Lumia

varumärke för Microsofts nerlagda smarta mobiler med Windows Phone eller Windows 10 Mobile. – Varu­­märket Lumia an­vändes först av Nokia, som då sam­ar­betade med Micro­soft om smarta mobiler. När Micro­soft 2013 tog över Nokias mobil­telefon­verk­sam­het tog Micro­soft också över varu­märket Lumia. Nokia behöll rätten till namnet Nokia, men Micro­soft hade rätt att använda det under be­gränsad tid. (Micro­soft sålde mobil­­tele­foner med Android under varu­märket Nokia X.) – I maj 2016 la Microsoft ner tillverkning av mobiltelefoner. Lumia försvann från produktsortimentet i december 2016, fanns åter att köpa i början av 2017, men i slutet av samma år meddelade Microsoft att företaget skulle sluta tillverka mobiltelefoner. – Se Microsofts webbsidor (länk). – Namnet: Kommer av finska lumi – snö.

[nerlagt] [mobiltelefoner] [ändrad 6 augusti 2019]

Circly

namn på ett avvecklat finländskt socialt nätverk för användning med mobiltelefon, utvecklat med tanke på äldre. Det var en app för videosamtal med smarta mobiler. An­vändarna grupperade sig i små, slutna grupper, till exempel en familj. En sådan grupp kallas för en Circly. För an­vändare som inte var vana vid smarta mobiler fanns särskilt lätt­hanterliga assisted accounts. – Circly grundades 2011 i Finland av Matti Kari på företaget Pieni piiri (pienipiiri.fi, arkiverad). Nätverket användes i finländsk hälsovård och äldrevård. – Se circly.com (domänen avregistrerad 2018).

[nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 13 april 2018]

NORDUnet

ett nordiskt datornätverk som knyter samman de fem nordiska universitetsnät­verken. Alltså svenska Sunet samt danska Forsknings­nettet, finska Funet, isländska RHNet och norska Uninett. Nurdunet äger den gemensamma driftcentralen NUNOC. – Nordu­net är ett aktie­bolag med huvud­kontor i Köpen­hamn. – Se nordu.net.

[nätverk] [universitet] [ändrad 17 november 2018]

Web of trust

  1. – (WoT)tillitsringen – ett decentraliserat system för intygande av att den som man sänder ett krypterat med­de­lande till verkligen är rätt person. – Web of trust är ett alter­nativ till Public key infrastructure (PKI). – Problemet som WoT har skapats för att lösa är en konsekvens av att modern kryptering (asymmetrisk kryp­te­ring) kräver att alla som vill ta emot krypterade med­de­lan­den först publicerar en öppen krypterings­nyckel – en publik nyckel. Men det är inte själv­klart att en sådan publi­ce­rad nyckel verk­ligen till­hör den som den påstås tillhöra. En be­dragare kan ju pub­li­cera en publik nyckel under någon annans namn för att komma åt och kunna läsa konfidentiella meddelanden. För att försvåra detta låter man en eller flera andra per­soner eller organisationer signera (och därmed också låsa) den publika nyckeln med sina elektroniska signaturer. – Typiskt för just tillits­ringen är att enskilda an­vändare signerar åt varandra. Var och en bestämmer själv hur många andra an­vändare som ska signera nyckeln. Man bestämmer också själv vilka krav man ställer på andra an­vändares nycklar, vilka signa­turer man litar på och vilka man inte litar på. I den alter­na­tiva lös­ningen (PKI) an­vänder man i stället ett hierarkiskt system med certifikatutfärdare. – En fördel med tillitsringen jämfört med PKI är att användarna inte blir beroende av ett hierarkiskt system: tillits­ringen är därför mindre känslig för störningar. – Tillitsringen utvecklades av Phil Zimmermann för hans krypte­rings­system PGP. Det finns inte separat, utan ingår i PGP och liknande krypteringssystem. Prin­cipen har sedan över­förts till andra samman­hang;
  2. – WOT, Web of trust – ett verktyg för gemensam bedömning av webb­sidor. – Man kan in­stal­lera WOT i sin webb­läsare och sedan i WOT sätta betyg på de webb­sidor man be­söker. Be­tygen från alla an­vändare samman­ställs, och när man besöker en webb­sida får man se det genom­snitt­liga betyget, om det finns något. Det visas som ett trafik­ljus, fast med fem färger. Betygen gäller tro­värdig­het och barnsäker­het. Med tro­värdig­het menas dels ifall informationen på webb­sidan är korrekt, dels ifall en sida som säljer varor eller tjänster går att lita på, eller ägnar sig åt bluff och be­drägeri. – WOT drivs av före­taget WOT Services i Finland, och kan laddas ner från mywot.com.

