insert

  1. – infoga – lägga till text i ett dokument utan att ta bort befintlig text. Befintlig text förskjuts åt höger. – Se infogningsläge;
  2. – tangent för växling mellan infog­nings­läge och över­skriv­nings­läge i ordbehand­ling. – Insert-tangenten finns på många tangentbord, men fyller sällan någon funktion, eftersom infog­nings­läge numera är det normala. Överskriv­nings­läge används nästan aldrig i moderna program. Om man av misstag har aktiverat överskriv­nings­läge kan man återgå till infog­nings­läge genom att trycka på Insert‑tangenten, som ibland är märkt INS.
  3. – Insert-tangenten kan i vissa program också användas för kopiering och inklistring. Ctrl+insert ger, efter markering, funktionen kopiera, skift+insert ger funktionen klistra in.

[användargränssnitt] [ordbehandling] [tangentbord] [ändrad 24 augusti 2018]

B

  1. Bförkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkort­ning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit för­kortas med litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett‑stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Moderna datorer använder inte disketter, så enhetsbokstäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
  3. – se /b/ (diskussionsforum);
  4. – se ctrl-b.
  5. – förkortning för bel, se decibel;
  6. – ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie†. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C.

[datalagring] [diskussioner] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [programspråk] [tangentbord] [typografi] [ändrad 17 december 2019]

Pause Break

en funktionstangent som finns på standardtangentbord. Den saknas på tangentbord som är avsedda enbart för Mac. Ursprungligen användes den för att göra en paus eller ett avbrott i ett pågående program. Den saknar funktion i de flesta vanliga nya program, men används fortfarande ibland av programutvecklare. Trycker man på Windows-tangenten och Pause Break samtidigt får man upp systeminformation.

[tangentbord] [ändrad 15 januari 2018]

KALQ

en utformning av tangentbord som är avsedd för skrivning med tummarna. Alltså när man SMS:ar med mobiltelefon. – Ut­gångs­punkten är att man skriver växelvis med höger och vänster tumme. Bok­stäv­erna har därför placerats på ett sätt som passar det sättet att skriva. – Tangent­bordet är uppkallat efter en knapp­sekvens på höger sida. Det har utvecklats efter ingå­ende studier på S:t Andrews university i Skottland, Max Planck‑institutet i Tyskland och Montana Tech under ledning av bland annat Per Ola Kristensson (länk). – Läs mer i detta press­med­de­lande.

[mobilt] [tangentbord] [ändrad 15 juni 2020]

dvorak

Dvorak simplified keyboard – en alternativ teckenuppsättning på tangentbord, uttänkt för att man ska kunna skriva snabbare än med vanliga tangent­bord (se qwerty). – Dvorak‑tangentbordet ut­vecklades på 1920‑talet av August Dvorak (1894–1975, se Wikipedia) och William Dealey (1891—1986) i USA, och patenterades 1932. De första sex bok­stäverna upptill till vänster är pyfgcr. – Den grundläggande skillnaden mellan qwerty och dvorak är att qwerty‑tangent­bordet konstruerades för att man inte skulle kunna skriva för fort. Då skulle nämligen skriv­maskinens typ­armar trassla in sig i varandra. Dvorak, däremot, ut­formades enbart för att det skulle gå fort och lätt att skriva. De elektriska skrivmaskinerna, i synnerhet IBM:s Selectric med kula, tog bort problemet med typarmarna. – Som alla kan konstatera har dvorak inte slagit igenom, men de som tar världs­rekord i snabb maskinskrivning brukar använda dvorak. – Uttal: Observera att dvorak i denna betydelse ska uttalas på engelskt sätt, inte på tjeckiskt sätt, alltså inte som kom­positören Antonin Dvořáks namn. – Den svenska varianten av dvorak kallas för svorak. – Läs mer om dvorak i Wikipedia. – Läs också om KALQ, ett tangentbord utformat för folk som skriver med tummarna. – Journalisten John Dvorak har inget med tangentbordet att göra.

[tangentbord] [ändrad 2 juli 2019]

qwerty

det vanliga tangentbordet för engelska och svenska. (Något annor­lunda än tangent­borden för tyska, qwertz, och franska, azerty.) Upp­kallat efter de sex första bok­stäverna upptill till vänster. – Tangent­bordet patenterades 1878 av den amerikanska upp­finnaren Christopher Sholes. Han konstruerade det för att hindra maskin­skrivaren från att skriva för fort, för om man gör det med en gammaldags skrivmaskin fastnar typ­armarna i varandra. Översta bokstavsraden inne­håller dess­utom, på begäran av tillverkaren Reming­ton, bok­stäverna i typewriter omkastade. – Qwerty är också över­gripande beteckning på konventionella tangent­bord, in­klusive det tyska och det franska, till skillnad från radikalt annorlunda uppställningar som dvorak och KALQ. – Svenska tangent­bord har samma upp­ställning av bok­stäverna (däremot inte av andra tecken) som de engelska, men med tillägg av å, ä och ö.

[tangentbord] [ändrad 16 september 2018]

SysRq

(system request) – tangent som finns på tangent­bord för person­datorer enligt IBM‑standard, men som inte längre har någon be­stämd funktion. Program­utveck­lare kan dock tilldela tangenten en funktion. På person­datorer användes den tidigare ofta som ”nöd­broms”. – Tangenten fanns från början på stordator-terminaler, och de kom med på person­datorerna för att man skulle kunna använda dem för teminal­emu­le­ring. Tangenten gav bland annat an­vändaren möjlig­het att med­dela stor­datorn att ”jag är kvar”, så att stor­datorn inte skulle släcka ned terminalen vid in­ak­tivitet.

[tangentbord] [ändrad 9 juli 2017]

tangentloggare

(keylogger, keystroke logger) – program eller apparat som (oftast i smyg) registrerar alla knapptryckningar på en dator. – Tangent­loggare används för att samla in lösenord och användaruppgifter, eller för att kart­lägga vilka webb­sidor användaren besöker. Det kan vara ett rent datorprogram som rapporterar via inter­net eller via det lokala nätverket. Det kan också vara en liten dosa som kopplas in på tangent­bordets sladd och som smälter in i röran på skriv­bordet. Tråd­löst anslutna tangent­bord är ännu enklare att avlyssna – se key­sweeper. – I vissa fall är det arbets­givaren som installerar tangent­loggare öppet eller i hemlig­het för att över­vaka de anställdas arbete.

[arbetsliv] [tangentbord] [övervakning] [ändrad 3 december 2018]