– ett planerat obemannat solkraftsdrivet flygplan som skulle ge trådlös internetanslutning i områden där det saknades. Projektet avvecklades 2018. – Aquila utvecklades av Facebook, och blev känt sommaren 2015. Ett exemplar provflögs i juli 2016. Till skillnad från andra obemannade flygplan, drönare, var Aquila mycket stort. Vingbredden var 42 meter – som ett stort passagerarplan. Men planet vägde bara lite över 400 kg. Det skulle flyga på mycket hög höjd, 20 000—25 000 meter (passagerarplan brukar flyga på 10 000 meters höjd), och beräknades därifrån kunna ge trådlös täckning i ett område med en diameter på ungefär 80 kilometer. Planet skulle laddas upp med solenergi under dagen och då gå upp på högre höjd; på natten skulle det få förlora höjd för att spara energi. Men det skulle i princip aldrig behöva landa. – Aquila ingick i Facebooks projekt internet.org , numera Facebook Connectivity(facebook.com/connectivity). – Det uppges att Facebook därefter samarbetar med flygplanstillverkaren Airbus om ett liknande projekt, Zephyr. – Jämför med GooglesLoon†;
– ett system för utveckling av produkter för sakernas internet, se aquila.io (borttagen);
(IRNSS) – indiskt system för GPS-liknande positionsbestämning. Det ska bara täcka Indien och området närmast Indien. De första satelliterna skickades upp 2013. – På hindi: भारतीय क्षेत्रीय नौवहन उपग्रह प्रणाली. – Se denna länk.
– ett hemlighetsfulltApple‑projekt för utveckling av en elbil. (Tidigare också känt som iCar.) – I en intervju i juni 2017 bekräftade Apples vd Tim Cook att Apple utvecklar system för självkörande bilar, men inte tänker utveckla någon egen bil, se intervju i Bloomberg. – Rykten om bilprojektet spreds i början av 2015 när Apple rekryterade experter från Tesla och Daimler. Det ryktades också att Apple tänkte köpa Tesla. En besynnerlig bil som körde omkring i Silicon Valley, och som tillhörde Apple, bidrog till ryktena, men det var troligen en bil som Apple använde för att fotografera hus för Apples motsvarighet till GooglesStreet view. – Apple besökte, enligt The Guardian(länk), i augusti 2015 en militärbas i Kalifornien som används för testning av bilar. Hösten 2016 var det stor personalomsättning i projektet: många blev uppsagda eller sa upp sig, men samtidigt nyanställdes ungefär lika många. Det hade troligen samband med en ny inriktning: inte längre att utveckla en bil, utan ett styrsystem för självkörande bilar. I februari 2019 meddelade Apple att ytterligare 200 anställda i projektet ska sägas upp. – Kommentatorer har påpekat att biltillverkning och försäljning har en helt annan affärsmodell än vad Apple är vant vid, bland annat för att vinstmarginalerna är mycket lägre. – I november 2021 skrev Bloomberg News (bloomberg.com…) att Apple kommer att presentera en förarlös bil 2025. Apple kommenterade inte. Men i december 2022 skrev Bloomberg News (se här) att Apples bil kommer först 2026, och att den blir till stor del självkörande, men inte förarlös;
– tidigare namn på ett hemlighetsfullt projekt från Google / Alphabet för att tillhandahålla bredband från högtflygande drönare, inlett 2014. Namnet ändrades 2016 till Skybender. – Namnet Titan syftade på en drönare från företaget Titan Aerospace, som Google köpte 2014. Men efter att en drönare från Titan Aerospace kraschade 2015 avbröt Google / Alphabet satsningen på den drönaren.
en kontroversiell app-baserad amerikansk taxitjänst. – Kunderna beställer taxi med en app. Medan de väntar kan de se på appen var deras bil är. Betalningen dras automatiskt från kundens kontokort, som är registrerat i appen. – Uber har inga egna bilar, utan samarbetar med taxiföretag och enskilda förare. Företaget erbjuder också privatpersoner att köra åt Uber i sina egna bilar. – Uber har blivit kontroversiellt av flera skäl, och har förbjudits och bötfällts i många städer. En anledning är att Uber har anlitat förare som inte har taxikort och som har kört med bilar som inte har taxameter. I sådana fall kan Uber jämställas med svarttaxi. Taxibranschen har reagerat på att Uber (oftast) har låga priser; andra har reagerat på Ubers efterfrågebaserade taxa, som innebär att det vanliga priset också kan bli flerfalt högre när många vill åka. Uber hävdar att företaget inte kör taxi, utan bara förmedlar kontakt mellan taxiförare och kunder (se plattformsföretag). – Men i december 2017 fastslog EU‑domstolen att Uber ska räknas som ett taxiföretag (se EU-domstolens webbsidor). Utslaget kan få prejudicerande effekt för andra företag i den så kallade gig-ekonomin. – Uber lanserades 2010 i San Francisco, först under namnet Ubercab. 2017 fanns Uber i över 84 länder och i 700 städer, bland annat Stockholm. – Från början var Uber ett slags limousinservice med dyra och fina bilar, men utbudet har blivit bredare: Uberblack är de limousinliknande bilarna (ofta svarta); Ubertaxi är samarbete med lokala taxibolag; UberX är mellanklassbilar. – Se uber.com (länken brukar fungera även om den är överstruken). – I juli 2022 publicerade The Guardian ”The Uber files” – en stor samling dokument som påstås visa hur Uber har brutit mot lagar, lurat polisen och försökt påverka politiker. Se theguardian.com…uber-files. – Namnet: Tyska über (=över) utan prickarna. Über / uber har länge använts i amerikansk jargong i betydelser som den bästa;”to be ubered” – om när en bransch blir frånkörd av en ny affärsmodell, som taxibranschen av Uber eller hotellbranschen av Airbnb. – Se också uberisering.
