betalinnehåll

(paid content) – material som man måste betala för på webben. Det kan vara tidningsartiklar, musik, bilder, video eller direktsändningar. Ofta betalar man per styck eller per visning (i stället för att betala en abonnemangsavgift för en viss period och få tillgång till allt material på webbplatsen). Eftersom priset per enskild artikel ofta är lågt förutsätter betalinnehåll att leverantören har teknik för mikrobetalningar.

[webben] [ändrad 13 september 2020]

web services

tjänstegränssnitt, webbtjänstgränssnitt – standardiserade system för utbyte av information och tjänster mellan webbplatser. – Man kan säga att web services innebär att webbplatser ska vara förberedda för att utbyta relevant information med andra webbplatser utan att detta har föregåtts av något slags samråd. (Jämför med SOA, som är samma princip tillämpad på datorprogram i allmänhet.) – Obser­vera att web services inte avser tjänster för webbplatsens besökare (utom indirekt), utan sådana tjänster som it‑system tillhandahåller för att programmerare ska kunna använda dem. (Programme­raren behöver därför inte programmera tjänsten själv, hon får den fix och färdig.) – Ett exempel på vad som blir möjligt med tjänstegränssnitt är att en kund som köper en resa på en resebyrås webbplats kan be resebyråns webbplats att beställa en hyrbil från en biluthyrningsfirma. Det ska gå även om resebyrån inte har något organiserat sam­arbete med biluthyraren. Resebyråns webbplats förser biluthyraren med den information som behövs, och ger sedan kunden en bekräft­else. – Web services ska bygga på branschstandarder som XML, HTML och ebXML. – Termen web services lanserades av dåvarande Hewlett‑Packard† år 2000, och slog snabbt igenom, åtminstone som buzzword. I februari 2002 grundades Web services interoperability organization (länk), senare del av OASIS, nerlagd 2017, som skulle se till att web services från olika leverantörer fungerar ihop. – IDG:s artiklar om web services: länk.

[it-system] [webbtjänster] [ändrad 12 juni 2020]

IMDB

  1. IMDb:s logotyp. Svarta bokstäver mot gul bakgrund. – IMDb – en amerikansk webbplats med om­fat­tande information om filmer och tv‑serier. – IMDb har ingående beskrivningar av de flesta filmer som finns. Besökare på IMDb kan betyg­sätta filmerna och skriva kom­men­tarer. – IMDb grundades 1990 som Inter­net movie data­base, men kallas numera bara för IMDb, som alltså har blivit en pseudo­för­kort­ning. Sedan 1998 ägs IMDb av Amazon. – Se imdb.com;
  2. – förkortning för in-memory database – se minnes­data­bas.

[databaser] [förkortningar på I] [pseudoförkortningar] [filmer] [ändrad 7 juni 2017]

Apple Music

Apples musiktjänst. – Den pre­sen­te­ra­des på kon­fe­rensen WWDC i juni 2015, och bygger på Beats, en tjänst för ström­mande musik som Apple köpte 2014, och på musiken i iTunes. Dess­utom ingår en så kallad radio­kanal, Beats 1, alltså en webb­sajt med ström­mande musik som har valts ut av en disc­jockey, och ett socialt nätverk som heter Connect. (Jämför med det kortlivade Ping†.) Apple Music är också integrerad med Siri. – Tjänsten gick igång den 30 juni 2015 i hundra länder, däribland Sverige. – Apple Music är avgiftsbelagd. – Se apple.com/music.

[musik] [webbtjänster] [ändrad 12 juni 2017]

Ripoff Report

en amerikansk sajt som beskylls för utpress­ning mot företag. – Ripoff Report är till formen ett konsumentforum, där vem som helst kan skriva kritik mot företag och deras produkter. Men sedan får företagen brev från sajten där de upp­märk­sammas på kritiken och erbjuds hjälp, mot betalning, för att motverka eller ta bort den negativa publici­teten. – Mer i Wiki­pedia. (Ripoff=lurendrejeri, stöld, som i ”rena stölden”.) – Läs också om .sucks.

[handel] [ändrad 27 augusti 2020]

Viralgranskaren

en nerlagd sajt som granskade påstå­enden som cirkulerade på internet. – Sajten drevs av tidningen Metro och lades ner i augusti 2019 när tidningen Metro lades ner. – Viralgranskaren påminde om amerikanska Snopes. Viralgrans­k­a­ren utsågs 2015 till Årets folkbildare. Se Metros webb­sidor (länk). – Viralgranskaren utvecklade ett tillägg till webbläsaren Chrome som varnar för sajter med falska nyheter, se här (finns kvar i augusti 2020). Jämför med B.S. Detector. Viralgranska­ren instiftade också Källkritikens dag. – I maj 2017 sade Metros dåvarande ägare Mats Qviberg i en intervju i Nyheter idag att en av jour­nal­ist­er­na som skriver i Viralgranskaren är en ”stalinist som vi borde bli av med”, vilket ledde till att TV4 sa upp samarbetet med Metro och till att Stor­stock­holms Lokaltrafik, SL, övervägde att säga upp samarbetet med Metro, som dittills hade distribuerats gratis i tunnelbanan. Qviberg sålde den 21 maj 2017 sina aktier i Metro för en krona. – Se också viral och vandrings­­sägen samt läs om Bluffakuten och sajtkoll.se†. – Viralgranska var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[källkritik] [nerlagt] [årets nyord] [ändrad 31 augusti 2020]

Airpnp

nerlagd nätbaserad förmedling av toaletter för behövande. Namnet anspelar på Airbnb. – Pnp står för pee and poo. – Appen Airpnp fanns tidigare för iPhone, men är borttagen (februari 2018). Troligen var det hela från början ett skämt.

[appar] [webbtjänster] [ändrad 5 februari 2018]

Airbnb

en nätbaserad förmedling av övernattning för resande. – Värdar som är med i Airbnb hyr ut allt från en madrass på golvet till villor på Rivieran. Priset sätter värdarna själva. Företaget Airbnb publicerar information om värdarna på sina webbsidor och förmedlar bokningar och betalningar (se plattformsföretag). Gäster­na har möjlighet att sätta betyg på sina värdar och värdarna kan också sätta betyg på gästerna. Företaget finansieras genom avgifter på betalningarna. – Före­taget Airbnb grundades 2008 i San Francisco, och har sedan dess spritt sig över stora delar av världen, bland annat till Sverige. – Namnet: Airbnb står för air mattress och bed and breakfast, b’n’b. I början handlade det nämligen mest om att låta gästerna sova på upp­blås­bara madrasser på golvet och att ge dem frukost. – Efter några år blev Airbnb kontroversiellt, efter­som det påstods att värdar köpte lägenheter i attraktiva lägen enbart för att hyra ut dem genom Airbnb, men inte för att bo där själva. – Se airbnb.com. – Läs också om Airpnp† och om Hoffice.

[företag] [webbtjänster] [ändrad 17 februari 2022]