Solu

en aldrig realiserad dator av ny typ, utvecklad av det fin­länd­ska före­taget med samma namn. Företaget gick i konkurs i september 2017, se denna artikel. – Solu var konstru­erad för att arbeta mot molnet. Lagring och backup skulle ske automatiskt, men Solu skulle också kunna användas utan internetanslut­ning. Nätverk och samarbete med andra användare var på samma sätt möjligt utan särskilda inställ­ningar. Nydanande var också tillgången till program: användarna skulle betala en fast månadsavgift, och för den skulle de få fri tillgång till alla program som fanns för Solu. Utvecklarna skulle dela på avgift­erna i proportion till användningen. Operativsystemet hette SoluOS och var utvecklat specifikt för Solu. Det hade grafiskt användargränssnitt som såg bio­log­iskt ut. – Solu skulle vara en mycket liten dator, ungefär lika stor som ett DVD‑fodral. Översidan var en pek­skärm. Sidorna var av trä. Solu skulle kunna användas fristående på samma sätt som en smart mobil med virtu­ellt tangent­bord, eller anslutas till en vanlig bildskärm och tangent­bord: Solus bild­skärm fungerade då som mus och pekplatta. – Solu visades först upp den 15 oktober 2015. Den finansi­erades delvis på Kickstarter (länk). – Se solu.co (nerlagt, men se Solus sida på Facebook).

[aldrig realiserad] [molnet] [persondatorer] [ändrad 15 januari 2021]

Lumia

varumärke för Microsofts nerlagda smarta mobiler med Windows Phone† eller Windows 10 Mobile. – Varumärket Lumia användes först av Nokia, som då samarbetade med Microsoft om smarta mobiler. När Micro­soft 2013 tog över Nokias mobiltelefonverksamhet tog Micro­soft också över varu­märket Lumia. Nokia behöll rätten till namnet Nokia, men Microsoft hade rätt att använda det under begränsad tid. (Microsoft sålde mobiltelefoner med Android under varumärket Nokia X†.) – I maj 2016 la Microsoft ner tillverkning av mobiltelefoner. Lumia försvann från produktsortimentet i december 2016, fanns åter att köpa i början av 2017, men i slutet av samma år meddelade Microsoft att företaget skulle sluta tillverka mobiltelefoner. – Se Microsofts webbsidor (länk). – Namnet: Kommer av finska lumi – snö.

[nerlagt] [mobiltelefoner] [ändrad 6 augusti 2019]

drönare

Multikopter. Källa: Wikimedia.

(drone) – datorstyrt obemannat flygplan. – Bestyckade drönare har använts av USA för krigföring i Pakistan och Afghanistan, men det finns också drönare för fredliga ändamål, lek och hobby. – Skillnaden mellan modellflygplan och drönare för hobbyändamål är oskarp. Allmänt kan man säga att ett klassiskt modellflygplan är helt och hållet radiostyrt av en fjärrpilot på marken. En drönare har däremot ett inbyggt styr­system med datorer. Drönare kan därför till exempel hålla sig flygande, hålla kursen och ändra kurs utan mänsklig manövrering när den väl har ställts in. Autonoma drönare kan utföra uppgifter självständ­igt, till exempel inspektera byggnader utan att dess rörelser styrs av en operatör. – Transportstyrelsen gör ingen skillnad mellan radiostyrda modellflygplan och drönare så länge som drönarna flyger enbart inom synhåll från operatör (se denna länk). – Drönare kallas på engelska också för unmanned aerial vehicles, förkortat UAV, small unmanned aerial vehicles, SUAV, militärt för unmanned combat aerial vehicles, UCAV, unpiloted aircraft systems eller unmanned aerial systems, UAS, och remote piloted air­craft systems, RPAS. – En vanlig typ av leksaksdrönare är multikopter, ett slags helikopter med fyra eller fler rotorer. – Även obemannade ubåtar kallas för drönare / drones, på engelska också unmanned underwater vehicles, UUV. – Juridiskt: I Sverige måste man ha tillstånd från Transportstyrelsen för att flyga drönare som väger mer än 7 kg, och för att flyga drönare i närheten av en flygplats krävs ytterligare ett tillstånd (länk). – Se också counter unmanned aerial systems (CUAS). – I USA beslöt FAA (≈luftfartsverket) 2015 att det krävs särskild licens för den som styr en drönare, och att operatören måste ha drönaren inom synhåll (se FAA:s webbsidor). I Australien, USA och Finland har Alphabets dotterbolag Wing (wing.com) sedan 2021 framgångsrikt levererat mat till kunder med drönare  – Fotografering med drönare föll fram till den 1 augusti 2017 i Sverige under Kamerabevakningslagen. Från den 1 augusti 2017 gällde i stället, för privatpersoner och företag, Personuppgiftslagen† (PuL); sedan den 25 maj 2018 gäller i stället EU:s dataskyddsförordning. EU:s organ för flygsäkerhet, EASA (easa.europa.eu), antog i juni 2019 bestämmelser om drönare (länk). De ska tillämpas med början den 1 januari 2021 – se Transportstyrelsens webbsidor (en bit ner). – IDG:s artiklar om drönare, se denna länk.

