Pause Break

funktionstangent som finns på standardtangentbord. Saknas på tangentbord som är avsedda enbart för Mac. Ursprungligen användes den för att göra en paus eller ett avbrott i ett pågående program. Den saknar funktion i de flesta vanliga nya program, men används fortfarande ibland av programutvecklare. Trycker man på Windows-tangenten och Pause Break samtidigt får man upp systeminformation.

[tangentbord] [ändrad 15 januari 2018]

KALQ

utformning av tangentbord avsedd för skrivning med tummarna. Alltså när man SMS:ar med mobiltelefon. – Ut­gångs­punkten är att man skriver växelvis med höger och vänster tumme. Bok­stäv­erna har därför placerats på ett sätt som passar det sättet att skriva. – Tangent­bordet är uppkallat efter en knapp­sekvens på höger sida. Det har utvecklats efter ingå­ende studier på S:t Andrews university i Skottland, Max Planck-institutet i Tyskland och Montana Tech under ledning av bland annat Per Ola Kristensson (länk). – Läs mer i detta press­med­de­lande (arkiverat).

[mobilt] [tangentbord] [ändrad 11 juni 2018]

dvorak

Dvorak simplified keyboard – alternativ teckenuppsättning på tangent­bord, uttänkt för att man ska kunna skriva snabbare än med vanliga tangent­bord (se qwerty). – Dvorak‑tangentbordet ut­vecklades på 1920‑talet av August Dvorak (1894–1975, se Wikipedia) och William Dealey (1891—1986) i USA, och patenterades 1932. De första sex bok­stäverna upptill till vänster är pyfgcr. – Den grundläggande skillnaden mellan qwerty och dvorak är att qwerty‑tangent­bordet konstruerades för att man inte skulle kunna skriva för fort. Då skulle nämligen skriv­maskinens typ­armar trassla in sig i varandra. Dvorak, däremot, ut­formades enbart för att det skulle gå fort och lätt att skriva. De elektriska skrivmaskinerna, i synnerhet IBM:s Selectric med kula, tog bort problemet med typarmarna. – Som alla kan konstatera har dvorak inte slagit igenom, men de som tar världs­rekord i snabb maskinskrivning brukar använda dvorak. – Uttal: Observera att dvorak i denna betydelse ska uttalas på engelskt sätt, inte på tjeckiskt sätt, alltså inte som kom­positören Antonin Dvořáks namn. – Den svenska varianten av dvorak kallas för svorak. – Läs mer om dvorak i Wikipedia. – Läs också om KALQ, ett tangentbord utformat för folk som skriver med tummarna. – Journalisten John Dvorak har inget med tangentbordet att göra.

[tangentbord] [ändrad 2 juli 2019]

qwerty

det vanliga tangentbordet för engelska och svenska. (Något annor­lunda än tangent­borden för tyska, qwertz, och franska, azerty.) Upp­kallat efter de sex första bok­stäverna upptill till vänster. – Tangent­bordet patenterades 1878 av den amerikanska upp­finnaren Christopher Sholes. Han konstruerade det för att hindra maskin­skrivaren från att skriva för fort, för om man gör det med en gammaldags skrivmaskin fastnar typ­armarna i varandra. Översta bokstavsraden inne­håller dess­utom, på begäran av tillverkaren Reming­ton, bok­stäverna i typewriter omkastade. – Qwerty är också över­gripande beteckning på konventionella tangent­bord, in­klusive det tyska och det franska, till skillnad från radikalt annorlunda uppställningar som dvorak och KALQ. – Svenska tangent­bord har samma upp­ställning av bok­stäverna (däremot inte av andra tecken) som de engelska, men med tillägg av å, ä och ö.

[tangentbord] [ändrad 16 september 2018]

SysRq

(system request) – tangent som finns på tangent­bord för person­datorer enligt IBM‑standard, men som inte längre har någon be­stämd funktion. Program­utveck­lare kan dock tilldela tangenten en funktion. På person­datorer användes den tidigare ofta som ”nöd­broms”. – Tangenten fanns från början på stordator-terminaler, och de kom med på person­datorerna för att man skulle kunna använda dem för teminal­emu­le­ring. Tangenten gav bland annat an­vändaren möjlig­het att med­dela stor­datorn att ”jag är kvar”, så att stor­datorn inte skulle släcka ned terminalen vid in­ak­tivitet.

[tangentbord] [ändrad 9 juli 2017]

tangentloggare

(keylogger, keystroke logger) – program eller apparat som (oftast i smyg) registrerar alla knapptryckningar på en dator. – Tangent­loggare används för att samla in lösenord och användaruppgifter, eller för att kart­lägga vilka webb­sidor användaren besöker. Det kan vara ett rent datorprogram som rapporterar via inter­net eller via det lokala nätverket. Det kan också vara en liten dosa som kopplas in på tangent­bordets sladd och som smälter in i röran på skriv­bordet. Tråd­löst anslutna tangent­bord är ännu enklare att avlyssna – se key­sweeper. – I vissa fall är det arbets­givaren som installerar tangent­loggare öppet eller i hemlig­het för att över­vaka de anställdas arbete.

[arbetsliv] [tangentbord] [övervakning] [ändrad 3 december 2018]

C

  1. – se C (programspråk);
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på inbyggd hårddisk i persondator med DOS eller Windows. Skrivs ofta C: eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man ville öppna). – Bokstäverna A och B an­vändes för inbyggda diskett­stationer när det fanns sådana, men före­kom­mer numera inte alls. Om det finns fler än en inbyggd hårddisk betecknas den andra med D;
  3. – för copy – se ctrl-c.

[grafiskt användargränssnitt] [lagringsmedier] [programspråk] [tangentbord] [ändrad 1 juni 2017]

versallås

(caps lock) – knapp som gör att alla bok­stäver skrivs som versaler (”stora bokstäver”). Knappen brukar sitta till vänster om A på vanliga tangent­bord. När man har tryckt på versal­låset fungerar det tills man stänger av det, till skill­nad från skift­tangenten, som bara på­verkar ett tecken. Att man har tryckt ner versal­låset av misstag är en vanlig orsak till problem med lösen­ord, som brukar vara skift­käns­liga. – Ver­sal­låset på­verkar bara bok­stäver, inte andra tecken, och är alltså inte riktigt samma sak som det skift­lås som fanns på skriv­maskiner. – Se också Inter­national caps lock day.

[tangentbord] [tecken] [ändrad 16 september 2017]