mörka nätet

den del av internet som är krypterad och som därför inte kan kartläggas av vanliga sökmotorer. – Syftet med att publicera på det mörka nätet är ofta att hemlighålla försäljning av olagliga tjänster och produkter, eller att dölja annat som är förbjudet eller som av andra skäl anses värt att hemlighålla. För att man ska kunna besöka sidor på det mörka nätet krävs det att man har tillgång till rätt webbadress (URL) och krypteringsnyckel, ofta i kombination med krav på användarnamn och lösenord. – Se också darknet. – Se boken The dark net (länk) från 2014 av Jamie Bartlett, svensk översättning Det mörka nätet från 2016 (länk); se också föredrag på TED: ted.com/talks…. – Det mörka nätet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[mörka webben] [årets nyord] [1 maj 2022]

gisslanattack

attack som gör det angripna it‑systemet oanvändbart genom att alla data i systemet krypteras av angriparen. – Angriparen tar, så att säga, offrets data som gisslan. Offret får sedan ett meddelande om att systemet dekrypteras om offret betalar en lösensumma, ofta i kryptovaluta. Även om offret betalar är det inte säkert att systemet återställs. För att slippa betala, om man skulle utsättas för en gisslanattack, bör man i förväg ofta ta backup på hela systemet och förvara backuperna logiskt och fysiskt åtskilda från systemet. Angriparen ska nämligen inte kunna kryptera backuperna. Man måste givetvis också vidta åtgärder så att attacken inte kan upprepas. – Gisslanattacker görs ofta med ett slags trojanska hästar, gisslantrojaner (ransomware). – I vissa fall står det att gisslanprogrammet kommer från polisen (en polistrojan) och är straff för att man har laddat ner upphovsrättsligt skyddat material. Polisen gör naturligtvis inte något sådant, och beskyllningen är en ren chansning. – Program för gisslanattacker kallas också för utpressningsprogram – ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk) – och man talar ibland om digital kidnappning. – Se också Cryptolocker, Prisonlocker och Blackshades. – På engelska: ransomware attack eller bara ransom attack. – Se också dubbel gisslanattack. – Språkligt: Den ursprungliga betydelsen av gisslan är en eller flera personer som den ena parten i en konflikt lämnar över till den andra parten som del av en uppgörelse. Den andra parten behåller sedan gisslan tills överenskomna villkor har uppfyllts, eller tills vidare. Ordets betydelse har senare glidit över till ”att ta gisslan”, alltså att tillfångata människor och hålla dem fångna, eventuellt hota att döda dem, om inte gisslantagarens villkor uppfylls. – IDG:s artiklar om ransomware: länk.

[gisslanattacker] [skadeprogram] [ändrad 1 maj 2022]

gaslighting

manipulering av någon så att personen börjar tvivla på sitt förstånd. – Manipulationen kan omfatta allt från spridning av falska rykten till iscensättning av händelser som sedan påstås vara offrets inbillning. – Ordet gaslighting kommer av pjäsen Gaslight (Gasljus) från 1938. Pjäsen blev film 1940 och 1944, då med Ingrid Bergman i huvudrollen (se IMDblänk). Uttrycket gaslighting har blivit vanligt i slutet av 2010‑talet och kan då syfta på all slags vilseledande information som sprids genom internet. – Försvenskningen gasljusning förekommer. – Gaslighta var ett av årets svenska nyord 2021 enligt Språkrådet (se isof.se…) och Språktidningen (se spraktidningen.se…). 2022 var det årets ord enligt ordboken Merriam‑Websterlänk.

[desinformation] [förföljelse] [årets nyord] [ändrad 4 december 2022]

domedagsskrollande

ägnande av mycket tid åt att leta efter domedagsnyheter på internet: epidemier, katastrofer, miljöförstöring. – Domedagsskrollande var ett av årets nyord 2021 enligt Språkrådet (se isof.se…) och Språktidningen (se spraktidningen.se…). – Även: domedagssurfande. – Det engelska utttrycket doomscrolling blev känt under Covid 19‑pandemin 2020. Det ska ha myntats av journalisten Kevin Roose (kevinroose.com)New York Times. – Kallas också för doomsurfing. – Se också scrolling (skrollning). – Helt apropå: se denna länk.

[it-liv] [surf] [årets nyord] [ändrad 27 december 2021]

Zoom

  1. – se zoomning, digital zoom och optisk zoom;
  2. Zoom – en amerikansk videokonferenstjänst, grundad 2011. – Zoom tillhandahåller videokonferenser över internet gratis för små grupper av privatpersoner och avgiftsbelagda tjänster för företag. Zoom har blivit en allmän benämning på videokonferenser, även när de görs med andra tjänster. – Under Covid 19‑pandemin 2020 har användningen av Zoom ökat kraftigt, samtidigt som tjänsten har beskyllts för att ha låg säkerhet och dåligt skydd av personlig integritet. Det förekom Zoombombning, vilket innebär att kriminella hackare tar sig in i andras Zoom‑konferenser och förolämpar eller hotar de andra deltagarna. För att kunna göra det behöver de bara ha konferensens webbadress, som är lätt att gissa. Videokonferenser sägs också trötta ut deltagarna – se Zoom fatigueZoombombning var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Zooms påstående om att kommunikationen mellan konferensdeltagarna var krypterad visade sig vara felaktig, vilket företaget så småningom medgav. Installationsprogrammet för Zooms klientprogram för Macintosh har beskrivits som ”malware” eftersom det aktiverar datorns kamera och mikrofon utan ägarens vetskap. Det har också uppgetts att Zoom samlar in personliga data om användarna och säljer dem vidare till Facebook. – Version 5 av Zoom (se pressmeddelande) från april 2020 uppges ha höjd säkerhet. – Se zoom.us. – IDG:s artiklar om Zoom: länk.

[företag] [it-säkerhet] [kameror] [skandaler] [videoteknik] [årets nyord] [ändrad 2 oktober 2021]