LED

(light emitting diode, på svenska också: lysdiod) – liten lampa eller ljuspunkt som består av halvledarmaterial och som lyser när ström passerar genom den. – Lysdioder har länge använts som indikatorlampor på instrumentpaneler och på elektroniska apparater, men också som ljuskälla i optiska fiber­kablar och som bakgrundsbelysning för LCD-skärmar. På 2010‑talet har det blivit vanligt med vanlig be­lysning och billyktor med LED. Det finns lysdioder i olika färger och en variant som avger osynligt infra­rött ljus (används i fjärrkontroller). LED med blått ljus är en relativt ny uppfinning, och det var när det kom som det blev möjligt att framställa LED som avger vitt ljus: en LED med vitt ljus är i själva verket en kombination av en röd, en grön och en blå LED (se RGB). LED är tåligare, mer långlivade och alstrar mindre värme än glödlampor, och de drar mycket mindre ström. Där­emot drar de mer ström än LCD‑skärmar (om man bortser från LCD‑skärmarnas bakgrundsbelysning). Det var därför som de röda lysdioderna på de äldsta digital­uren och mini­räknarna byttes ut mot LCD‑teckenfönster. – Se också organiska lysdioder och QLED samt diod.

[bildskärmar] [elektronik] [förkortningar på L] [LED i förkortningar] [ändrad 12 maj 2020]

LTE

  1. – Long term evolution – tekniken bakom 4g. – Se också LTE Advanced. – LTE är egent­ligen namnet på ett projekt för vidare­utveck­ling av 3g‑tekniken för mobil­tele­foni. Ett mål för projektet var att komma fram till 4g genom att vidareutveckla 3g-tek­niken. Operatör­erna skulle då slippa att bygga helt nya nät. Men den specifika­tion som först utveck­lades för LTE uppfyllde inte Internationella teleunionen­ ITU:s krav på 4g, så en ny standard, LTE Advanced, togs fram. När det talas om LTE i tidningar och reklam är det oftast LTE Advanced som avses. – LTE i dess ursprung­liga form ger en överförings­takt på 100 megabit per sekund. Andra egen­skaper är snabb uppkoppling, sänkta kostnader och låg energi­förbruk­ning. Tekniken var från början inte avsedd för röst­samtal, utan för data, men se VoLTE (voice over LTE). – Long term evolution är ett projekt inom samarbets­gruppen 3gpp. – Läs mer på projektets webb­plats här;
  2. – se line terminal equipment.

[datakommunikation] [förkortningar på L] [mobilt] [standarder] [ändrad 4 maj 2017]

LMDS

local multipoint distribution services – teknik för data­över­föring med radio mellan fasta punkter i båda riktningarna (radiolänk). LMDS arbetar med mycket höga radio­frekvenser, runt 30 giga­hertz, och kräver därför fri sikt mellan sändare och mottag­are. Signalen kan försvagas av regn och dimma. Tekniken är dock enkel och billig, och är ett sätt att lösa pro­blemet med de sista hundra metrarna i bred­bands-nät. – Multipoint syftar på att signal­erna kan sändas från en till många mottag­are från bas­stationen. (I andra riktningen, från abonnent till bas­station, är det inte multi­point.) – Se också MMDS.

[förkortningar på L] [trådlöst] [ändrad 11 juli 2017]

LDAP

lightweight directory access protocol – en förfrågningstjänst för kataloguppgifter på internet. Det är ett distribuerat system för att tillhandahålla uppgifter om personer, nätverk och tjänster för de som behöver dem. LDAP är en bantad version av DAP, avsedd främst för persondatorer. När det lanserades på 1990‑talet konkurrerade det med whois++. Senaste versionen specificerades 2006 i RFC 4511, se här. – Läs mer i Wikipedia.

[förkortningar på L] [internet] [rfc][ändrad 3 februari 2018]

LEO

Arbetsplats i Leo-systemet från 1966.
Arbetsplats i LEO-systemet från 1966.

(Lyons electronic office) – den första dator som användes som affärssystem. Den var i bruk i olika utföranden från 1951 till 1981. – LEO utvecklades för den numera nerlagda britt­iska teserveringskedjan Lyons för att befria den administrativa personalen från repeti­tivt rutinarbete. Den första versionen av LEO, LEO I, var en vidareutveckling av datorn EDSAC†, som utvecklades i Cambridge i England och blev färdig 1949. – Företaget LEO Computers har sålts i flera omgångar och ingår numera i Fujitsu. – Se boken A computer called LEO (länk) av Georgina Ferry (länk), utgiven 2010. – Se också LEO computers society (länk).

[affärssystem] [förkortningar på L] [historiska datorer] [it-historia] [ändrad 23 oktober 2020]