Kategori: processorer

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om processorer. Kategorin processorer har underavdelningarna byteordning och sidoprocessorer.

superskalär

om processorer: som kan exekvera två eller flera instruktioner samtidigt. – Ordet superskalär används om processorer med bara en kärna. Verkställandet av instruktionerna påbörjas på samma klockcykel. Detta förutsätter att processorn är konstruerad med flera separata exekveringsenheter som fungerar oberoende av varandra. – Den första datorn med superskalär processor var Seymour Crays† CDC 6600 från 1966. IBM tillverkade också på 1960‑talet en stordator med superskalär processor. Motorola och Intel tillverkade sina första superskalära mikroprocessorer i slutet av 1980‑talet. RISC‑processorer brukar vara superskalära. Den första superskalära x86‑processorn var Intels Pentium från 1993. Sedan dess är de flesta processorer för persondatorer och servrar superskalära. – På engelska: superscalar.

[processorer] [20 mars 2019]

Spectre

en sårbarhet som finns i processorer från Intel, AMD och ARM. – Spectre blev känd i januari 2018, samtidigt som Meltdown, och bedömdes som potentiellt mycket allvarlig. Sårbarheten, som utnyttjar en funktion som kallas för spekulativ exekvering, ger en angripare möjlighet att kringgå hårdvarans säkerhetssystem och komma åt information som annars skulle vara skyddad mot obehörig avläsning. Eventuellt har felet funnits i Intelprocessorer sedan 1995. – Sårbarheten kan drabba datorer med operativsystemen macOS, iOS och Windows samt dessutom många utföranden av Linux. Det uppges dock att det, när Spectre upptäcktes, inte fanns några kända fall där angripare faktiskt hade utnyttjat sårbarheten. De berörda företagen har tagit fram kod som blockerar Spectre, men det befaras att många program måste kompileras om för att bli säkra. – Se spectreattack.com och en rapport från Googles Project Zero samt artiklar i TechWorld.

[processorer] [sårbarheter] [ändrad 29 januari 2022]

Meltdown

  1. – en sårbarhet som finns i processorer från Intel och ARM. Den blev känd i januari 2018, samtidigt som Spectre, och bedöms som potentiellt mycket allvarlig. Sårbarheten ger en angripare möjlighet att kringgå hårdvarans säkerhetssystem och komma åt information som annars skulle vara skyddad mot obehörig avläsning. Eventuellt har felet funnits i Intelprocessorer sedan 1995. Sårbarheten kan drabba datorer med operativsystemen macOS, iOS och Windows samt dessutom många utföranden av Linux. Det uppges dock att det, när Meltdown upptäcktes, inte fanns några kända fall där angripare faktiskt hade utnyttjat sårbarheten. De berörda företagen har tagit fram kod som blockerar Meltdown, men den koden uppges försämra datorernas prestanda med 5—30 procent. – Se meltdownattack.com och en rapport från Googles Project Zero samt artiklar i TechWorld;
  2. – se härdsmälta.

[drift] [processorer] [sårbarheter] [ändrad 12 januari 2018]

spekulativ exekvering

(speculative execution) – det att vissa processorer förutser och exekverar instruktioner i förväg, alltså innan de har matats in av operativsystemet. Det är ett sätt att spara tid. Processorn räknar ut vad som är den mest sannolika kommande instruktionen och utför den; resultatet sparas till det ska användas. Flera instruktioner i rad kan också utföras på spekulation. Om det visar sig att förutsägelsen var fel, och att det var en annan instruktion som skulle exekveras kastas resultatet av den spekulativa exekveringen. – Spekulativ exekvering höjer effektiviteten i synnerhet i processorer med flera kärnor och i flerprocessorsystem. Processorn är nämligen sällan fullt upptagen hela tiden, utan kan utföra spekulativ exekvering när den annars skulle vara sysslolös. Det räcker med bråkdelar av millisekunder. – Jämför med predikation. – 2017 blev det känt att en sårbarhet i Intels, AMD:s och Arms processorer (det vill säga praktiskt taget alla som används i persondatorer) gör att spekulativ exekvering kan användas för attacker – se Spectre.

[processorer] [sårbarheterer][ändrad 16 maj 2018]

Joys lag

  1. – (Joy’s law eller Joy’s theory) – beteckning på två ”lagar” som tillskrivs Bill Joy:
    • – ”Det spelar ingen roll vem du är – de smartaste människorna jobbar ändå för någon annan.” Det har sagts att detta var en gliring åt Bill Gates för Microsofts monopolställning på mjukvarumarknaden;
    • – ”Datorernas högsta hastighet fördubblas varje år.” Bill Joy formulerade den lagen 1983.
  2. – i astronomi finns en Joys lag som beskriver fördelningen av solfläckar – se Wikipedia.

[arbetsmarknad] [lagar] [processorer] [6 juni 2017]

tensor

  1. – i matematik: en mer generell form av vektor; vektorns princip tillämpad på objekt med många dimensioner. – En vektor kan åskådliggöras som en pil, alltså som ett endimensionellt objekt, en linje, med riktning. Vektorer kan visserligen definieras i rum med många dimensioner, men själva vektorn (pilen) är alltid tvådimensionell – den går från en punkt till en annan punkt. Tensorer kan däremot ha vilket antal dimensioner som helst. Varje dimension i en tensor har en riktning. I princip kan man se en boksida som en tensor med två dimensioner: vi läser ju från vänster till höger och uppifrån och ner.
    • – en skalär är en vektor med noll dimensioner. Eftersom en skalär saknar dimension har den ingen riktning. En skalär är därför i grunden samma sak som ett tal;
    • – en vektor är, som sagt, en tensor med en dimension;
    • – en matris är en tensor med två dimensioner, som den redan nämnda boksidan eller ett kalkylark;
    • – tensorer med fler än två dimensioner kallas för tensorer av n:te ordningen.

    – Teorin bakom tensorer utvecklades först av Carl Friedrich Gauss, men det var Woldemar Voigt (se Wikipedia) som införde benämningen tensor. Konsten att räkna med tensorer utvecklades runt år 1900 av Tullio Levi‑Civita (se Wikipedia) och Gregorio Ricci‑Curbastro (se Wikipedia). Albert Einstein använde tensorer när han utvecklade den allmänna relativitetsteorin;

  2. – varumärke för Googles egenutvecklade chipp för mobiltelefonerna Pixel, presenterade i augusti 2021. – Se Googles blogg.

[matematik] [processorer] [ändrad 3 augusti 2021]