Kategori: språktips

värdeförseglingssystem

(commitment scheme) – i kryptering: system för att bevara en hemlighet utan att det går att ändra den. – Principen är att någon väljer ett visst värde och åtar sig att inte ändra det, samtidigt som hon håller det hemligt för alla andra tills en viss procedur är avslutad. – Ett enkelt exempel är slantsingling: A väljer krona eller klave, B singlar slant och meddelar resultatet till A:

  • – Då vill A inte tala om i förväg för B vad hon har valt, för då skulle B kunna fuska med slantsinglingen så att A förlorar;
  • – Men B å sin sida vill inte tala om resultatet av slantsinglingen för A innan B har fått veta ifall A har valt krona eller klave. Annars kan ju A ljuga och säga att hon valde det rätta utfallet, vad det än blev.

– Det krävs därför ett system där A väljer krona eller klave på förhand och sparar sitt val på ett sådant sätt att:

  • – B inte får veta vad A har valt förrän efter slantsinglingen;
  • – A kan vara säker på att slantsinglingen går rätt till;
  • – A inte kan ändra sitt val;
  • – B efter slantsinglingen kan se vad A valde och lita på att värdet inte har ändrats.

(En variant är när B först singlar slant men döljer utfallet, till exempel genom att hålla handen över slanten. Först då väljer A krona eller klave, och sedan tar B bort handen och visar vad det blev. Då är det B som förseglar ett värde.)

– Ett annat exempel är anbudsgivning. Anbudsgivare som tävlar om ett uppdrag lämnar sina anbud i förseglade kuvert före en bestämd tidpunkt. Sedan öppnas alla anbudsgivarnas kuvert vid samma tillfälle och lägsta anbuds­givaren får uppdraget. Förfarandet motiveras med att ingen ska veta vad de andra har bjudit och därför kunna lämna ett anpassat bud (en krona lägre), och inte heller kunna ändra ett redan lämnat bud med led­ning av den in­for­ma­tionen.

– Värdeförseglingssystem är ett forskningsområde inom kryptologi och har bred tillämp­ning, till exempel för nollkunskapsbevis. – Språkligt: En bra svensk term för commitment scheme skulle kunna vara förbindelsesystem (A förbinder sig att spara sitt val och inte ändra det, vilket är vad commitment innebär i detta fall), men eftersom förbindelse också används om kommunikation skulle det leda till missförstånd. Översättningen lojalitetssystem, som man ser ibland, är meningslös, och uppstod troligen när någon slog upp commitment i en ordlista och valde den första av flera föreslagna översättningar utan att reflektera över att om man kunde räkna med lojalitet skulle commitment schemes inte behövas.

[kryptering] [ändrad 21 april 2017]

uppgift

  1. – ett stycke information, en upplysning – se data och datapunkt. – När man behöver en singularform av data brukar det bli uppgift. Se till exempel personuppgift;
  2. – något som ska uträttas – ett uppdrag, åliggande, ärende, problem – att göra, på engelska task, to‑do.

– Ibland kan det vara lämpligt att göra klart vilken av de två betydelserna man avser.

[data] [språktips] [ändrad 11 juni 2020]

komputationell

– försvenskning av engelska computational:

  1. – allmänt: som har att göra med beräkningar (computations) och hur de förlöper. I denna betydelse kan computational ofta ersättas med förleden beräknings- eller bara räkne-: computational stage – beräkningsstadium; computational error – räknefel;
  2. – beräkningsbaserad – om forskningsområden där tunga beräkningar som görs med datorer spelar en avgörande roll. Datorprogram (algoritmer) används för att:

[forskning] [språktips] [ändrad 11 januari 2021]

populering

(population, populating) – inom it: att förse med värden. Alltså att fylla i fälten i en databas eller i ett kalkylark med innehåll. – Ordet används främst om när värdena med en automatisk process överförs från en ordnad källa (”hälls i”). Om det görs manuellt kan man tala om ifyllning. – Ordet: Populera i betydelsen befolka (om människor och andra levande varelser) har funnits i svenska sedan 1600-talet. Och man kan också säga att man ”befolkar en data­bas”. Substantivet befolkning [av en databas] i motsvarande betydelse förekommer däremot knappast.

[data] [språktips] [ändrad 17 november 2018]

maskin

teknisk definition: en anordning som omvandlar energi till arbete. – Med arbete menas förflyttning av materiella föremål (även om det är i cirkelrörelse eller fram och tillbaka). En maskin kan flytta sig själv, sätta delar av sig själv i rörelse eller göra så att andra föremål flyttas eller bearbetas. En apparat använder däremot energi för att framställa ljus och värme eller bearbeta information. – I vanligt språkbruk är det däremot ofta så att ma­skiner är stora och apparater är små. Det förklarar varför det heter rakapparat, trots att det enligt den strikta definitionen borde heta ”rakmaskin”. Förr kallades datorer för ”datamaskiner”, men en modern dator saknar rörliga delar (i varje fall om den har SSD) och är alltså en apparat. Men maskin i betydelsen dator ingår i ord som maskinläsning och maskininlärning.  – Se Rikstermbanken (länk).

[hårdvara] [språktips] [ändrad 5 augusti 2021]

apparat

teknisk definition: en anordning som omvandlar energi till ljus eller värme eller som använder energi för att bearbeta information. – Som apparater räknas också anordningar för manövrering, reglering, signalering, observation samt upptagning och återgivning av ljud och bild. Exempel: tv‑apparat, radioapparat, hembränningsapparat. Datorer och mobiltelefoner är apparater. En ap­pa­rat är inte gjord för att få mekaniska delar att röra sig: det är åtminstone inte det viktiga med den. En maskin har däremot mekaniskt rörliga delar eller kan röra sig som helhet. – I vanligt språkbruk är det däremot ofta så att apparater är små och maskiner är stora. – Se Rikstermbanken – länk.

[hårdvara] [språktips] [ändrad 4 oktober 2019]