Enigma

  1. – en portabel krypterings-maskin som under andra världs­kriget användes av Nazitysk­lands trupper i fält och till sjöss. Enigmas kryptering knäcktes av brittiska mate­ma­tiker och krypto­­experter under ledning av Alan Turing† i Bletchley Park. Detta underlättades av att de brittiska styrkorna när de evakuerade Nordnorge i juni 1940 fick med sig tre intakta Enigma‑maskiner. Britterna kunde därför följa tyskarnas krypterade radiotelegrafi med bara någon timmes fördröjning. Detta anses ha bidragit till att förkorta kriget med uppemot ett år. – I själva verket var Enigma en serie maskiner med variationer i uppbygg­naden. En detaljerad beskrivning finns i Wiki­pedia. – En Enigma‑simulator finns på denna länk. En funge­rande Enigma‑maskin i original såldes i april 2015 på auktion i New York för 269 000 dollar. – Enigma är inte samma maskin som Lorenz SZ42 eller Geheimfernschreiber, G‑skrivaren, som knäcktes i Sverige av Arne Beurling†;
  2. – en teknik för att utföra beräkningar och analys på krypterade data. Beräkning­arna görs alltså på data som fortfarande är krypterade, se homomorfisk kryp­te­ring. Tekniken har utvecklats av Guy Zyskind (länk) från MIT och företagaren Oz Nathan. Den bygger på samma mate­ma­tiska metoder som används i bitcoin för att säker­ställa att samma digitala peng inte används på två ställen samtidigt (dubbelspendering). – Enigma presen­te­rades sommaren 2015. En ingående beskriv­ning finns på enigma.media.mit.edu;
  3. – en årlig konferens om it‑säkerhet, anordnad av Usenix med början 2016. – Se Usenix webbsidor.

Enigma betyder gåta och kommer av grekiska ainigma – dunkelt tal.

[it-historia] [it-säkerhet] [konferenser] [kryptering] [ändrad 16 april 2019]

RSA

den mest kända algoritmen för asymmetrisk kryptering. RSA är också ett kryptosystem baserat på RSA‑algoritmen. – RSA är uppkallat efter upphovsmännen Ron Rivest (länk), Adi Shamir (se Wikipedia) och Leonard Adleman (länk). RSA presenterades 1977 och var den första asymmetriska krypteringsalgoritmen. Sedan dess har andra matematiker ut­vecklat liknande algoritmer. (Se också Diffie‑Hellman.) – RSA‑algoritmen bygger på ett mycket stort tal (numera ofta 2048 binära siffror, motsvarande 617 decimala siffror) som är produkten av två primtal. För att knäcka RSA‑kryptering måste man hitta de två primfaktorerna. I  mars 2021 publicerade den tyska krypteringsexperten Claus Peter Schnorr (1943) en artikel där han hävdade att det finns ett enklare sätt att räkna ut nyckeln till ett RSA‑krypterat meddelande än att söka efter primfaktorerna – se denna artikel. Det är när detta skrivs inte bevisat att Schnorr har rätt, eller att hans föreslagna metod är praktiskt tillämpbar. – RSA‑algoritmen tillhörde tidigare företaget RSA Security, men patentet har gått ut. Många utföranden av RSA‑algoritmen har därför gjorts av andra företag och sammanslutningar. RSA Security ingår numera i EMC, men under eget namn (rsa.com), och marknadsför RSA‑algoritmen som del av ett kryptosystem. – RSA Conference, RSAC, är en säkerhets­kon­ferens som har anordnats sedan 1991, se rsaconference.com.

[företag] [förkortningar på R] [kryptering] [mässor och kon­ferenser] [ändrad 14 april 2021]