sökning med hjälp av menyer med förinställda sökord. Används ofta i postorderkataloger och liknande tjänster på webben för att förenkla sökningarna. Ska det heta rörmontör så står det så i menyn, och ingen behöver söka på rörmokare och få noll träffar. Fördelen med fasta sökalternativ är att besökarna inte kan stava fel, och att sökningarna anpassas till den terminologi som används på webbplatsen. – Alternativet till fasta sökalternativ är fritextsökning. – På engelska: limited vocabulary search, LVS.
[sökningar] [ändrad 5 september 2018]
ett standardiserat frågespråk för databaser. – SQL används för att ställa frågor (queries) till relationsdatabaser, och för att ändra och uppdatera databaser. – SQL utvecklades av IBM på 1970-talet, och är en öppen standard. Både den internationella standardiseringsorganisationen ISO och amerikanska ANSI har fastställt standarder för SQL. – Meningen är att SQL ska fungera på samma sätt i alla databashanterare, oavsett leverantör. – SQL är så nära förknippat med relationsdatabaser att SQL ibland används som synonym: en SQL‑databas är alltså samma sak som en relationsdatabas. – Namnet: SQL är egentligen ingen förkortning. Första versionen av SQL utvecklades 1974 av Don Chamberlin (länk) med flera på IBM, och fick då heta Structured English query language, förkortat Sequel. Andra versionen kom 1977—78 och kallades för Sequel/2, vilket av juridiska skäl ändrades till SQL. Numera brukar SQL uttydas som structured query language, men det är en efterhandskonstruktion. Enligt ISO står SQL för SQL query language, en så kallad rekursiv förkortning. Det är vanligt att uttala SQL som engelska sequel, men det är lika rätt att utläsa förkortningen på svenska, bokstav för bokstav (”ess-ku-ell”). – Se ISO:s webbsidor (länk) och ANSI:s webbsidor (länk). – Läs också om NoSQL, en ny typ av databaser som inte är anpassad till SQL, och om YeSQL.
[databaser] [förkortningar på S] [ändrad 25 juni 2017]
satsning på användning av frågespråket SQL även på databaser som inte är uppbyggda som tabeller. (Sådana databaser som alltså inte är relationsdatabaser.) – Förespråkare av YeSQL hävdar att även textdokument kan göras sökbara med SQL. Läs en förklaring på webbplatsen High Scalability (länk). – Ordet: Anspelar på NoSQL.
[databaser] [ändrad 22 maj 2020]
om sökningar: hur bra resultatet av en sökning stämmer med sökvillkoren eller med vad den sökande tros söka efter. – Länge utgick man från att ju fler gånger som ett sökord förekom på en webbsida, desto mer relevant skulle sidan anses vara – men det kriteriet har blivit oanvändbart på grund av sökordspackning. Rankningssystem som PageRank utgår i stället från en bedömning av webbsidornas anseende, baserat på hur många andra sidor som länkar till dem. Andra faktorer som sökmotorn känner till när det gäller den sökandes preferenser kan också spela in. Sökresultat från sökmotorer brukar ordnas med de svar som bedöms som mest relevanta först. – På engelska: relevancy.
[sökningar] [sökmotorer] [ändrad 5 december 2019]
(default to AND) – om sökmotorer: det att sökningar med två eller flera ord antas innehålla det logiska villkoret AND (se konjunktion). Skriver man alltså hund katt i sökfältet tolkar sökmotorn det som hund OCH katt. Det gör att sökmotorn då söker efter webbsidor som innehåller båda orden, inte bara ett av dem. (Men orden behöver inte stå intill varandra i texten, se fras.) – Och‑förval brukar ge färre, men mer relevanta, träffar än alternativet: eller‑förval. – Och-förval är det vanligaste i sökmotorer, och används på Bing, Google och Yahoo.
