(World usability day) – årligt evenemang som uppmärksammar användbarhet i produkter och tjänster. Infaller sedan 2006 den andra torsdagen i november varje år. – Se worldusabilityday.org och, på svenska, wud.se. – På Världsanvändbarhetsdagen i Sverige delades tidigare Användarnas IT‑pris† ut.
– computer assisted (eller aided) design – teknik för att göra ritningar och konstruktioner på datorskärm. Äldre program för CAD var ofta tvådimensionella och efterliknade traditionell teknisk ritteknik. Numera används tredimensionell visualisering, och CAD-ritningen kan tas som underlag för rapid prototyping, tillverkning med 3d‑skrivare, eller för att direkt styra tillverkningsprocessen (se CAM). – Se också byggnadsinformationsmodellering och SCAD. – Läs också om Ivan Sutherland;
computer assisted (aided) manufacturing – datorstyrd tillverkning, vanligtvis med utgångspunkt från CAD(computer assisted / aided design). Ofta skriver man CAD‑CAM.
(eller skunk works) – mycket självständigt projekt inom en organisation, fritt från normal byråkrati och översyn, ofta med uppdrag att utveckla avancerade produkter.
– funktion, finess, egenskap. Ordet används också som verb: ”the new mobile phone features a keyboard” – ”den nya mobiltelefonen kommer med / har / ståtar med tangentbord”, ibland ”innehåller”. ”Is it a bug or a feature?” – ”är det en bugg eller en funktion?” – ironisk kommentar till programföretags vana att bortförklara uppenbara fel. – Se också feature creep;
– i tidningar (även på svenska): längre artikel eller reportage.
– Ordet:Feature kommer av ett gammalt franskt ord, faitur, som betyder hur något är gjort, utförande.
(Murphy’s law) – ”Om det finns två eller flera sätt att göra något på, och ett av dem kan ställa till katastrof, så kommer någon att göra på det sättet.” – Det är den ursprungliga formuleringen från 1949, hämtad från den amerikanske flygvapeningenjören kapten Edward A Murphy (1918—1990), citerad av hans son Robert Murphy. Den vanliga, mer kända formuleringen av Murphys lag är i själva verket Finagles lag. (En kortare formulering i Murphys anda skulle vara ”Om det alls går att göra fel så kommer någon att göra fel.”) – Murphys lag är inte lagen om alltings jävlighet, utan ett uttryck för Ed Murphys nitiska perfektionism. Han ansåg att fel kunde förebyggas – men bara om man kollade och dubbelkollade och garderade även mot de mest osannolika misstag. Produkterna skulle vara idiotsäkra. – Se artikel i Scientific American, maj 1997. – Murphys lag har likheter med Sods lag, Spodes lag och fysikens fjärde lag, men absolut inte med Moores lag. Därtill kommer Muphrys lag.
affordans – egenskapen att inbjuda till att bli använd på ett visst sätt (om föremål eller tjänster). Även: det att en person kan utföra en viss handling därför att hennes omgivning tillhandahåller den möjligheten. – Affordance är ett svåröversatt begrepp inom människa‑datorinteraktion och formgivning. Den enklaste lösningen är troligen att försvenska det till affordans. Poängen är att om ett föremål är formgivet på rätt sätt så förstår man vad man ska ha det till och hur man ska hantera det. – Ordet affordance är bildat av engelska to afford i betydelsen att erbjuda, att tillhandahålla. Det är hämtat från ekologin och myntades 1979 av James J Gibson (1904—1979, se Wikipedia) i The ecological approach to visual perception (1986), där han skrev: ”The affordances of the environment are what it offers the animal, what it provides or furnishes, either for good or ill. The verb to afford is found in the dictionary, but the noun affordance is not. I have made it up. I mean by it something that refers to both the environment and the animal in a way that no existing term does. It implies the complementarity of the animal and the environment …”
noll fel som mål vid förbättring av tillverkning och affärsprocesser. – I stället för att man bara rättar fel efter att de har uppstått ska tillverkningen eller processen ändras så att inga fel uppstår. – Namnet:Sigma betecknar en statistisk standardavvikelse. Sex sigma står för en väldigt stor avvikelse (åt önskat håll) för det förväntade medelvärdet för antalet fel. Det motsvarar högst 3,4 fel av en miljon möjliga fel (en produkt kan ha flera fel). – På engelska: six sigma.
– nätverk där varje ansluten enhet har kontakt med sina närmaste grannar i nätet; de i sin tur har kontakt med sina grannar, och så vidare. Alltså ett spindelnätsliknande nätverk. I princip kan varje medlem av nätet kommunicera med varje annan medlem (nod) av nätet, oavsett avstånd, genom ett eller flera ”hopp”. Ofta finns det anslutning till internet vid en av noderna. – Ordet används mest om trådlösa nätverk, men nät med kablar kan också ha meshstruktur, till exempel internet. Meddelanden mellan enheter som inte har direktförbindelse dirigeras i meshnät från enhet till enhet (se multihopp) tills de når mottagaren. Varje enhet fungerar som router och försöker hitta bästa vägen för meddelandena från avsändare till mottagare. – Ofta är nätet byggt runt en central server, till exempel kan alla som är anslutna till ett trådlöst meshnätverk dela på en internetanslutning. Eftersom antalet grannar som varje enhet kan kommunicera med inte är fixerat kan man relativt enkelt lägga till och ta bort nya enheter i nätet. I så kallade spontana nätverk sker det automatiskt. – Meshtekniken utvecklades i USA för militärt bruk, men under 00‑talet började forskare och entusiaster experimentera med wi‑fi‑baserad mesh som ett billigt sätt att upprätta lokala nätverk och att dela på en bredbandsanslutning. (Se Roofnet). Ett meshnätverk för mobiler är Firechat. Trådlösa meshnät kallas också för mobile ad hoc networks, mobila adhocnätverk (=spontana nät), ibland förkortat MANET. – Läs också om fog computing. – Mesh är ett sätt att strukturera ett datornät, en topologi;
– om wi-fi: samverkande nätverk av routrar för hemmabruk. Säljs i paket om flera routrar. Routrarna kommunicerar med varandra för att ge täckning i hela bostaden. För användaren blir det som att vara ansluten till en enda router med lång räckvidd;
– Terranet Mesh – teknik som gör att mobiltelefoner kan kommunicera direkt med varandra, utan anslutning till en basstation. Utvecklat av det svenska företaget Terranet, se terranet.se;
– ”hönsnät” – grov bild på datorskärm av tredimensionellt föremål, uppbyggd av små trianglar: används i konstruktionsarbete och i tredimensionella simuleringar i stället för mer detaljerade bilder, eller som grund för mer detaljerade bilder. Kallas på engelska också för wireframe.
– website wireframe – skiss av webbsida där plats för redaktionell text, annonser och bilder markeras med rutor;
– ritning av tredimensionellt föremål med visad som ett rutmönster. Det ser ut som om ett osynligt föremål har slagits in i ett nät. – Kallas på engelska också för mesh, på svenska ofta hönsnät.