- – i it-säkerhet: se mask;
- – WORM – förkortning för write once, read many times – äldre benämning på lagringsmedier som optiska diskar: man kan skriva till dem (lagra data på dem) bara en gång, och det går inte att ändra, men sedan kan man läsa från dem hur många gånger som helst tills de är utslitna. Ett exempel är DVD‑R och andra optiska diskar med tillägget -R.
[förkortningar på W] [optiska diskar] [skadeprogram] [ändrad 19 januari 2020]
på skrivmaskiner: en tangent som låser alla tecken i skiftläge: alla bokstäver skrivs som versaler (stora bokstäver), och siffertangenterna ger inte siffror utan !, ”, # och så vidare. Skiftlåset är aktivt tills man stänger av det. – På engelska: shift lock. – På datorer motsvaras skiftlås av versallås, som inte fungerar riktigt likadant. Versallåset påverkar nämligen bara bokstavstangenterna. Det gör inget om man kallar datorernas versallås för skiftlås, men det är alltså inte riktigt samma funktion.
[tangentbord] [ändrad 14 oktober 2018]
om tangentbord: läget när skifttangenten är nertryckt. Alla bokstäver blir då versaler och i stället för siffror blir det det andra tecknet på respektive tangent (!, ”, #, ¤…). – Läs också om skillnaden mellan versallås (på datorer) och skiftlås (på skrivmaskiner).
[tangentbord] [ändrad 14 oktober 2018]
- – den tangent som aktiverar skiftläge för det tecken som skrivs direkt efter att skifttangenten har tryckts ner. – Skifttangenten gör att bokstäver skrivs som versaler, och i stället för 1, 2, 3, 4… blir det på svenskt tangentbord !, ”, #, €… – Skifttangenten finns längst till vänster på samma rad som Z. Dessutom brukar det finnas en längst till höger på samma rad. – Skifttangenten påverkar bara ett tecken i taget. Skiftlåset, däremot, som brukar finnas ovanför den vänstra skifttangenten, låser skiftläget tills man trycker på skiftlåset igen. På datorer brukar skiftlåset vara ett versallås, det vill säga att den låser enbart bokstavstangenterna i versalläge. – På engelska: shift key respektive shift lock och caps lock;
- – beteckning på andra tangenter som aktiverar tecken eller funktioner som inte visas på tangentbordet. På datorer brukar det finnas flera skiftlägen som aktiveras med olika tangentkombinationer, ofta med ctrl.
- – läs också om dödtangent och låstangent.
[tangentbord] [ändrad 2 oktober 2021]
chiclet keyboard, chiclet-style keyboard; även: island-style keyboard: om tangenter på tangentbord: platta, tunna tangenter med räta sidor och avrundade hörn. – Slaglängden är kort. Det är den typ av tangenter som ofta finns på tunna bärbara datorer. Ursprungligen var benämningen nedsättande, men sedan länge är den rent beskrivande. – Ordet: Syftar på det amerikanska tuggummit Chiclets, som har liknande form (ungefär som de svenska kolorna Brio).
[tangentbord] [ändrad 10 oktober 2015]
varumärke för en informationsbärande knapp som kräver fysisk kontakt för överföring av data. – En iButton ser ut ungefär som ett knappbatteri av metall, och innehåller en minneskrets. Den kan användas som biljett, nyckel, passerkort och för betalningar. Den kan också användas för datainsamling. För att överföra data från eller till en iButton krävs att man vidrör den med en elektrisk kontakt. (Jämför med NFC.) – Läs mer här.
[datakommunikation] [hårdvara] [ändrad 3 juli 2019]
allmänt engelskt ord för pryl, grej, grunka. Jämför med widget. – Gadget används om hela prylar, som mobiltelefoner och kameror, medan widget oftast används om tillbehör, redskap och andra småsaker, men det är ingen skarp skillnad. Widget kan vara en fackterm i vissa sammanhang, men gadget är bara jargong.
[hårdvara] [jargong] [ändrad 15 maj 2018]
(plasma display, plasma display panel, PDP) – tunn bildskärm där bildpunkterna är små fickor (celler) med gas. – När gasen i plasmaskärmens celler upphettas till plasma avger den ultraviolett ljus som får en fosforescerande beläggning att avge synligt ljus. Bildskärmen består av två glasplattor med miljoner sådana celler emellan, och varje cell är ansluten till två elektroder. Plasmaskärmar ger en skarp, tydlig bild, kan ses från alla riktningar och passar bra för video och tv. Enfärgade plasmaskärmar har funnits sedan 1960‑talet, oftast med orange eller grön färg mot svart. De trängdes ut för att de var dyra. Plasmaskärmar för fyrfärg har funnits sedan 1995. På 00‑talet blev plasmaskärmar vanliga i tv‑apparater, eftersom de kan göras stora samtidigt som de är tunna. – Plasma är en gas som upphettas under tryck så att den blir joniserad, det vill säga så att elektroner och atomkärnor rör sig oberoende av varandra. Det är ett av materiens fyra tillstånd: fast, flytande, gas och plasma. Det synliga ljuset i en plasmaskärm kommer inte direkt från plasma, utan från den fosforescerande beläggningen som aktiveras av ultraviolett ljus från plasma.
[bildskärmar] [fysik] [ändrad 8 september 2020]
- – Apples ramverk för spelutvecklare. Det lanserades sommaren 2015 för iOS och senare också för macOS i nästan identiskt utförande. Metal ger datorspelen direkt tillgång till grafikprocessorn. I korthet är Metal en kombination av OpenCL och OpenGL. – Se developer.apple.com/metal;
- – jargong för hårdvara. Ordet används om att man har direkt tillgång till en bestämd dators (närmare bestämt servers) hårdvara till skillnad från att man använder virtualisering eller moln. Ordet för också tankarna till uttrycket put the pedal to the metal – gasen i botten.
[hårdvara] [jargong] [spel] [ändrad 7 oktober 2022]
(graphics card, graphics accelerator card, video card) – kretskort som framställer (renderar) bilderna (grafiken) som visas på datorns bildskärm. Funktionen kan ligga på ett separat kort eller vara integrerad i datorns moderkort eller . Användare med höga krav på grafiken, till exempel användare av datorspel, installerar ofta särskilda grafikkort med grafikprocessor (GPU) i datorns kortplatser. – Se också APU.
[bildbehandling] [kort] [ändrad 29 september 2015]