[drönare] [flyg] [hobby] [lagar] [ändrad 2 mars 2022]

Circly

namn på ett avvecklat finländskt socialt nätverk för användning med mobiltelefon, utvecklat med tanke på äldre. Det var en app för videosamtal med smarta mobiler. An­vändarna grupperade sig i små, slutna grupper, till exempel en familj. En sådan grupp kallas för en Circly. För an­vändare som inte var vana vid smarta mobiler fanns särskilt lätt­hanterliga assisted accounts. – Circly grundades 2011 i Finland av Matti Kari på företaget Pieni piiri (pienipiiri.fi, arkiverad). Nätverket användes i finländsk hälsovård och äldrevård. – Se circly.com (domänen avregistrerad 2018).

[nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 13 april 2018]

NORDUnet

ett nordiskt datornätverk som knyter samman de fem nordiska universitetsnät­verken. Alltså svenska Sunet samt danska Forsknings­nettet, finska Funet, isländska RHNet och norska Uninett. Nurdunet äger den gemensamma driftcentralen NUNOC. – Nordu­net är ett aktie­bolag med huvudkontor i Köpen­hamn. – Se nordu.net.

[nätverk] [universitet] [ändrad 17 november 2018]

Web of trust

  1. – (WoT)tillitsringen – ett decentraliserat system för intygande av att den som man sänder ett krypterat meddelande till verkligen är rätt person. – Web of trust är ett alternativ till Public key infrastructure (PKI). – Problemet som WoT har skapats för att lösa är en konsekvens av att modern kryptering (asymmetrisk krypte­ring) kräver att alla som vill ta emot krypterade meddelanden först publicerar en öppen krypteringsnyckel – en publik nyckel. Men det är inte självklart att en sådan publicerad nyckel verkligen tillhör den som den påstås tillhöra. En be­dragare kan ju pub­li­cera en publik nyckel under någon annans namn för att komma åt och kunna läsa konfidentiella meddelanden. För att försvåra detta låter man en eller flera andra per­soner eller organisationer signera (och därmed också låsa) den publika nyckeln med sina elektroniska signaturer. – Typiskt för just tillitsringen är att enskilda an­vändare signerar åt varandra. Var och en bestämmer själv hur många andra användare som ska signera nyckeln. Man bestämmer också själv vilka krav man ställer på andra an­vändares nycklar, vilka signa­turer man litar på och vilka man inte litar på. I den alter­na­tiva lösningen (PKI) använder man i stället ett hierarkiskt system med certifikatutfärdare. – En fördel med tillitsringen jämfört med PKI är att användarna inte blir beroende av ett hierarkiskt system: tillits­ringen är därför mindre känslig för störningar. – Tillitsringen utvecklades av Phil Zimmermann för hans krypteringssystem PGP. Det finns inte separat, utan ingår i PGP och liknande krypteringssystem. Prin­cipen har sedan över­förts till andra samman­hang;
  2. – WOT, Web of trust – ett verktyg för gemensam bedömning av webbsidor. – Man kan in­stal­lera WOT i sin webb­läsare och sedan i WOT sätta betyg på de webbsidor man be­söker. Betygen från alla användare samman­ställs, och när man besöker en webb­sida får man se det genomsnitt­liga betyget, om det finns något. Det visas som ett trafik­ljus, fast med fem färger. Betygen gäller trovärdighet och barnsäker­het. Med trovärdig­het menas dels ifall informationen på webbsidan är korrekt, dels ifall en sida som säljer varor eller tjänster går att lita på, eller ägnar sig åt bluff och bedrägeri. – WOT drivs av före­taget WOT Services i Finland, och kan laddas ner från mywot.com.

