19 juni 2017]

LiMux

  1. – ett utförande av Linux, utvecklat för staden Münchens förvaltning. Det ingick i stadens projekt för att helt gå över till program med fri och öppen källkod. Utvecklingen påbörjades 2003. Då var LiMux baserat på Debian, men från 2010 var det baserat på Ubuntu. I februari 2017 beslöt Münchens stadsfullmäktige att gå till­baka till Windows;
  2. – namn på Münchens hela projekt för att gå över till fri och öppen källkod. I det ingick inte bara operativsystemet LiMux, utan också till exempel WollMux, en programsvit baserad på Openoffice.org och LibreOffice. – München lyckades aldrig med att helt ersätta Windows med fri och öppen källkod, och ska senast år 2020 ha gått tillbaka till Windows till en kostnad av 90 miljoner euro (se artikel i Heise Online).

[linuxdistributioner] [nerlagt] [programsviter] [ändrad 6 september 2018]