reguljärt uttryck

(regular expression, förkortat regexp) – verktyg för sökning efter ord och fraser i text, främst i programkod. – Regul­jära uttryck är ett slags avancerade joker­tecken som ger möjlighet till in­veck­lade sökningar. Man kan söka efter kombinationer av fraser, upprepningar av tecken och mönster av tecken. De vanligaste reguljära uttrycken be­skrivs i Wikipedia. Där finns också en redogörelse för de olika standarderna för reguljära uttryck. – Regul­jära uttryck används i Unix och i program som grep och Perl. De används av program­me­rare, eftersom de är praktiska verktyg när man rättar eller ändrar kod. Det går däremot normalt inte att använda reguljära uttryck när man gör sökningar med sökmotorer eller i vanliga program som ordbehandlare.

[programmering] [sökningar] [ändrad 10 december 2019]

eller-förval

(default to OR) – om sökningar: det att sök­ningar med två eller flera ord antas inne­hålla villkoret OR (se in­klu­siv dis­junk­tion). – Exempel: skriver man hund katt i sök­fältet tolkas det som hund ELLER katt. Det innebär att man får träff på do­ku­ment som inne­håller (1) ordet hund, men inte katt, (2) ordet katt, men inte hund, och på (3) do­ku­ment med båda orden. Det brukar ge många fler träffar än alternativet, och‑förval, som ofta används i sökmotorer. Eller‑förval är van­lig­are i sökningar i do­ku­ment, till exempel i Adobe Reader.

[logik] [sökningar] [sökmotorer] [ändrad 14 augusti 2018]

dash

  1. – engelska för tecknet , se tankstreck;
  2. – arbetsnamn på det program­språk som sedan fick namnet Dart;
  3. – sökfunktionen i Ubuntu;
  4. – se Amazon Dash;
  5. – se dashboard;
  6. Dash – nerlagda smarta hörsnäckor från det tyska företaget Bragi . De släpptes till försäljning i januari 2016. Efter problem med leveranser sålde företaget Bragi sin hårdvaruverksamhet till ett icke angivet företag i april 2019 för att enbart ägna sig ut utveckling av hårdvara i samarbete med taiwanesiska Asia Universal Technology.  – Snäckorna, som var av typen in‑ear (man tryckte in dem i hörselgången), var trådlösa, hade inbyggd musikspelare med lagring, hade sensorer för stegräkning och mätning av annan träning, kunde filtrera bort yttre ljud, kunde styras med handgester och huvudskakningar och kunde kopplas till en smart mobil. – Se bragi.com.

[e-handel] [grafiskt användargränssnitt] [ljud och bild] [nerlagt] [programspråk] [sökningar] [tecken] [ändrad 18 december 2020]

fasta sökalternativ

sökning med hjälp av menyer med förinställda sökord. Används ofta i postorderkataloger och liknande tjänster på webben för att förenkla sökningarna. Ska det heta rörmontör så står det så i menyn, och ingen behöver söka på rör­mok­are och få noll träffar. För­delen med fasta sökalterna­tiv är att besökar­na inte kan stava fel, och att sök­ningar­na anpassas till den ter­mino­logi som används på webb­platsen. – Al­ter­na­tivet till fasta sök­alterna­tiv är fri­text­sök­ning. – På engelska: limited vocabulary search, LVS.

[sökningar] [ändrad 5 september 2018]