– Företaget Cyanogen la ner utvecklingen av operativsystemet CyanogenMod den 23 december 2016. Projektet ska drivas vidare utanför Cyanogen under namnet Lineage OS.
– CyanogenMod var en version av Android som utvecklades fristående från Google. Det utvecklades och marknadsfördes av det amerikanska företaget Cyanogen. Första versionen lanserades 2009. – CyanogenMods dåvarande vd Kirt McMaster ville erbjuda tillverkare av smarta mobiler ett alternativ till Googles Android. Ett skäl var att Google ställer hårda krav på de företag som vill använda Android (under varumärket Android). Till exempel måste de ha Googles sökmotor som förval. – Eftersom Android har fri och öppen källkod fanns (och finns) det inga juridiska hinder för att skapa en förgrening som CyanogenMod. Det uppgavs i januari 2015 att fem procent av alla Android‑telefoner levererades med CyanogenMod förinstallerat. Det användes bland annat i den indiska lågpristelefonen Yureka (troligen avvecklad). – Cyanogen råkade trots det i ekonomiska svårigheter och sade i juli 2016 upp en stor del av personalen. Flera av de högsta cheferna slutade under hösten 2016. Den 23 december 2016 avvecklades verksamheten, även om företaget Cyanogen tills vidare fanns kvar. Företaget har bytt namn till Cyngn(cyngn.com) och utvecklar nu program för styrning av självkörande anläggningsmaskiner. Varumärket CyanogenMod kan inte användas längre (utom om redan existerande mjukvara). – Sajten cyanogenmod.org är stängd (februari 2017). – Läs också om OmniROM.
en amerikansk webbtjänst som hjälper besökarna att hitta billiga flygresor genom att utnyttja mellanlandningar. – Det fungerar därför att en biljett från New York till Köpenhamn via Paris kan vara billigare än en biljett från New York till Paris. Den som vill flyga till Paris får då rådet att köpa en biljett till Köpenhamn via Paris och stiga av i Paris. Nackdelen är att det inte går att köpa returbiljett. Tjänsten startades 2013 av Aktarer Zaman i USA. – Skiplagged stämdes 2014 på miljonbelopp av United Airlines och resesajten Orbitz, men United Airlines drog tillbaka stämningen och Orbitz stämning avvisades av domaren. – Se skiplagged.com (brukar fungera, trots eventuell överstrykning).
det uttag som används för datoriserad felsökning på bilar. – Diagnosuttag heter på engelska egentligen data link connector, DLC, men kallas oftast för OBD, on‑board diagnostics, omborddiagnos[-system] (se längre ner). – Uttaget är kopplat till bilens styrenheter, alltså de elektroniska system som styr funktioner i bilen. Genom uttaget kan man med en felkodsläsare inte bara söka efter fel, utan också ändra inställningar. – Diagnosuttaget är numera standardiserat på de flesta bilar. Ofta finns det under instrumentbrädan. – Diagnosuttaget används främst av bilverkstäder, men privatpersoner kan också köpa utrustning för att använda det. Det kan vara problematiskt, eftersom systemet inte har något skydd mot olämpliga eller skadliga ändringar. Man kan till exempel göra bilnyckeln oanvändbar genom diagnosuttaget. – Omborddiagnossystem, på engelska on-board diagnostics, OBD, är egentligen namnet på hela diagnossystemet, men används ofta om själva diagnosuttaget. Sedan 1994 gäller standarden OBD‑II.
det att en farkost i rörelse rakt fram ändrar rörelseriktning åt höger eller vänster. På svenska: gir, girning. Termen används i motsvarande betydelse i datorgrafik, datoranimeringar och robotik. – Jämför med pitch(stigning) och roll(rullning).
