Kategori: missbruk

Artiklar som i IDG:s ordlista handlar om missbruk av internet. Kategorin missbruk har underavdelningen spam.

squatter

ockupant, snyltare – inom it: någon som lägger beslag på eller snyltar på resurser som till­hör någon annan, eller som borde tillhöra någon annan. – Ordet squatter eller squatting ingår i cyber­­squatting, se domänrofferi, facesquatting (namnrofferi), typo­squatting, se fulregistrering, och wi‑fi squatter. – Se också squammer. – Ursprungligen: engelska för någon som slår sig ner på en tomt eller i ett hus utan lov, eller någon som slår sig ner på obebyggd mark i syfte att ta över den. Den äldsta betydelsen är en som sitter på huk (squats), underförstått: en som inte har något hus att vara i.

[illa omtyckta personer] [missbruk] [språktips] [ord på squat] [ändrad 7 mars 2023]

kommentarspam

(comment spam) – försök att höja en webbsidas rankning i sökmotorer genom att utnyttja möjligheten till kommentarer på andra, mer ansedda webbsidor: man skriver kommentarer på de webbsidorna och lägger in länkar till den webbsida man vill gynna. (Det är alltså inte spam i betydelsen skräp­post.) Många webbsidor för­bjuder därför länkar i kommentar­er­na. – Kommentar­spam kan motverkas med taggen nofollow. – Kommentarspammare kallas också för länkspammare. – Se också splogging.

[rankning] [spam] [ändrad 2 februari 2018]

spamblockering

(spamblock) – ett knep för att slippa spam: man lägger in extra bokstäver, en spam­blockering, i sin e‑postadress när man publicerar den. Syftet är att lura program som skördar e‑postadresser på internet. Spam­blockeringen är en ändring som människor (men inte datorprogram) kan genomskåda, och räkna ut hur den äkta adressen ser ut. Exempel: ordlistan@idgTABORTDETTA.se. – Metoden kallas på engelska också för address munging. Ordet mung påstås stå för ”mash until no good”, säkert en bakronym. (Munge är ett engelskt dialektord som betyder mumsa, smaska.) – Läs också om plusadressering.

[bakronymer] [spam] [ändrad 27 november 2020]

spamigation

(spam och litigation, stämning) – spamstämning – krav på skadestånd och hot om stämning som skickas till tusentals personer för verkliga eller påstådda gärningar. Uträkningen är att många mottagare betalar det begärda skadeståndet hellre än att riskera stämning, även om de anser sig oskyldiga. (I USA betalar båda parter i civilmål sina egna kostnader, oavsett vem som får rätt.) Metoden har använts i USA mot personer som miss­tänks för pirat­kopiering av musik och film.

[jargong] [juridik] [spam] [ändrad 2 juni 2020]

sökordspackning

(keyword stuffing eller bara word stuffing) – att ha med samma ord många gånger på en webbsida. Orden kan stå i texten eller i dold text. Syftet brukar vara att sidan ska få en hög pla­ce­ring i sökmotorer när någon söker på det ordet. Därför har sökmotorer program som upptäcker sökordspackning och diskvalificerar sökordspackade sidor. – Sökordspack­ning kan också göras av utomstående genom att de, där det är möjligt, skriver kommentarer på webbsidan och späckar kommentaren med sökord. Det kan vara sabotage: utomstående använder sökordspackning för att få sök­motorer att diskvalifi­cera sidor som sabotören ogillar.

[marknadsföring] [missbruk] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]

challenge-response

kontrollsvar, kontrolltal, kontrolluppgift – uppgift som avsändaren av ett med­del­ande måste lösa innan mottagaren låter kommunikationen fortsätta. – Mottagaren besvarar avsänd­a­rens anrop med att skicka över en uppgift som ska lösas. Först när avsänd­aren har skickat över rätt lösning kan det egentliga informationsutbytet börja. Det är en metod för att stoppa spam, eller för att kon­troll­era att avsänd­aren av ett meddelande är den hon uppger sig vara.

  1. – för inloggning i känsliga it‑system används ibland kontrolltal: mottagaren sänder över ett slumpvis valt tal som avsändaren ska utföra en matema­tisk operation på (med hjälp av ett program som bara behöriga har tillgång till). Avsändaren skickar sedan över svaret till mottagaren. Om svaret är rätt utgår mottagaren från att avsändaren är behörig. De dosor som används vid inloggning på internetbanker (se Digipass), och som genererar engångslösen­ord är exempel på challenge—response;
  2. – mot spam: inloggningstest som kan lösas av en människa, men inte av dator­program. En vanlig metod är att begära att avsändaren känner igen förvrängda bokstäver och siffror på en bild. – Se robotfilter (captcha).

[identifiering] [spam] [ändrad 13 januari 2018]

adressgeneratorattack

sätt att kart­lägga fungerande e‑post­adresser på en viss server för att angriparen ska kunna skicka spam till dem eller attackera dem på något sätt. Angriparen låter ett program (en adressgenerator) sätta ihop massor med tänk­­bara e‑postadresser på ett företag, en myn­dig­­­het eller en e‑posttjänst. Sedan skickar angriparen e‑post till var och en av adresserna. Mottagarens e‑post­server returnerar då all e‑post som är adresserad till obefintliga adressater. Angriparen kan då dra slutsatsen att med­­delanden som inte returneras (vanligen en mindre andel) går till existerande e‑postadresser. Angriparen sparar då de adresserna och skickar spam till dem, eller säljer adresserna till spammare. Det finns två metoder:

  1. – uttömmande adress­­generator­­attacker prövar alla tänk­­bara teckenkombina­tioner upp till en viss längd, ofta upp till 15 tecken;
  2. – selektiva adress­­generator­­attacker testar initialer, vanliga för- och efternamn och kombi­na­tioner.

– På engelska: directory harvest attack, DHA, även: katalogattack.

[it-säkerhet] [spam] [ändrad 12 januari 2020]