SQL

ett standardiserat frågespråk för data­­baser. – SQL används för att ställa frågor (queries) till relationsdatabaser, och för att ändra och uppdatera databaser. – SQL utvecklades av IBM på 1970‑talet, och är en öppen standard. Både den internationella standardiseringsorganisationen ISO och amerikanska ANSI har fastställt standarder för SQL. – Meningen är att SQL ska fungera på samma sätt i alla databashanterare, oavsett leverantör. – SQL är så nära förknippat med relationsdatabaser att SQL ibland används som synonym: en SQL‑databas är alltså samma sak som en relationsdatabas. – Namnet: SQL är egentligen ingen förkortning. Första ver­sionen av SQL utvecklades 1974 av Don Chamberlin (länk) med flera på IBM, och fick då heta Structured English query language, förkortat Sequel (som egentligen betyder efterföljare). Andra versionen kom 1977—78 och kallades för Sequel/2, vilket av juridiska skäl ändrades till SQL. Numera brukar SQL uttydas som structured query language, men det är en efterhandskonstruktion. Enligt ISO står SQL för SQL query language, en så kallad rekursiv förkortning. Det är vanligt att uttala SQL som engel­ska sequel, men det är lika rätt att utläsa förkortningen på svenska, bokstav för bokstav (”ess‑ku‑ell”). – Se ISO:s webbsidor (länk) och ANSI:s webbsidor (länk). – Läs också om NoSQL, en ny typ av data­­baser som inte är anpassad till SQL, och om YeSQL.

[databaser] [förkortningar på S] [rekursiva förkortningar] [ändrad 25 oktober 2020]

YeSQL

satsning på användning av fråges­pråket SQL även på data­­­baser som inte är uppbyggda som tabeller. (Sådana data­­baser som alltså inte är relationsdatabaser.) – Förespråkare av YeSQL hävdar att även textdokument kan göras sök­bara med SQL. Läs en förklaring på webbplatsen High Scalability (länk). – Ordet: Anspelar på NoSQL.

[databaser] [ändrad 22 maj 2020]

relevans

om sökningar: hur bra resultatet av en sökning stämmer med sökvillkoren eller med vad den sökande tros söka efter. – Länge utgick man från att ju fler gånger som ett sökord förekom på en webbsida, desto mer relevant skulle sidan anses vara – men det kriteriet har blivit oanvändbart på grund av sökordspackning. Rankningssystem som PageRank utgår i stället från en bedömning av webbsidornas anseende, baserat på hur många andra sidor som länkar till dem. Andra faktorer som sökmotorn känner till när det gäller den sökandes preferenser kan också spela in. Sökresultat från sökmotorer brukar ordnas med de svar som bedöms som mest relevanta först. – På engelska: relevancy.

[sökningar] [sökmotorer] [ändrad 5 december 2019]

och-förval

(default to AND) – om sök­motorer: det att sökningar med två eller flera ord antas inne­hålla det logiska villkoret AND (se konjunktion). Skriver man alltså hund katt i sökfältet tolkar sökmotorn det som hund OCH katt. Det gör att sökmotorn då söker efter webbsidor som innehåller båda orden, inte bara ett av dem. (Men orden behöver inte stå intill varandra i texten, se fras.) – Och‑förval brukar ge färre, men mer relevanta, träffar än alternativet: eller‑förval. – Och‑förval är det vanligaste i sökmotorer, och används på Bing, Google (fast inte konsekvent) och Yahoo.

[logik] [sökningar] [sökmotorer] [ändrad 14 september 2020]

mask

  1. (worm) – skadeprogram som sprids från dator till dator och som fyller alla minnes­utrym­men i drabbade datorer med kopior av sig själv. – Skillnaden mot data­virus är att maskar inte förstör något. Men genom att överbelasta datorn och nät­verket gör maskarna att systemet blir långsammare och lång­sammare, och så små­ningom slutar att fungera. – Clifford Stolls bok The cuckoo’s egg från 1989 (En hacker i systemet, 1991), som be­skriver ett sabotage som verkligen har hänt, är troligen den bästa icke‑tekniska introduktionen till maskar. – Läs också om uttrycket wormable;
  2. – (mask – samma ord på svenska och engelska – som i svenska maske­ring) – sökvillkor, gräns­snitt för sökvillkor: in­struk­tioner, ofta i form av en textsträng, för sökning i en datamängd; sida eller del av sida med fält som kan förses med in­struk­tioner för sådana sök­ningar. Man tänker sig en schablon som täcker över (=maskar) det som inte är relevant för sök­ningen. – Bör hellre kallas för sök­villkor eller sökmall, eftersom ordet mask har fått olyckliga asso­cia­tioner, se ovan. – Se också sub­näts­mask.

[skadeprogram] [sökningar] [ändrad 21 augusti 2019]