överskrivningsläge

textinmatning där nya tecken raderar eventuella efterföljande tecken i stället för att skjuta dem åt höger. – Överskrivningsläge är ovanligt i moderna program, men i några program kan man aktivera det. Det sker oftast av misstag med insert‑tangenten (om det finns en sådan). – Det vanliga är infogningsläge, som vid behov också aktiveras med insert‑tangenten. Insert‑tangenten används alltså oftast för att växla mellan de två lägena. Ibland kan man också aktivera överskrivnings­läge med delete‑tangenten. – På engelska: overtype mode.

[tangentbord] [ändrad 22 juni 2022]

escape

i datorteknik: avbrott, eller skifte; som verb: avbryta för, undanta:

  1. Esc-tangenten på tangentbordet var ursprungligen till för att användaren skulle kunna stoppa en program­körning. Det gjordes när programmet hade fastnat i en slinga, alltså gick och gick utan att bli färdigt. Den användningen är en kvarleva från äldre tangentbord och fungerar sällan i nyare program. (I stället brukar man använda tangentkombinationen ctrl‑alt‑delete.) – Esc‑tangenten är ibland märkt med tecknet ⎋;
  2. – i en del program kan man använda Esc-tangenten för att avbryta, alltså att stänga aktiva fönster och backa ut ur ett pågående jobb;
  3. – i programmering betyder instruk­tionen escape att det kommer ett skifte mellan program­kod och text skriven i naturligt språk för människor (alltså kom­men­tarer till koden). Eftersom både text och programkod skrivs med tangent­bordet behövs ett sätt att markera vad som är vad. En escape sequence anger att de tecken som följer är instruktioner, inte text. I ASCII‑tabellen finns en escape character (avbrottstecken, skiftestecken), tecken nummer 27, som har denna funktion. Escape a charactercitera ett tecken, avbryta för ett tecken, undanta ett tecken – alltså: markera att tecknet ska skrivas som det är, inte tolkas som del av program­kod. – Se också utkommen­tera;
  4. – när man formulerar sökvillkor vid sökningar på webben eller i databaser används skiftestecken ibland för att ange att tecken som * och ? ska tolkas som vanliga tecken, citeras, inte tolkas som jokertecken.

– Utanför datorteknik betyder escape oftast flykt, rymning. I fysik talar man om escape velocity, flykthastighet – den hastighet som en rymdfarkost måste ha för att kunna lämna jordens gravitationsfält. Det uttrycket används ibland om när en produkt eller ett företag börjar bli framgångsrikt.

[användargränssnitt] [programmering] [sökmotorer] [sökningar] [tangentbord] [ändrad 24 januari 2021]

insert

  1. – infoga – lägga till text i ett dokument utan att ta bort befintlig text. Befintlig text förskjuts åt höger. – Se infogningsläge;
  2. – tangent för växling mellan infog­nings­läge och överskrivningsläge i ordbehand­ling. – Insert‑tangenten finns på många tangentbord, men fyller sällan någon funktion, eftersom infogningsläge numera är det normala. Överskrivnings­läge används nästan aldrig i moderna program. Om man av misstag har aktiverat överskrivningsläge kan man återgå till infogningsläge genom att trycka på Insert‑tangenten, som ibland är märkt INS.
  3. – Insert-tangenten kan i vissa program också användas för kopiering och inklistring. Ctrl+insert ger, efter markering, funktionen kopiera, skift+insert ger funktionen klistra in.

[användargränssnitt] [ordbehandling] [tangentbord] [ändrad 24 augusti 2018]

B

  1. Bförkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkort­ning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit förkortas med litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett‑stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Moderna datorer använder inte disketter, så enhetsbokstäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
  3. – se /b/ (diskussionsforum);
  4. – se ctrl-b.
  5. – förkortning för bel, se decibel;
  6. – ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie†. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C;
  7. – för blått, se RGB.

