Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om system för sammankoppling av datorer och annan utrustning. Kategorin USB är en underavdelning till kategorin sammankoppling. – Se också kategorin kablage.
en vändbar USB‑kontakt. – En USB‑C‑kontakt kan alltså sättas in med valfri sida upp, till skillnad från tidigare USB‑kontakter. USB‑C visades först upp i augusti 2014, och började användas 2015. Kallades först för USB type C. – Kontakten är ungefär lika stor som micro‑USB. Det behövs ett motsvarande USB‑uttag. Type‑C‑kontakter kan alltså inte sättas in i tidigare typer av USB‑uttag, och tidigare USB‑kontakter passar inte i uttag för USB‑C. Men dataöverföringen är kompatibel med äldre system, så sammankopplingen kan ordnas med adaptrar. – Kallas på engelska också för reversible USB connector. – Apple visade i mars 2015 upp en extremt tunn MacBook med ett enda USB‑uttag som också klarade datorns strömförsörjning med USB power delivery, USB PD. Apple införde då benämningen USB-C, och andra har hakat på. – Se pressmeddelande från USB Forum(länk). – I januari 2019 presenterades USB Type C Authentication. Det är ett sätt att skydda datorer och it-system mot USB-minnen och andra USB-anslutna enheter som sprider skadeprogram. Datorer kan ställas in för att kommunicera enbart med godkända USB‑enheter och USB‑laddare. – Se detta pressmeddelande. – I oktober 2022 beslöt EU att alla laddare för små elektroniska enheter ska ha USB‑C‑kontakter från hösten 2024. Det gäller mobiltelefoner, surfplattor, läsplattor, digitalkameror, hörlurar, headset, handhållna videospelskonsoler, bärbara högtalare, tangentbord, datormöss, hörsnäckor och portabla navigationsapparater. Det gäller även bärbara datorer, men där har tillverkarna ytterligare drygt ett år på sig. – Se pressmeddelande från Europaparlamentet: europarl.europa.eu/news….
en allvarlig sårbarhet i USB‑systemet. Den blev känd sommaren 2014. (Egentligen är BadUSB namnet på ett program som demonstrerar hur sårbarheten kan utnyttjas.) – Sårbarheten bygger på de fasta program(firmware) som ingår i varje USB‑minne, och som styr dess funktioner. Dessa program finns kvar i det fasta minnet även om man raderar allt som finns i det minne som är tillgängligt för användaren. Bland annat talar dessa program om för annan utrustning vad USB‑enheten har för funktion – är den en dator, en kamera, ett USB‑minne… Men det är möjligt, med rätt kunskaper, att programmera om det fasta minnet så att ett vanligt USB‑minne till exempel presenterar sig för en dator som ett tangentbord, och matar in förprogrammerade instruktioner. Det kan då installera program, tjuvlyssna på internettrafik och göra allt annat som USB‑ansluten utrustning kan göra. Dock utan att vare sig USB‑minnets ägare eller den angripna datorns ägare behöver vara medvetna om det. Manipulationen av USB‑minnets fasta minne upptäcks inte vid en vanlig säkerhetskontroll. För att sårbarheten ska elimineras krävs att programmen i fast minne på USB skrivs om och installeras om på all sammankopplad utrustning med USB. – Sårbarheten upptäcktes 2014 av säkerhetsforskarna Karsten Nohl(tyska Wikipedia) och Jakob Lell(blogg). De presenterade sina rön på säkerhetskonferensen Black hat i augusti 2014. (Video från presentationen finns på Youtube.) Nohl och Lell har också skrivit programmet BadUSB för att demonstrera sårbarheten. – Läs mer i Wired.
USB‑minne med all mjukvara som ingår i en dator. – En USB-dator har operativsystem, andra program, arbetsminne och lagringsminne med plats för sparade filer. Den saknar däremot, av uppenbara skäl, processor, bildskärm, tangentbord och mus. Därför kan en USB‑dator bara användas om den ansluts till en vanlig dator genom USB‑kontakten. Den använder då värddatorns processor, bildskärm, tangentbord och mus, och den kan också använda dess internetanslutning. – USB‑datorer används av främst två anledningar: Dels som ett praktiskt sätt att ta med sig en komplett egen dator i fickformat, dels som ett sätt att skydda personlig integritet. Man kan nämligen surfa och skicka e‑post från en USB‑dator utan att det lämnar spår på värddatorn. – Den som har tillräckliga kunskaper kan själv göra en USB-dator med program i öppen källkod. – Se Cotton Candy†, Chromebit och Intel Compute Stick†.