[logik] [sökningar] [sökmotorer] [ändrad 8 juni 2017]
- – (worm) – skadeprogram som sprids från dator till dator och som fyller alla minnesutrymmen i drabbade datorer med kopior av sig själv. – Skillnaden mot datavirus är att maskar inte förstör något. Men genom att överbelasta datorn och nätverket gör maskarna att systemet blir långsammare och långsammare, och så småningom slutar att fungera. – Clifford Stolls bok The cuckoo’s egg från 1989 (En hacker i systemet, 1991), som beskriver ett sabotage som verkligen har hänt, är troligen den bästa icke‑tekniska introduktionen till maskar. – Läs också om uttrycket wormable;
- – (mask – samma ord på svenska och engelska – som i svenska maskering) – sökvillkor, gränssnitt för sökvillkor: instruktioner, ofta i form av en textsträng, för sökning i en datamängd; sida eller del av sida med fält som kan förses med instruktioner för sådana sökningar. Man tänker sig en schablon som täcker över (=maskar) det som inte är relevant för sökningen. – Bör hellre kallas för sökvillkor eller sökmall, eftersom ordet mask har fått olyckliga associationer, se ovan. – Se också subnätsmask.
[skadeprogram] [sökningar] [ändrad 21 augusti 2019]
(query, även: search) – om databaser: begäran om information ur databasen. Det kan gälla ett urval information, eller att informationen ska ordnas på ett visst sätt. En fråga kan också, i svensk terminologi, vara en ändring eller strykning. – Fråga är den traditionella svenska termen för engelska query. – En fråga kan begära ett urval av information (ge mig en lista på alla kunder i databasen som bor i Malmö), att informationen ska sorteras på ett visst sätt (efter efternamn, efter postnummer) eller en kombination av villkor. Man kan också använda sökbegränsare, vilket innebär att bara en angiven del av databasen ska genomsökas. Frågor till en databas kan ställas av en användare eller av ett annat program. – En fråga som ”ta fram namn och adress till alla villaägare som är mellan 30 och 50 och kör Volvo, och sortera dem efter ålder” uttrycks då i ett frågespråk (query language) som SQL. Andra operationer, som att lägga till, ändra eller ta bort information i en databas kallas också ofta för frågor. – Läs också om lagrade procedurer och vyer (som är två olika saker). – Ordet sökning används mest av icke‑professionella användare och om sökningar i databaser som Google. Skillnaden mellan frågor i databaser och sökningar med sökmotorer är att frågorna i en databas formuleras med utgångspunkt i databasens strukturerade uppbyggnad. Exempel: vill man ha en lista över alla som bor i staden Nora räcker det med att söka efter Nora i fältet ”Postort”. Man behöver inte söka igenom hela databasen efter ordet Nora, och man får därför bara träff på staden Nora, inte på alla som heter Nora i förnamn. Sökningar i sökmotorer är däremot som regel fritextsökningar, eftersom webbsidor och textdokument inte brukar vara strukturerade – det finns inget enkelt sätt att avgöra ifall Nora syftar på en kvinna eller på en stad, utan det får användaren räkna ut själv. – Se också uppslagning (look-up).
[databaser] [sökmotorer] [sökningar] [ändrad 4 september 2018]
(wild card) – tecken som står för obestämda tecken (vilka tecken som helst, eventuellt inget tecken), och som används vid sökningar i databaser och med sökmotorer på webben. Det finns två vanliga jokertecken:
– Frågetecken brukar stå för exakt ett valfritt tecken, och asterisk brukar stå för noll, ett eller flera valfria tecken. – Exempel: h?nd ger träff på hand, hind hund och händ. Men katt* ger träff på ord som katt, Kattegatt, katten, katterna och kattsand. – Läs också om skalmatchning och högertrunkering. – När man söker med så kallade reguljära uttryck använder man andra tecken. – Se också Datatermgruppen (länk).
[sökningar] [ändrad 8 mars 2020]