mask

  1. (worm) – skadeprogram som sprids från dator till dator och som fyller alla minnes­utrym­men i drabbade datorer med kopior av sig själv. – Skillnaden mot data­virus är att maskar inte förstör något. Men genom att överbelasta datorn och nät­verket gör maskarna att systemet blir långsammare och lång­sammare, och så små­ningom slutar att fungera. – Clifford Stolls bok The cuckoo’s egg från 1989 (En hacker i systemet, 1991), som be­skriver ett sabotage som verkligen har hänt, är troligen den bästa icke‑tekniska introduktionen till maskar. – Läs också om uttrycket wormable;
  2. – (mask – samma ord på svenska och engelska – som i svenska maske­ring) – sökvillkor, gräns­snitt för sökvillkor: in­struk­tioner, ofta i form av en textsträng, för sökning i en datamängd; sida eller del av sida med fält som kan förses med in­struk­tioner för sådana sök­ningar. Man tänker sig en schablon som täcker över (=maskar) det som inte är relevant för sök­ningen. – Bör hellre kallas för sök­villkor eller sökmall, eftersom ordet mask har fått olyckliga asso­cia­tioner, se ovan. – Se också sub­näts­mask.

[skadeprogram] [sökningar] [ändrad 21 augusti 2019]

fråga

(query, även: search) – om data­baser: begäran om information ur databasen. Det kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. – En fråga kan begära ett urval av information (ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sök­be­gräns­are, vilket innebär att bara en angiven del av data­basen ska genom­sökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. – En fråga som ”ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). – Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter Nora i fältet ”Postort”. Man behöver inte söka igenom hela data­basen efter ordet Nora, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fri­text­sökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade – det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall Nora syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look-up).

[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]

typeahead

  1. – typeahead find – se autoförslag och inkrementell sökning;
  2. textbuffring – det att en dator sparar användarens tangent­tryckningar när den inte hinner bearbeta dem omedelbart. Det som händer då är att användaren trycker på tangenterna, men inga tecken kommer upp på bild­skärmen. Vanligtvis kommer då efter några sekunder alla skrivna tecken upp på en gång (inklusive de repetitioner som användaren har gjort för att ingen­ting händer).

jokertecken

(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i data­baser och med sök­motorer på webben. Det finns två vanliga joker­tecken:

– Fråge­tecken brukar stå för exakt ett val­fritt tecken, och aste­risk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Ex­em­pel: h?nd ger träff på hand, hind och hund. Men katt* ger träff på ord som katt, Katte­gatt, katten, katter­na och katt­sand. – Läs också om skal­match­ning och höger­trun­ke­ring. – När man söker med så kallade regul­jära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).

[sökningar] [ändrad 7 september 2018]