Kategori: it-politik

Budapestkonventionen – en konvention om utredning och bekämpning av it‑relaterad brottslighet, fastställd 2001 av Europarådet. – Konventionen handlar i synnerhet om brott mot upphovsrätten, spridning av bilder på sexuella övergrepp mot barn samt dataintrång och andra hot mot it‑säkerhet. Det ingår också bestämmelser om tvångsmedel vid brottsutredningar, till exempel att ägare av it‑system ska kunna åläggas att lämna ut lösenord och krypteringsnycklar till polisen, och att tele- och internetoperatörer ska kunna åläggas att lämna ut trafikdata. Ett annat syfte är att harmonisera lagstiftningen i de olika länderna. – Sverige skrev under konventionen 2001, men det var först 2021 som riksdagen godkände de lagändringar som föranleds av konventionen – se riksdagen.se…. Minst 60 andra länder, bland dem USA, har anslutit sig. – En statlig utredning lämnade 2013 ifrån sig ett betänkande av hur svensk lag skulle kunna anpassas till konventionen – se denna länk. Internetstiftelsen kritiserade delar av förslaget i ett remissvar – se här. Ett kompletterande förslag skickades på remiss av justitiedepartementet 2020, se Advokatsamfundets remissvar. Riksdagsbeslutet fattades som sagt 2021. – Konventionens engelska namn är Convention on cybercrime eller Cybercrime convention. Den är känd som Budapestkonventionen – the Budapest convention – efter staden där texten fastställdes. Benämningen Cyberbrottskonventionen förekommer också. Det finns ingen officiell svensk översättning av texten, men den engelska texten finns här. – En konvention är, när det gäller mellanstatliga relationer, ett avtal mellan två eller flera länder. Europarådet (som inte är detsamma som EU) har ingen rätt att ålägga medlemsländer att ansluta sig till – tillträda – rådets konventioner, utan det är frivilligt. Anslutning till en konvention förutsätter ofta lagändringar.

[juridiska lagar] [ändrad 30 mars 2023]