gaslighting

manipulering av någon så att personen börjar tvivla på sitt förstånd. – Manipulationen kan omfatta allt från spridning av falska rykten till iscensättning av händelser som sedan påstås vara offrets inbillning. – Ordet gaslighting kommer av pjäsen Gaslight (Gasljus) från 1938. Pjäsen blev film 1940 och 1944, då med Ingrid Bergman i huvudrollen (se IMDblänk). Uttrycket gaslighting har blivit vanligt i slutet av 2010‑talet och kan då syfta på all slags vilseledande information som sprids genom internet. – Försvenskningen gasljusning förekommer.

[desinformation] [förföljelse] [7 oktober 2020]

Knuth, Don

Porträtt av Don Knuth.
Don Knuth. Foto: Stanford

(1938) – framstående forskare i datorveten­skap, professor vid Stan­ford. – Don Knuth är för­fattare till bok­serien The art of computer pro­gramming (TAOCP), som han började skriva på 1962. Den räknas som standard­verket inom programmering, trots att den fort­farande inte är klar. Den första delen kom ut 1968, ett av­snitt av del 4 kom ut 2017. – Knuth planerar att skriva sju delar. Han betalar 2 dollar och 56 cent till var och en som hittar ett fel i någon av böckerna. Läs mer om verket här. – På grund av problem med ny­tryck­ning av verket på 1970‑talet började Knuth intressera sig för typo­grafi. Han utveck­lade då sättningsprogrammet TeX. Han har också ut­veck­lat programmet Meta­font. – Don Knuth har inte e‑post, men han har en webbsida (länk). – Don Knuth blev 1971 den förste som fick Grace Murray Hopper Award (se länk). 1995 fick han von Neumann-medaljen (länk) och 2009 Katayanagipriset (länk).  Han har själv gett namn åt utmärkelsen Donald E Knuth Prize, känd som Knuth-priset. – 1957 med­verkade han i Mad Magazine med en artikel om ett mått­system baserat på potrzebie* (länk). – Donald Knuths 80-årsdag den 10 januari 2018 firades i Piteå med ett framförande av Knuths komposition Fantasia Apocalyptica med Knuth själv på plats, se knuth80.elfbrink.se och artikel i Piteå-Tidningen. – Se också artikeln ”The Yoda of Silicon Valley”. – Stanforduniversitetet har lagt ut 110 föreläsningar i datorvetenskap av Don Knuth på YouTube, se denna länk.

[don knuth] [personer] [programmering] [typografi] [ändrad 25 januari 2019]

Zuse, Konrad

Foto av Konrad Zuse som ung.(19101995) – tysk datapionjär som 1941 byggde den första fungerande datorn. – Konrad Zuse hade först, 1938, byggt den första binära räknemaskinen, Z1. Sedan byggde han 1941 den första fungerande datorn Z3 (länk, se en bit ner). Den hade reläer i stället för radio­rör. – En prin­cipi­ell skillnad mot moderna datorer är att Zuse inte lagrade programmet i datorns minne. Han ville göra det, men Z3 hade inte tillräckligt med minne. Zuse föregrep alltså von Neumann‑arkitekturen. Z3 förstördes under andra världs­­kriget. – Efter­­följaren Z4 (länk) blev 1950 världens första dator som till­­verkades för försäljning. Den an­vändes i praktisk drift till 1955. – Zuses företag Zuse KG konstru­e­rade en serie datorer  från Z4 till Z64 – som bland annat an­vändes inom den optiska industrin. – Zuse KG köptes 1964 av Brown Boweri (numera BB i ABB), men över­togs 1969 av Siemens. – Konrad Zuse utvecklade på 1940‑talet Plankalkül (se också calculus plan), ett språk för formu­le­ring av matematiska pro­blem så att de skulle kunna lösas i datorer. Med andra ord ett högnivåspråk. Med Plankalkül skrev Zuse det första schack­­pro­­grammet för datorer. Konrad Zuse kon­struerade alltså den första datorn och det första programspråket. Men eftersom datorernas ut­veckling efter kriget skedde i USA och Stor­bri­tan­nien bland forskare som var ovetande om Zuses arbete dröjde det länge innan han fick erkännande, och han är fortfarande mindre känd än Alan Turing†, John von Neumann† och Howard Aiken†. – Zuse gav 1969 ut boken Rechnende Raum (engelsk översätt­ning: Calculating space), där han före­slog att hela uni­versum fungerar som ett dator­program (en cellautomat). Matematikern Stephen Wolframs bok A new kind of science (2002) uttrycker samma grundtankar. – Konrad Zuses självbiografi Der Computer – mein Lebenswerk kom ut första gången 1970, engelsk översättning The computer – my life finns som e‑bokGoogle Books, se denna länk. – Läs också här.

[datorpionjärer] [it-historia] [konrad zuse] [ändrad 7 juni 2017]

Gödel, Kurt

Kurt Gödels ansikte.
Kurt Gödel.

österrikisk-amerikansk matematiker och logiker (19061978). – Kurt Gödels ofullständighetssats från 1931 inspirerade Alan Turing† till analysen av stopproblemet. – Ofullständighetssatsen visar att det inte kan finnas logiska och/eller matematiska system som på samma gång är hel­täckande och motsägelsefria. Med hel­täckande menas att regelsystemet kan tillämpas på alla påståenden som kan formule­ras inom systemet. I varje system av lagar, regler och symboler – till exempel matematik – kan man, visade Gödel, alltid hitta påståenden som uppenbarligen är sanna, men som inte kan bevisas inom ramen för systemet. Det går kanske att bevisa påståendet om man lägger till nya regler – men om man gör det så går det ofelbart att, med användning även av de nya reglerna, formulera nya påståenden som i sin tur inte kan bevisas, men som ändå uppenbar­ligen är sanna. Detta bevisade han i artikeln ”Über formal unentscheidbare Sätze der Principia Mathematica und Verwandte System” (engelsk översätt­ning här). – I själva verket finns det två ofullständighetssatser, som hör ihop:

  • – Den första är den som beskrivs ovan;
  • – Den andra satsen säger att ett sådant system som beskrivs i den första satsen inte kan bevisa att det är mot­sägelse­fritt.

– Se också Ent­scheidungs­problem. – Gödel lämnade Österrike efter den tyska ockupationen 1938 och fick då en tjänst på Institute of advanced study (ias.edu) i Princeton, New Jersey, där han blev god vän med Albert Einstein. – Gödelpriset är uppkallat efter Kurt Gödel. – En biografi över Kurt Gödel är Ofullständighet: Kurt Gödels bevis och paradox (Incomplete­ness: The proof and paradox of Kurt Gödel, 2005) av Rebecca Gold­stein (webbplats).

[för- och bihistoria] [kurt gödel] [matematik och logik] [personer] [ändrad 6 maj 2020]