– förkortning för application-to-application.
[datakommunikation] [förkortningar på A] [N2N-uttryck] [sakernas internet]
Ord och uttryck i it-branschen
Nest Labs – ett amerikanskt företag som utvecklar och tillverkar termostater, brandlarm och hemövervakningskameror med internetanslutning. Företaget köptes i februari 2014 av Google. – Produkterna ansluts trådlöst till internet med wi‑fi och kan programmeras och övervakas från valfri dator eller smart mobil. De är programmerbara, och har förmåga att lära sig användarnas vanor. – Nest grundades 2010 av två före detta Apple‑anställda, Tony Fadell och Matt Rogers. Företaget har huvudkontor i Palo Alto i Kalifornien. – I februari 2019 avslöjades att några produkter från Nest hade en dold inbyggd mikrofon. Google uppger att mikrofonen inte är påslagen när produkten levereras. Den är avsedd för att möjliggöra talstyrning. – Se nest.com.
[företag] [smarta hemmet] [uppköpt] [ändrad 6 mars 2019]
världens troligen mest kompakta operativsystem. – Hela operativsystemet med grafiskt användargränssnitt rymdes ursprungligen på mindre än 30 kilobyte. En nyare version behöver 100 kilobyte. – Contiki utvecklades med öppen källkod 2002 av Adam Dunkels (länk), och avsett för inbyggda system och sakernas internet. – Namnet anspelar på Thor Heyerdahls flotte Kon-Tiki (se Wikipedia). – Se github.com/contiki-ng…. – Jämför med TinyOS.
[operativsystem] [sakernas internet] [ändrad 1 augusti 2022]
IPv6 over low power wireless personal area networks, alternativt IPv6 over low power wireless area networks – arbetsgrupp som utvecklar en standard för strömsnål trådlös kommunikation med version 6 av internetprotokollet IP (IPv6). – 6lowpan lade 2007 fram ett förslag till teknisk specifikation, RFC 4944 (länk). – Läs också om LPWAN.
[rfc] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 11 december 2017]
(digital living) – användning av sammankopplad digital (datoriserad) utrustning i hemmet, även för utrustning som tidigare har varit fristående. Även belysning, vitvaror och uppvärmning ska kunna styras från datorsystemet. Termen används också om samma slags teknik för arbetsplatser.
[it-liv] [smarta hemmet] [ändrad 24 september 2018]
(domotics) – ovanlig term för tillämpning av robot- och datateknik i hemmet. En del av sakernas internet. – Av latinska domus – hem och robotik. – Se till exempel Z‑Wave.
[robotar] [smarta hemmet] [ändrad 16 december 2019]
ett system för trådlös sammankoppling av utrustning i hem. – Strömbrytare, belysning, brandlarm och annan larmutrustning, dörrklockor och annat kan med Z‑Wave kopplas samman till ett nätverk som kan övervakas och styras genom internet. Det är en tillämpning av sakernas internet. – Z‑Wave är i grunden ett protokoll som utvecklades av dansk-amerikanska Zensys, som 2008 köptes av amerikanska Sigma Designs, som i sin tur 2017 köptes av Silicon Labs (silabs.com). Många företag gör produkter baserade på Z‑Wave‑protokollet. De måste då köpa de chipp som används i utrustningen från Silicon Labs. – Se denna länk. – En branschorganisation för företag som utvecklar produkter baserade på Z‑Wave är Z‑Wave Alliance (länk). – Ett projekt för utveckling av produkter med fri och öppen källkod för Z‑Wave drivs under namnet Open-ZWave (länk). – Andra tekniker för it‑baserad automatisering av hemmet är bland annat Alljoyn, Aquila, Samsungs Artik†, Googles Android Things, Apples Homekit och den standard som utvecklas av Open Interconnect Consortium.
[smarta hemmet] [ändrad 29 september 2020]
professor i datavetenskap på Cornell-universitetet (länk), pionjär för trådlösa sensornätverk. – Deborah Estrin var tidigare chef för det sedan 2011 avvecklade projektet Center for embedded network sensing (länk) vid University of California, Los Angeles (UCLA). 2007 fick hon utmärkelsen Women of vision award†, se denna länk (borttagen). Deborah Estrin utsågs 2011 till hedersdoktor vid Uppsala universitet (länk).
[personer] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 26 augusti 2021]
varumärke för en teknik för strömsnål trådlös dataöverföring, avsedd för kommunikation mellan apparater (sakernas internet). – Zigbee utgår från den tekniska standarden IEEE 802.15.4, men kan finnas i olika utföranden som inte alltid är kompatibla. Zigbee kan överföra upp till 250 kilobit per sekund (jämfört med högst 56 kilobit per sekund för ett gammaldags telefonmodem) om man utnyttjar tekniken maximalt, men i normalt bruk blir det 20 eller 40 kilobit per sekund. Det fungerar på avstånd mellan 10 och 75 meter, beroende på miljö, och överföringen sker på radiofrekvenser som får användas fritt. – Zigbee är avsett för sensorer och andra anordningar som helst ska kunna sköta sig själva. Det har funnits sedan 1990-talet i olika versioner. Den första officiella versionen visades upp 2004. En ny variant, Zigbee Pro, kom 2007. – Läs mer på branschorganisationen Zigbee Alliances webbplats (zigbeealliance.org), sedan maj 2021: Connectivity standards alliance, CSA (csa‑iot.org). – Se också artikeln Zigbee wants to be the Bluetooth of the internet of things. Too bad everybody hates it (länk). – Jämför med Bluetooth low energy och Ant.
[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 21 november 2022]
sensorer som kommunicerar trådlöst med varandra i ett meshnätverk. – Idén är att man lätt och billigt ska kunna samla in och sammanställa mätvärden i ett system som är lätt att utplacera (inga ledningar). – I de mest extrema formerna, som används till exempel i miljöstudierna, är sensorerna är små enheter (”motes”) som kan utplaceras planlöst, kanske kastas ut från ett flygplan. Enda kravet är att alla sensorer har trådlös kontakt med de andra, direkt eller indirekt. Varje sensor mäter en eller ett fåtal saker, men det kan vara vad som helst – ljud, ljus, tryck, rörelser, väder och vind – beroende på vad sensornätet ska användas till. De kan användas som tjuvlarm eller för att upptäcka skador på hus efter jordbävningar. Sensorerna innehåller enkla datorer, batterier och en radiodel. De kommunicerar med varandra och vidarebefordrar mätvärden så att de når en uppsamlingspunkt. Varje mätvärde innehåller uppgift om vilken sensor det kommer från. Sensorns plats kan, om det behövs, mätas med en inbyggd GPS‑mottagare eller genom att sensorerna själva mäter var de finns i förhållande till varandra. Trådlösa sensornät kom i bruk i början av 2000‑talet och har fått stor användning. – Trådlösa sensornät utvecklades först på Berkeley-universitetet i det numera nedlagda projektet smart dust. – På engelska: wireless sensor network, WSN.
[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 24 mars 2021]