[datalagring] [diskussioner] [färg] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [programspråk] [tangentbord] [typografi] [ändrad 5 juli 2021]

Pause Break

en funktionstangent som finns på fullstora standardtangentbord. – Pause Break saknas på tangentbord som är avsedda enbart för Mac, och saknas också ofta på tangentbord för bärbara datorer och på virtuella tangentbord. Tangenten Pause Break fanns först på teleprintrar. På datorer användes den ursprungligen för att göra en paus eller ett avbrott i ett pågående program. Den saknar funktion i de flesta vanliga nya program, men används fortfarande ibland av programutvecklare. Trycker man på Windows‑tangenten och Pause Break samtidigt får man upp systeminformation.

[tangentbord] [ändrad 10 september 2021]

KALQ

en utformning av tangentbord som är avsedd för skrivning med tummarna. Alltså när man SMS:ar med mobiltelefon. – Ut­gångs­punkten är att man skriver växelvis med höger och vänster tumme. Bok­stäv­erna har därför placerats på ett sätt som passar det sättet att skriva. – Tangent­bordet är uppkallat efter en knapp­sekvens på höger sida. Det har utvecklats efter ingå­ende studier på S:t Andrews university i Skottland, Max Planck‑institutet i Tyskland och Montana Tech under ledning av bland annat Per Ola Kristensson (länk). – Läs mer i detta press­med­de­lande.

[mobilt] [tangentbord] [ändrad 15 juni 2020]

qwerty

det vanliga tangentbordet för engelska och svenska. Uppkallat efter de sex första bokstäverna upptill till vänster. – Tangentbordet patenterades 1878 av den amerikanska uppfinnaren Christopher Sholes†. Han konstruerade det för att hindra maskinskrivaren från att skriva för fort, för om man gör det med en gammaldags skrivmaskin fastnar typarmarna i varandra. Översta bokstavsraden har dessutom, på begäran av tillverkaren Remington, bokstäverna i typewriter omkastade. – Qwerty är också övergripande beteckning på konventionella tangentbord, inklusive det tyska och det franska (qwertz respektive azerty), till skillnad från radikalt annorlunda uppställningar som dvorak och KALQ. – Svenska tangentbord har samma uppställning av bokstäverna (däremot inte av andra tecken) som de engelska, men med tillägg av å, ä och ö.

[tangentbord] [ändrad 10 april 2023]

dvorak

Dvorak simplified keyboard – en alternativ teckenuppsättning på tangentbord, uttänkt för att man ska kunna skriva snabbare än med vanliga tangent­bord (se qwerty). – Dvorak‑tangentbordet utvecklades på 1920‑talet av August Dvorak (18941975, se Wikipedia) och William Dealey (1891—1986) i USA, och patenterades 1932. De första sex bokstäverna upptill till vänster är pyfgcr. – Den grundläggande skillnaden mellan qwerty och dvorak är att qwerty‑tangent­bordet konstruerades för att man inte skulle kunna skriva för fort. Då skulle nämligen skrivmaskinens typarmar trassla in sig i varandra. Dvorak, däremot, utformades enbart för att det skulle gå fort och lätt att skriva. De elektriska skrivmaskinerna, i synnerhet IBM:s Selectric med kula, tog bort problemet med typarmarna. – Som alla kan konstatera har dvorak inte slagit igenom, men de som tar världs­rekord i snabb maskinskrivning brukar använda dvorak. – Uttal: Observera att dvorak i denna betydelse ska uttalas på engelskt sätt, inte på tjeckiskt sätt, alltså inte som kompositören Antonin Dvořáks namn. – Den svenska varianten av dvorak kallas för svorak. – Läs mer om dvorak i Wikipedia. – Läs också om KALQ, ett tangentbord utformat för folk som skriver med tummarna. – Journalisten John Dvorak har inget med tangentbordet att göra.

[tangentbord] [ändrad 2 juli 2019]