assicon

”rövis” – kombination av skrivtecken som påminner om humör­figurer (smilisar), men som före­ställer en annan kropps­del. Till exempel ( ! ), (   !   ) (=tjock rumpa), ( * ) (=öm därbak), ( x ) (=kyss mig därbak), ( E=mc2 ) (=smart­ass).

[tecken] [ändrad 9 november 2018]

rich punctuation

rik interpunktion, hellre full­ständig interpunktion – användning av alla skiljetecken som förekommer i klassisk typografi, inte bara de som finns på datorns tangent­­bord. – Några skiljetecken som inte finns på tangentbordet, men som används i full­­ständig interpunktion, är riktiga citattecken, riktiga apostrofer och tankstreck. Dessa tecken finns visserligen i persondatorernas teckenuppsättning, men de kan vara svåra att hitta och skriva.

[tecken] [ändrad 15 augusti 2019]

avstavningsbindestreck

bindestreck som sätts in i ett ord som man behöver dela upp på två rader. – Avstav­nings­binde­streck används bara när det behövs av utrymmesskäl. Bindestrecket är alltså inte en del av det ord som det står i. Avstavningsbindestreck kallas också för avstavningsdivis (se divis). – En del ord, ofta namn, har däremot alltid binde­streck (fast bindestreck), även när de inte bryts på två rader, till exempel pH‑värde och Dala‑Järna.

[tecken] [ändrad 21 juni 2022]

cirkumflex

en accent som förekommer i franska ord som entrecôte. Kallas ibland för ”tak”. – Historiskt står cirkumflex för ett borttappat s. (Franska hôtel hette tidigare hostel.) På svenska kan vi utelämna cirkumflex i franska lånord, men det förekommer ändå ibland i ord som hôtel och entre­côte. – Fristående kan samma tecken ^ stå för ”upphöjt till”, till exempel 3^5 för 35, där det inte går att skriva upphöjda siffror. – En upp‑och‑ner­vänd cirkumflex kallas för karon. – Se också dödtangent.

[tecken] [ändrad 21 augusti 2019]

ASCII

American standard code for in­for­mation interchange – länge det vanligaste systemet för att representera bok­stäver, siffror och andra tecken i datorer. Varje tecken re­presenteras av ett tal. – ASCII utvecklades i USA för det engelska alfa­betet, och hade först 128 tecken (sju bit). Det fanns då inga koder för bok­­stäver som inte ingår i det engelska alfabetet, till exempel å, ä och ö. Därför in­­fördes senare ut­­vidgade varianter av ASCII med åtta bit, alltså 256 tecken. De inne­­håller å, ä och ö med flera bok­­stäver. Tyvärr finns det flera varianter av ut­vidgad ASCII, vilket kan leda till oönskad förväxling av tecken. – ASCII‑standarden presenterades 1963, och den senaste versionen av standarden är från 1986. Sedan länge används andra teckenuppsättningar med många fler tecken i program och på webbsidor, men i webbadresser (URL:er) och e‑postadresser är det fortfarande ASCII:s ursprungliga teckenuppsättning (sju bit) som används. – Läs också om Unicode. – Se också ASCII compatible encoding.

[förkortningar på A] [standarder] [tecken] [ändrad 8 november 2019]

et-tecken

tecknet &. – Det står för latinets et – och. Utläses ”et” eller ”och” i företags­namn. Tecknet an­vänds också mycket i programmering, till exempel i HTML-kod. Kallas även för och-tecken. – Heter på engelska ampersand.

[tecken] [ändrad 6 september 2020]

whitespace

  1. – om datorcenter: den golvyta som används för servrar och nätverksutrustning. Ofta, men inte alltid, ett upphöjt golv med utrymme för ledningsdragning under. Skrivs också white space. – Golvyta som i datorcenter används för sådant som strömförsörjning kallas för greyspace / grey space;
  2. – i typografi: blankt tecken (eller blank­material);
  3. – i programmering: tomma rader och mellanslag.

– Läs också om white spaces (radiofrekvenser).

[it-system] [programmering] [tecken] [ändrad 13 mars 2023]

μ (my)

bokstav som i grekiska alfabetet motsvarar m. På svenska kallas den my, på engelska mu. Används som för­kort­ning för mikro – en miljon­del – se multipel­prefix. Ibland används den latinska bokstaven u som ersättning för tecknet μ. (Mu uttalas ”mjoo” på brittisk engelska och ”moo” på amerikansk engelska.) – Förkortningen mc för mikro förekommer också.

[multipelprefix] [tecken] [ändrad 27 mars 2020]

glyf

tecken sett enbart som form, utan hän­syn till be­ty­del­sen. Om man i stället ser till tecknets be­ty­del­se och funk­tion kallas det för karaktär. – Exempel: latinska alfabetets C och ryska C är samma glyf, eftersom de ser lika­dana ut, men de är olika karak­tärer, eftersom ryska C motsvarar S i latinska alfabet. – Glyf, på engelska glyph, är från början ett grekiskt ord som betyder rist­ning. – Se också homograf, betydelse 2.

[tecken] [ändrad 16 december 2021]