[kryptering] [webben] [ändrad 22 november 2018]

emoji

Pratbubbla med texten "Call me Ishmael” med vanlig skrift, därunder med emoji.
Första meningen ur Moby Dick skriven med emoji.

en ursprungligen japansk typ av humör­figur som kan se ut på många sätt. – Emojier har spritt sig till hela världen, troligen för att emojierna är många fler än de humörfigurer som tidigare var vanliga. Emojier föreställer inte alltid ansikten. Ordet emoji är sammansatt av japanska e för bild och moji för tecken. – De första emojierna ritades på 1990‑talet av Shigetaka Kurita på japanska NTT Docomo. Från början var det bara japanska mobiloperatörer som till­­handa­­höll färdigkodade emojier, men de har blivit till­gäng­liga i allt fler samman­hang. – En upp­­sättning emojier finns här.

  • – Arti­kel i Wired om att det är svårt att använda emojier rätt: länk;
  • – I maj 2015 beskrevs emoji som ”Storbritanniens snabbast växande språk” (länk);
  • – Det pågick då också ett försök att skriva Herman Melvilles roman Moby Dick (som på engelska har 206 052 ord) enbart med emojier under namnet Emoji Dick (artikel), se emojidick.com;
  • – Till julen 2015 publicerade Finlands utrikes­de­par­te­ment en uppsättning finska emojier, se här;
  • – Och i maj 2016 kom Bibeln översatt till emoji som appApp Store;
  • – Läs också om introjier, emojier för introverta;
  • Unicode om stan­dardi­se­ring av emojier: länk;
  • Emoji utsågs till årets ord 2015 av Oxford Dictionaries (länk);
  • – Och den engelska reklam­byrån SapientNitro, senare Sapientrazorfish numera del av Publicis Sapient (länk) har gjort en app som översätter talad engelska till emojier, se speakemoji.co.uk (borttagen, men se denna länk);
  • – se också animoji och memoji.

– Läs också om kon­fe­rensen Emojicon.

[tecken] [ändrad 27 december 2019]

elpost

skämtsamt ord för e-post. – I Finland före­kommer ordet elpost i svensk text ibland även i officiella samman­hang. Det kan bero på påverkan från det finska ordet sähköposti, som står för e-post, men som bok­stavligen betyder elektrisk post. Svenska språk­­vårdare i Finland avråder från ordet elpost och rekommen­derar e-post, se här (en bit ner på sidan).

[e-post] [språktips] [ändrad 31 juli 2019]

Ovi

tidigare varumärke för Nokias internet­baserade tjänster för smarta mobiler. Tjänsten igångsattes 2007. I maj 2011 meddelade Nokia att tjänsten skulle byta namn till Nokia Services. Den avvecklades när Microsoft tog över Nokias mobiltelefonverksamhet. – Namnet: Ovi är finska för dörr.

[nerlagt] [ändrad 6 november 2018]

