tangentloggare

(keylogger, keystroke logger) – program eller apparat som (oftast i smyg) registrerar alla knapptryckningar på en dator. – Tangent­loggare används för att samla in lösenord och användaruppgifter, eller för att kart­lägga vilka webb­sidor användaren besöker. Det kan vara ett rent datorprogram som rapporterar via inter­net eller via det lokala nätverket. Det kan också vara en liten dosa som kopplas in på tangent­bordets sladd och som smälter in i röran på skriv­bordet. Tråd­löst anslutna tangent­bord är ännu enklare att avlyssna – se key­sweeper. – I vissa fall är det arbets­givaren som installerar tangent­loggare öppet eller i hemlig­het för att över­vaka de anställdas arbete.

[arbetsliv] [tangentbord] [övervakning] [ändrad 3 december 2018]

C

  1. – se C (programspråk);
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på inbyggd hårddisk i persondator med DOS eller Windows. Skrivs ofta C: eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man ville öppna). – Bokstäverna A och B an­vändes för inbyggda diskett­stationer när det fanns sådana, men före­kom­mer numera inte alls. Om det finns fler än en inbyggd hårddisk betecknas den andra med D;
  3. – för copy – se ctrl-c.

[grafiskt användargränssnitt] [lagringsmedier] [programspråk] [tangentbord] [ändrad 1 juni 2017]

versallås

(caps lock) – knapp som gör att alla bok­stäver skrivs som versaler (”stora bokstäver”). Knappen brukar sitta till vänster om A på vanliga tangent­bord. När man har tryckt på versal­låset fungerar det tills man stänger av det, till skill­nad från skift­tangenten, som bara på­verkar ett tecken. Att man har tryckt ner versal­låset av misstag är en vanlig orsak till problem med lösen­ord, som brukar vara skift­käns­liga. – Ver­sal­låset på­verkar bara bok­stäver, inte andra tecken, och är alltså inte riktigt samma sak som det skift­lås som fanns på skriv­maskiner. – Se också Inter­national caps lock day.

[tangentbord] [tecken] [ändrad 16 september 2017]

tröga tangenter

(sticky keys) – beteckning på möjlighet att ersätta en sam­tidig ner­tryckning av flera tangenter med flera ner­tryckningar i följd. Alltså att man i stället för att till exempel trycka ner de tre tangenterna ctrl-alt-delete sam­­tidigt, vilket man normalt måste göra, trycker ner dem en i taget: ctrl; alt; delete. Datorn kan ställas in så att den hanterar detta som en samtidig nertryckning. Funk­tionen är till för att under­lätta för användare med rörelsehinder. – Tröga tangenter infördes av Apple, som på svenska kallar det för fler­­tangent­­lås. Det finns också i Windows, där det på svenska heter tröga tangenter.

[tangentbord] [tillgängligt] [ändrad 14 maj 2018]

sticky

– som fastnar, klistrig, kvardröjande, trög:

  1. – om webbsidor: som får besökarna att stanna kvar. Sticky webb – klistrig webb – beteckning på postorderwebbsajter som är gjorda för att hålla besökarna kvar så länge som möjligt. De lockar med spel, frågesporter, enkäter, poängbelöningar och annat. Detta i kontrast till de postorderwebbsajter som är gjorda för att besökaren ska kunna bestämma sig och beställa så snabbt som möjligt;
  2. – mer allmänt: som får kunder att förbli trogna;
  3. – om inställningar, tangenttryckningar och instruktioner: som fortsätter att gälla tills man ändrar;
  4. – sticky keys – se tröga tangenter;
  5. sticky ad – fastklistrad annons – webbannons som alltid visas på bildskärmen så länge man är kvar på samma webbsida, även om man rullar.

[marknadsföring] [tangentbord] [tillgängligt] [webbpublicering] [ändrad 18 mars 2019]

option

  1. – på engelska: alternativ, tillval, beroende på sammanhanget. – På svenska är en option ett värdepapper som ger innehavaren rätt att, om hon vill, vid en viss tid­punkt köpa ett antal aktier till ett förut­bestämt pris;
  2. – option key – på Mac: alt-tangenten, placerad mellan ctrl och cmd (⌘). Den brukar ha symbolen och texten alt. Den har samma funktion som alt‑tangenten på tangentbord för Windows.

[aktiehandel] [språktips] [tangentbord] [ändrad 30 november 2018]

ctrl-alt-delete

samtidig nertryckning av tangenterna ctrl, alt och delete. – Det var datorns nöd­broms i äldre versioner av Windows och DOS. I senare versioner av Windows (från Vista) öppnar ctrl-alt-delete i stället ett fönster där man kan se vilka program och processer som är aktiva, be­last­ningen på pro­cessor och minne samt ifall något pro­gram har låst sig. Användaren kan då stoppa krånglande program eller stänga av datorn helt. – Men i äldre versioner av DOS och Windows stoppade ctrl-alt-delete aktiva program direkt. I senare versioner av Windows använder man tangent­­kombi­na­tionen ctrl-skift-esc för att stoppa en programkörning direkt. – Det var David Bradley (länk), då på IBM, som hittade på ctrl‑alt‑delete 1980 eller 1981. Den aviga tangentkombi­na­tionen är vald för att man inte ska komma åt den av misstag. (Se också tröga tangenter.) – På Mac­intosh mot­svaras ctrl‑alt‑delete av cmd‑alt‑esc.

[användargränssnitt] [programkörning] [tangentbord] [ändrad 12 maj 2018]

typeahead

  1. – typeahead find – se autoförslag och inkrementell sökning;
  2. textbuffring – det att en dator sparar användarens tangent­tryckningar när den inte hinner bearbeta dem omedelbart. Det som händer då är att användaren trycker på tangenterna, men inga tecken kommer upp på bild­skärmen. Vanligtvis kommer då efter några sekunder alla skrivna tecken upp på en gång (inklusive de repetitioner som användaren har gjort för att ingen­ting händer).