internet printing protocol – en standard för utskrifter via internet. – IPP har utarbetats av internets tekniska ledningsgrupp IETF genom arbetsgruppen PWG. Syftet är att man ska kunna göra utskrifter av vilket dokument som helst från vilken internetansluten dator som helst på vilken internetansluten skrivare som helst (förutsatt givetvis att man har behörighet att göra det). – Läs mer om IPP här.
– rättigheten att skriva(write) i ett Unix-system innebär rätt för en viss användare eller en grupp användare att skapa filer, öppna filer och ändra dem, kopiera filer och radera filer. Rättigheten är en inställning som är knuten till filen eller resursen, inte till användaren. – De andra två rättigheterna är att läsa och att exekvera. – Se rwx.
det sätt att blanda färg som används i färgskrivare, tryckerier, målning och negativ färgfilm. – Subtraktiv färgblandning är det som vi lär oss i skolan: gult blandat med blått blir grönt. Alternativet heter additiv färgblandning (rött ljus blandat med grönt ljus blir gult). – Subtraktiv färgblandning innebär att färgämnen blandas på en yta, som oftast är vit. De blandade färgämnena belyses med dagsljus eller med inomhusbelysning. I subtraktiv färgblandning räcker det med de fyra färgerna cyan, magenta, gult och svart (se CMYK) för att man ska kunna blanda till alla andra färger på ett godtagbart sätt. Vitt kan man få av bakgrunden. (Se också fyrfärgstryck.) Det kallas för subtraktiv färgblandning därför att ju mer färgämne man tillför, desto mörkare blir det: ljuset subtraheras.
en tjänst som erbjuds av PostNord i samarbete med Strålfors. – Posten åtar sig utskrift av räkningar och andra formulärbrev för företags räkning. Företagen behöver bara leverera brevens text och adresser på datafil. Utskrifterna görs så nära mottagaren som möjligt. – Se denna länk. – Jämför med ordet e‑brev.
Random movement printing technology – en skrivarteknik som tillåter att skrivarens huvud rör sig hur som helst på papperet: skrivaren vet exakt var den är. Man kan därför ”måla” en utskrift på papperet med en handhållen skrivare. –RMPT utvecklades av svenska PrintDreams, som sommaren 2003 visade upp en handhållen skrivare som hanteras som en mus. – Se printbrush.se (nere i april 2023).
(image resolution) – mått på hur små detaljer som kan urskiljas i en bild. Upplösningen anges i antal pixel (bildpunkter) i en bild, till exempel i ett digitalfoto. Man mäter längs kanterna, till exempel tio bildpunkter per millimeter. – Observera: Ordet upplösning används i flera betydelser, i grunden två olika:
– Den vedertagna tekniska betydelsen är antal bildpunkter (pixel) per millimeter (eller per tum eller annat längdmått – ytupplösning). Detta är användbart när bilderna är tryckta på papper eller annat material. Det spelar då ingen roll ifall en bild är stor eller liten: klipper man ett foto itu har de två delarna var för sig fortfarande samma upplösning som den hela bilden hade;
– Den andra betydelsen av upplösning är pixelmått, alltså antalet bildpunkter i bilden, oavsett hur stor man gör bilden när den visas (filupplösning). Till exempel 1920⨯1080. Detta är relevant för bilder som lagras som bildfiler och som kan visas på bildskärmar av olika storlek – från mobiltelefoner till jättebildskärmar. Det är antalet bildpunkter i bildfilen som räknas, oavsett hur bilden visas. – Denna användning av ordet upplösning har blivit vanlig eftersom digitala bilder och video kan visas på bildskärmar av olika storlek, från mobiltelefoner till storbilds‑tv. Då är antalet bildpunkter per millimeter inget absolut värde, eftersom måttet i millimeter varierar: det är pixelmåttet som avgör bildernas detaljrikedom;
– Gränsfall är biofilm, diabilder och tv-sändningar.
– Notera att i analog fotografering och tryckning mätte man upplösningen i linjer per millimeter. – Se också rastertäthet.
what you see is what you get – den ofta önskvärda egenskapen att ett dokument ser likadant ut i pappersutskrift som det gör på bildskärmen. – Wysiwyg var en nyhet på 1980‑talet när förkortningen var vanlig. Med äldre datorsystem och äldre typer av skrivare skilde sig utskriftens utformning från vad som visades på bildskärmen. Datorn och skrivaren hade till exempel olika typsnitt. Det var Apple som införde förkortningen wysiwyg i reklamen för Macintosh på 1980-talet. De första Macarna hade (som alternativ till den dyra laserskrivaren) en matrisskrivare, ImageWriter, vars matris stift för stift motsvarade pixlarna på Macens bildskärm. Den kunde därför skriva ut både text och bild punkt för punkt som på bildskärmen. – Läs också om wygiwys(what you get is what you see).
en teknik för samordnad färgkalibrering av bildskärmar, skannrar och färgskrivare, utvecklad av Apple. – ColorSync lanserades i sin första version 1993. Det ingick då som ett verktygsprogram i Mac OS†. Versionen ColorSync 2 kom 1997. ColorSync ingår fortfarande i macOS. ColorSync har genom organisationen International color consortium, ICC(color.org) anammats av andra företag som Canon, Sony och Epson. – Läs mer på Apples webbsidor.
– förkortning för cyan, magenta, yellow, black (som förkortas K). – Det är de fyra färger som används i fyrfärgstryck, både i tryckerier och i färgskrivare. Genom att blanda dem i olika proportioner får man fram approximationer av alla andra kulörer. Sättet att blanda färgerna kallas för subtraktiv färgblandning. – Att cmyka (uttalas ”smyka”) en bild är att färgseparera den för fyrfärgstryck. För var och en av de fyra tryckplåtar, en i varje färg, som behövs per sida i fyrfärgstryck framställer man en separat bildfil. – Jämför med den färgbeskrivning som behövs för en bildskärm, RGB, och med YPbPr.
Printer working group – arbetsgrupp under internets tekniska ledningsgrupp IETF med ansvar för standarder för utskrifter, styrning av skrivare, anpassning av teckenuppsättningar för utskrift och annat. – Läs mer på pwg.org.