[kryptering] [webben] [ändrad 22 november 2018]

emoji

Pratbubbla med texten "Call me Ishmael” med vanlig skrift, därunder med emoji.
Första meningen ur Moby Dick skriven med emoji.

en ursprungligen japansk typ av humör­figur som kan se ut på många sätt. – Emojier har spritt sig till hela världen, troligen för att emojierna är många fler än de humörfigurer som tidigare var vanliga. Emojier föreställer inte alltid ansikten. Ordet emoji är sammansatt av japanska e för bild och moji för tecken. – De första emojierna ritades på 1990‑talet av Shigetaka Kurita på japanska NTT Docomo. Från början var det bara japanska mobiloperatörer som till­­handa­­höll färdigkodade emojier, men de har blivit till­gäng­liga i allt fler samman­hang. – En sökmotor för emojier finns på emojipedia.org.

  • – Arti­kel i Wired om att det är svårt att använda emojier rätt: länk;
  • – I maj 2015 beskrevs emoji som ”Storbritanniens snabbast växande språk” (länk);
  • – Det pågick då också ett försök att skriva Herman Melvilles roman Moby Dick (som på engelska har 206 052 ord) enbart med emojier under namnet Emoji Dick (artikel), se emojidick.com;
  • – Till julen 2015 publicerade Finlands utrikes­de­par­te­ment en uppsättning finska emojier, se här;
  • – Och i maj 2016 kom Bibeln översatt till emoji som appApp Store;
  • – Läs också om introjier, emojier för introverta;
  • Unicode om stan­dardi­se­ring av emojier: länk;
  • Emoji utsågs till årets ord 2015 av Oxford Dictionaries (länk);
  • – Och den engelska reklam­byrån SapientNitro, senare Sapientrazorfish numera del av Publicis Sapient (länk) har gjort en app som översätter talad engelska till emojier, se speakemoji.co.uk (borttagen, men se denna länk);
  • – se också animoji och memoji.

– Läs också om kon­fe­rensen Emojicon.

[tecken] [ändrad 14 juli 2022]

elpost

skämtsamt ord för e-post. – I Finland före­kommer ordet elpost i svensk text ibland även i officiella samman­hang. Det kan bero på påverkan från det finska ordet sähköposti, som står för e-post, men som bok­stavligen betyder elektrisk post. Svenska språk­­vårdare i Finland avråder från ordet elpost och rekommen­derar e-post, se här (en bit ner på sidan).

[e-post] [språktips] [ändrad 31 juli 2019]

Ovi

tidigare varumärke för Nokias internet­baserade tjänster för smarta mobiler. Tjänsten igångsattes 2007. I maj 2011 meddelade Nokia att tjänsten skulle byta namn till Nokia Services. Den avvecklades när Microsoft tog över Nokias mobiltelefonverksamhet. – Namnet: Ovi är finska för dörr.

[nerlagt] [ändrad 6 november 2018]