detaljerad beskrivning av hur en produkt eller tjänst ska vara utformad:
– en kravspecifikation är beställarens beskrivning av den beställda produkten eller tjänsten;
– en specifikation kan också vara en ingående beskrivning av hur en viss produkt eller tjänst ska vara utformad, fastställd av ett företag eller en branschorganisation. Sådana specifikationer är inte avsedda för en bestämd utförare, utan kan tillämpas av vem som helst (eventuellt mot avgift). Syftet är att produkterna eller tjänsterna ska fungera ihop (kompatibilitet) och / eller vara utbytbara, oavsett tillverkare. Skillnaden mellan en sådan specifikation och en standard är inte alltid stor.
– specifikationer – en beskrivning av en viss produkt, särskilt, men inte nödvändigtvis enbart, dess tekniska egenskaper.
ny version av webbprotokollet HTTP. – HTTP/3 föreslogs som standard 2022 av internets tekniska ledningsgrupp IETF, se RFC nummer 9114 (länk). HTTP/3 är baserat på protokollet QUIC. – Benämningen HTTP/3 fastställdes i oktober 2018. – Se också IETF:s arbetsgrupp för QUIC (quicwg.org).
– ett äldre protokoll för autentisering, kontroll av behörighet och redovisning av inloggning och åtkomst i nätverk. (Se AAA.) Radius har vidareutvecklats till protokollet Diameter. Det utvecklades i sin första version 1991 med tanke på uppringd anslutning till nätverk med modem. Radius, ofta skrivet RADIUS, är en förkortning av Remote authentication dial‑in user service. – Se RFC 2866 (länk) och läs mer i Wikipedia;
– ett uppköpt amerikanskt företag som tillverkade bildskärmar och andra tillbehör till Macintosh och, en kort tid på 1990‑talet, även Macintosh‑kloner (med tillstånd från Apple). Företaget grundades 1986 och köptes 1998 av miro Displays. – Mer i Wikipedia.
– vippa – en elektronisk komponent som kan växla mellan två stabila lägen. Det ena läget kan till exempel stå för 1, det andra för 0. Vippan behåller sitt läge tills det ändras, vilket innebär att den kan användas som ett slags minne. Det finns dock astabila vippor som växlar läge med bestämda intervaller, och monostabila vippor som förlorar sitt läge efter en tid. På engelska skiljer man ibland mellan latch för enkla vippor och flip-flop för astabila vippor;
– annat ord för index lock, indexlås – spärr mot ändringar i en databas eller del av databas. Används när man gör underhåll och andra åtgärder för att förhindra att någon annan samtidigt försöker ändra i databasen, vilket skulle kunna leda till problem med konsistensen;
– om internet: metod för att upprätta en förbindelse mellan en av flera användare i ett nätverk och en server på internet, särskilt när det gäller tjänster som strömmande ljud och video. Det gäller användare i nätverk som använder network address translation(NAT) för att ge användarna tillgång till internet. Det innebär att de enskilda användarna (eller resurser i nätverket) inte har egna IP-adresser. Det finns därför inte något självklart sätt för motparten att adressera dataflödet till den specifika mottagaren. Latching betecknar låsning av dataflödet så att det når rätt mottagare. Det är en del av vad som kallas för NAT Traversal. – Läs mer i RFC 7362 (länk);
– engelsk slang: påhäng – någon som man helst vill slippa, fast man inte vill säga det. – På svenska kan latch stå för något som är lätt att klara av eller roligt (lattjo).
en standard för anslutning av utrustning till datorer, till stor del föråldrad. – RS‑232 reglerade bland annat utformningen av serieporten, som förr var standard på persondatorer. För industriell och vetenskaplig utrustning är kontaktdon utformade enligt RS‑232 fortfarande i bruk. – RS-232 står för Recommended standard 232. Standarden fastställdes 1960 av den numera upplösta amerikanska branschorganisationen Electronic industries association, senare Electronicis industries alliance, EIA. Standarden definierade ett antal kontaktdon med stift och motsvarande hål, och hur de skulle användas. Det finns flera utföranden med olika antal hål. Gemensamt är formen på blecket (likbent parallelltrapets – omöjlig att sätta in felvänd). Den tekniska utvecklingen inom datorområdet gjorde med tiden att det blev allt svårare att anpassa RS-232-kontakterna till nya behov. De började också framstå som onödigt stora, särskilt på bärbara datorer, och de var inte anpassade för utvecklingen mot allt lägre spänningar och högre datatakt. Serieporten enligt RS-232 hade ingått i den ursprungliga specifikationen för IBM PC, men 1997 fastställde Microsoft att den inte längre var nödvändig. Därefter kom nya system för sammankoppling, främst USB, som hade mindre kontakter, arbetade med lägre spänningar och var anpassade för nya användningsområden. Från mitten av 00-talet har RS‑232‑kontakter i stort sett försvunnit från persondatorer. – En utförlig redogörelse finns i Wikipedia.
system för kodning av talen 0–63 med 64 olika tecken. – Base 64 använder det engelska alfabetets stora och små bokstäver, siffertecknen 0—9 samt tecknen + och / för att skriva talen 0–63. Noll blir ”A”, ett blir ”B” och så vidare till ”Z” för tjugofem. Sedan anges tjugosex med ”a” och så vidare till ”z” för femtioett. Femtiotvå anges med ”0” och så vidare till ”9” för sextioett. ”+” står för sextiotvå och ”/” för sextiotre; sextiofyra blir ”BA”. – Base 64 är ett utrymmesbesparande sätt att skriva ut sekvenser av ettor och nollor. Man tar sex ettor och nollor i taget och kodar om dem till ett tecken i Base 64. – Skrivs också base64 eller Base‑64. – Läs mer i RFC nummer 4648 (länk). – Jämför med Base 32, hexadecimal och oktal.
system för att koda binära sifferserier med 32 olika tecken. Man använder det engelska alfabetets bokstäver och siffertecknen 2—7. Noll blir ”A”, ett blir ”B” och så vidare till ”Z” för tjugofem. Sedan anges tjugosex med ”2” och så vidare till ”7” för trettioett. Trettiotvå blir ”BA”. – Base 32 är ett utrymmesbesparande sätt att koda sekvenser av ettor och nollor. Man tar fem ettor och nollor i taget och kodar om dem till ett tecken i Base 32. Detta görs normalt av ett program. – Skrivs också base32 eller Base-32. – Läs mer i RFC nummer 4648 (länk). – Jämför med Base 64, hexadecimal och oktal.
(ANSI) – amerikansk standardiseringsorganisation. – ANSI fastställer standarder inom många områden, inklusive data- och telekommunikation. ANSI är ingen myndighet, utan en samarbetsorganisation där många företag, men också federala myndigheter, medverkar. – Se ansi.org.
