Burning man

Brinnande träfigur som står på något som ser ut som ett brinnande flygande tefat. Svart natthimmel.
2013 års Burning man.

en årlig karneval i Black rock desert (länk) i Nevada runt månadsskiftet augusti—september. – Evenemanget, som inte får kallas för festival, pågår en vecka. Höjdpunkten är när deltagarna bränner en jättelik träfigur. Det görs alltid lördagen närmast före Labor day (Labor day är första måndagen i september). – Karnevalen har anordnats sedan 1986, då i San Francisco. Sedan 1991 äger den rum i öknen utan kommunikationer och bekvämligheter, men lockar tiotusentals deltagare, inte minst från Silicon Valley. Den tillfälliga staden för karnevalen kallas för Black rock city, BRC. 2019 var det över 80 000 deltagare, vilket är mer än högsta tillåtna antalet, 70 000. Arrangörerna, Black Rock City LLC (länk), har begärt tillstånd ta emot upp till 100 000 deltagare. – Läs mer på burningman.org. – Evenemang som har inspirerats av Burning Man kallas för burns, och anordnas på många platser. Afrikaburn har anordnats i Sydafrika sedan 2007, se afrikaburn.com. I Stockholm anordnades Urban Burn årligen 2016–2018, se urbanburn.se och sida på Facebook. – På grund av Covid 19‑pandemin blev det inget Burning Man i öknen 2020, utan evenemanget ägde rum på webben – se detta meddelande. – Även 2021 ägde Burning man rum enbart på webben – se här, men 2022 är karnevalen tillbaka i Black rock desert – se burningman.org….

[sammankomster] [ändrad 26 augusti 2022]

BOF

birds of a feather – lika­sinnade, personer med samma intresse. Förkortningen används ofta på konferenser om grupp­möten. Ut­trycket birds of a feather flock together mot­svarar lika barn leka bäst.

[förkortningar på B] [konferenser] [ändrad 12 september 2020]

Enigma

  1. – en portabel krypterings‑maskin som under andra världs­kriget användes av Nazitysk­lands trupper i fält och till sjöss. – Enigmas kryptering knäcktes av brittiska matematiker och kryptoexperter under ledning av Alan Turing† i Bletchley Park. Detta underlättades av att de brittiska styrkorna när de evakuerade Nordnorge i juni 1940 fick med sig tre intakta Enigma‑maskiner. Britterna kunde därför följa tyskarnas krypterade radiotelegrafi med bara någon timmes fördröjning. Detta anses ha bidragit till att förkorta kriget med uppemot ett år. – I själva verket var Enigma en serie maskiner med variationer i uppbyggnaden. En detaljerad beskrivning finns i Wikipedia. – En Enigma‑simulator finns på ciphermachinesandcryptology…. En fungerande Enigma‑maskin i original såldes i april 2015 på auktion i New York för 269 000 dollar. – Enigma är inte samma maskin som Lorenz SZ42 eller Geheimfernschreiber, G‑skrivaren, som knäcktes i Sverige av Arne Beurling†;
  2. – en teknik för att utföra beräkningar och analys på krypterade data. Beräkning­arna görs alltså på data som fortfarande är krypterade, se homomorfisk kryp­te­ring. Tekniken har utvecklats av Guy Zyskind (länk) från MIT och företagaren Oz Nathan. Den bygger på samma matematiska metoder som används i bitcoin för att säkerställa att samma digitala peng inte används på två ställen samtidigt (dubbelspendering). – Enigma presenterades sommaren 2015. En ingående beskrivning finns på enigma.media.mit.edu;
  3. – en årlig konferens om it‑säkerhet, anordnad av Usenix med början 2016. – Se Usenix webbsidor.

Enigma betyder gåta och kommer av grekiska ainigma – dunkelt tal.

[it-historia] [it-säkerhet] [konferenser] [kryptering] [ändrad 14 november 2021]

RSA

den mest kända algoritmen för asymmetrisk kryptering. RSA är också ett kryptosystem baserat på RSA‑algoritmen. – Nästan all kryptering på internet förutsätter RSA-algoritmen. Men eftersom RSA‑algoritmen är mycket resurskrävande används den vanligtvis bara när två parter ska komma överens om en engångsnyckel för symmetrisk kryptering. – RSA är uppkallat efter upphovsmännen Ron Rivest (länk), Adi Shamir (se Wikipedia) och Leonard Adleman (länk). RSA presenterades 1977 och var den första asymmetriska krypteringsalgoritmen. Sedan dess har andra matematiker ut­vecklat liknande algoritmer. (Se också Diffie‑Hellman.) – RSA‑algoritmen bygger på att man räknat ut ett mycket stort tal (numera ofta 2048 binära siffror, motsvarande 617 decimala siffror) som är produkten av två primtal. Man kan sedan räkna ut två andra tal, som har ett matematiskt samband med de två primtalen, och det ena av de två talen (valfritt) får sedan bli en privat (hemlig) nyckel, det andra blir en publik (öppen) nyckel. – Vem som helst kan kryptera ett meddelande med den publika nyckeln, som kan offentliggöras fritt, men bara den som har den privata nyckeln kan dekryptera dem. – Den som däremot vill knäcka ett RSA‑krypterat meddelande måste hitta de två primtalen (den öppna nyckeln ger ingen ledning). Den som har skapat det stora talet (och alltså är mottagare av krypterade meddelanden) känner däremot till en hemlighet, den privata nyckeln, som gör att meddelanden relativt enkelt kan dekrypteras. – En utförlig förklaring av hur RSA-algoritmen fungerar finns i denna artikel i Computer Sweden. – I  mars 2021 publicerade den tyska krypteringsexperten Claus Peter Schnorr (1943) en artikel där han hävdade att det finns ett enklare sätt att räkna ut nyckeln till ett RSA‑krypterat meddelande än att söka efter primfaktorerna – se denna artikel. Det är när detta skrivs inte bevisat att Schnorr har rätt, eller att hans föreslagna metod är praktiskt tillämpbar. – RSA‑algoritmen tillhörde tidigare företaget RSA Security, men patentet har gått ut. Många utföranden av RSA‑algoritmen har därför gjorts av andra företag och sammanslutningar. RSA Security ingår numera i EMC, men under eget namn (rsa.com), och marknadsför RSA‑algoritmen som del av ett kryptosystem. – RSA Conference, RSAC, är en säkerhets­kon­ferens som har anordnats sedan 1991, se rsaconference.com. – IDG:s artiklar om RSA: länk.

[företag] [förkortningar på R] [kryptering] [mässor och kon­ferenser] [ändrad 11 april 2022]