Kontakt för Thunderbolt version 3 – likadan som USB-C-kontakten.
ett system för anslutning av tillbehör till dator, utvecklat av Intel och Apple. – Thunderbolt är utvecklat för tillämpningar med krav på hög datatakt, främst video. Thunderbolt finns för optisk fiber och koppar. Förutom det egna protokollet kan Thunderbolt kan hantera DisplayPort, HDMI, PCI Express och USB. Version 3 av Thunderbolt har samma kontaktdon som USB‑C; de tidigare versionerna hade samma kontaktdon som DisplayPort. Vid behov kan man använda adapter. Kapaciteten är upp till 40 gigabit per sekund. Version 4 av USB, USB4, som kom under 2019, använder Thunderboltprotokollet. – Thunderbolt utvecklades för att överföra signalen genom optisk fiber, men Intel gick över till koppar när det visade sig att det gav jämförbara prestanda. Kopparkabeln kan också förse utrustning med elektrisk ström. Andra leverantörer än Intel tillverkar optiska Thunderboltkablar, som bland annat har längre räckvidd än kopparkablarna – upp till 60 meter. Thunderbolt visades upp första gången 2009. Tidigare var det känt under arbetsnamnet Light peak. Den första produkten med Thunderbolt var Apples MacBook Pro, presenterad i februari 2011. – Läs mer på thunderbolttechnology.net.
(USB PD) – en standard för kraftfullare strömförsörjning genom USB. – Upp till 100 watt ska kunna levereras genom USB‑sladd till flera sammankopplade apparater. Spänningen är 20 volt mot tidigare 5 volt. Standarden togs i bruk 2014. – Med den tidigare USB‑standarden kunde bara utrustning med låg strömförbrukning få ström genom USB. Med USB PD ska man kunna driva en persondator genom USB. – USB PD kan fungera i båda riktningarna: datorn kan driva hårddisken, och hårddisken kan driva datorn, beroende på vilken av dem som är ansluten till elnätet. USB PD väntas leda till att behovet av batterieliminatorer minskar, eftersom allt fler vägguttag för el också har uttag för USB. – Observera att USB PD inte är en standard för hur USB‑kontakterna ska se ut. Det är en standard för hur data och elektrisk ström ska överföras tillsammans. Men i praktiken används USB PD med kontakten USB‑C. – Läs mer på usb.org/usb-charger-pd.
standard för sammankoppling av datorer och tillbehör, lanserad 2002. Det är en mycket snabbare version av PCI. Förkortas PCIE eller PCIe. – PCI Express är kompatibelt med äldre versioner av PCI. PCI Express överför data mellan datorn och anslutna tillbehör som paket med en hastighet som kan uppgå till 2,5 gigabit per sekund, normalt runt 200 megabit per sekund. – Bakom PCI Express-standarden står bland andra Intel, IBM, Microsoft, HP och Dell. – Läs mer på branschorganisationen PSI‑SIG:s webbplats pcisig.com. – Läs också om SCSI Express.
(SCSIe) – en snabbare version av SCSI, lanserad 2012. – SCSI Express, som är en teknik för att koppla ihop datorer och tillbehör, använder samma instruktionsuppsättning som äldre typer av SCSI, men kommunicerar över bussenPCI Express. – Se branschorganisationen SCSI Trade Associations webbsidor – länk (nere i maj 2023).
– Small computer system interface – en äldre standard för sammankoppling av datorkomponenter. Förkortningen utläses ”skussi”. – Från början användes SCSI för anslutning av yttre tillbehör, som skrivare, men där har det ersatts av USB, som är behändigare, och av Thunderbolt, som är snabbare. Numera används SCSI för sammankoppling av komponenter inuti datorer, där hög överföringstakt är viktigt. – SCSI kom på 1980‑talet, och sedan dess har ett antal varianter utvecklats, bland annat Serial attached SCSI, iSCSI och SCSI Express. – Läs mer på branschorganisationen SCSI Trade Association STA:s webbplats: scsita.org.
– Peripheral component interconnect – system för anslutning av externa komponenter till datorn via kortplatser, lanserad 1993. Sedan 2004 ersatt av PCI Express. PCI är snabbare än den äldre standarden ISA, men fungerar ihop med ISA. Till skillnad från ISA är PCI inte en buss utan snarare en brygga. Den är konstruerad så att långsamma externa komponenter inte ska sakta ned processorn. – PCI utvecklades av Intel, men är från version 2 gjord för att fungera oberoende av processortyp;