Nokia

ett finländskt företag som till­verkar ut­rustning för tele- och datakommunika­tion. – Nokia var på 1990‑talet och 00‑talet världens största till­verkare av mobil­telefoner. Det trängdes sedan undan, dels av Apple med iPhone, dels av smarta mobil­er med operativsystemet Android, främst från Samsung. – Nokia till­känna­gav i februari 2011 att företaget skulle sam­arbeta med Microsoft om an­vändning av Windows Phone, och 2013 sålde Nokia hela sin mobiltele­fon­verk­sam­het till Microsoft. I oktober 2014 blev det känt att Micro­soft skulle sluta använda Nokia som varumärke för smarta mobiler. Det er­sattes med Lumia. (Men Micro­­soft sålde samtidigt mobil­tele­foner med operativ­systemet Android under varu­märket Nokia X.) Och i maj 2016 beslöt Microsoft att lägga ner all till­verk­ning och försäljning av mobiltelefoner. – Något tidigare blev det känt att det finländska företaget HMD Global hade skrivit kontrakt med Nokia om att tillverka och sälja mobiltelefoner med Android under varumärket Nokia. – Nokia hade på 1990‑talet en ledande roll i utvecklingen och användningen av operativsystemet Symbian† för smarta mobiler, men Symbian är numera avvecklat. – Nokia tog på 1980‑talet över den svenska dator­till­verkaren Luxor† och dess dator ABC†, men la ner tillverkningen efter något år. – Före­­taget Nokia finns alltså kvar, trots affären med Microsoft, och det tillverkar utrustning för tele- och data­­kommu­ni­ka­tion. – Nokia Net­­works är sedan 2006 en sammanslagning av Nokias och Siemens divisioner för tele- och datakommu­ni­ka­tion. Numera domineras det av Nokia. – Nokia lade i april 2015 ett bud på att köpa Alcatel-Lucent för 15,6 miljarder euro i Nokiaaktier. Köpet blev klart i januari 2016. – Före­­taget Nokia var en gång i tiden en gummifabrik i staden Nokia i sydvästra Finland. I början av 1990‑talet delades före­taget upp. Tillverkaren av bil­däck och gummi­stövlar tog då namnet Nokian. – Läs mer på nokia.se.

[datakommunikation] [företag] [mobilt] [ändrad 19 juni 2019]

Qt Group

företaget som utvecklar utvecklingsplattformen Qt. – Qt är en verk­tygs­låda för utveckling av program med grafiska an­vändar­gräns­snitt. Program som har ut­­veck­lats i Qt kan köras i Windows, macOS och Linux utan ändringar. De kan också köras på mobil­­tele­foner. – Qt är skrivet med öppen käll­kod och sprids i två versioner: dels som fri mjuk­vara, dels som betal­program med en licens som ger kunden frihet att använda Qt‑baserade program i egna produkter. Qt används i KDE. – Qt Development Frameworks grundades 1994 i Norge av Eirik Chambe‑Eng och Haavard Nord under namnet Trolltech. Före­taget köptes 2008 av finländska Nokia, som först döpte om det till Qt Soft­ware, sedan in­te­gre­ra­de det i Nokia som en av­del­ning under namnet Qt Development Frame­works. I augusti 2012 såldes det till Digia (digia.com). Där var det först en av­del­ning som hette Qt Commercial, sedan dotterbolag, 2016 avknoppat under namnet Qt Group Plc. – Se qt.io.

[företag] [grafiskt användargränssnitt] [systemutveckling] [ändrad 19 december 2019]

Habbo

Bild av hur ett rum i Habbo ser ut. Skrivbord, bildskärm, dörr, matta, allt i ganska enkel grafik.
Interiör från hotellet.

tidigare Habbo Hotel – en virtuell värld för ungdomar. Det kan också ses som ett socialt nätverk. – Habbo har formen av ett hotell, och medlemmarna re­pre­sent­e­ras av grafiska figurer, avatarer, som här kallas för habbor eller habbos. Med­lemmarna kan köpa virtuella möbler och annat för att inreda sina virtuella rum, och de betalar med Habbomynt som de köper med riktiga pengar. – Habbo startades 2003 av det finländska företaget Sulake (länk). Habbo har kritiserats för att det förekommer sexuellt innehåll på sajten, trots att den är avsedd för yngre ton­åringar. Nedre ålders­gränsen är tolv år. – 2012 lades Habbos svenska, danska och norska kontor ner, och många anställda sades upp. Miss­tankar om att verksamheten skulle upp­höra ledde till att Habbo under 2012 förlorade mer än hälften av sina medlemmar i Sverige. Och i april 2015 lades också de svenska, danska och norska sajterna för Habbo ner. Det innebar att användare som hade köpt virtuella möbler och annat, ibland för flera tusen kronor, blev av med allt de hade köpt. – Se habbo.com.

[sociala nätverk] [spel] [virtuellt] [ändrad 19 december 2019]