paginering

sidnumrering – numrering av sidorna i en tryckt skrift. Sid­numren kallas i typo­grafiskt fack­språk för pagina.

[typografi] [ändrad 26 april 2020]

marginal

  1. – i typografi: det blanka utrymmet (ljusrummet) till vänster på en vänstersida och till höger på en högersida. På enstaka sidor, som inte ska bindas in, är marginalen till vänster. Det tomma utrymmet på andra kanten av sidan (vid ryggen) kallas för bunten (alltså i mitten, mellan de båda sidorna på ett uppslag). Marginalen brukar vara betydligt bredare än bunten. Ibland kallas även bunten för marginal. – I äldre typografi kallades också de blanka utrymmena upptill och nertill på sidorna för marginaler: övre och nedre marginal;
  2. – i företagsekonomi är marginalen detsamma som pålägget, räknat som procent av försäljningspriset. Marginalen kan alltså aldrig bli mer än 100 procent. – Exempel: man köper varan för 10 kronor och säljer den för 20 kronor. Pålägget är då 100 procent (eftersom pålägget 10 kronor är 100 procent av inköpspriset 10 kronor), men marginalen är 50 procent (eftersom 10 kronor är 50 procent av försäljningspriset 20 kronor);
  3. – på engelska: margin. (Det engelska ordet marginal är ett adjektiv som betyder marginell.)

[ekonomi] [språktips] [typografi] [ändrad 19 november 2019]

bindestreck

tecknet – som används för att avstava ett ord eller för att ange att två ord eller namn hör ihop. Det finns flera sätt att använda binde­streck:

  1. avstavnings­binde­streck – anger att ett ord är upp-
    delat på två rader;
  2. fast bindestreck – ingår alltid i ett ord eller namn, till exempel Eva‑Lena, pH‑värde, Alcatel‑Lucent. Om ordet måste avstavas bör man göra det vid binde­strecket, men om det är nödvändigt kan man också göra det någon annan­ stans i ordet;
  3. suppleringsdivis används i uttryck som ”låg- och mellanstadiet” – ett kortare sätt att skriva ”lågstadiet och mellanstadiet”;
  4. icke avstavande bindestreck – fast bindestreck i ord eller tecken­serie som inte ska avstavas, till exempel i telefon­nummer;
  5. mjukt bindestreck – markering av var ett ord kan av­stavas om det behövs (annars göms tecknet).

– Typo­grafer och tidnings­journalister brukar kalla binde­streck för divis. I typografi är bindestreck ett annat (kortare) tecken än tank­streck. – På engelska heter binde­streck hyphen.

[tecken] [ändrad 28 juni 2020]

pretty-printing

  1. – se indenterad utskrift;
  2. – skönutskrift – särskild typografisk formgivning av matematiska formler, kemiska formler och annat i syfte att göra dem mer tilltalande och / eller mer överskådliga (jämfört med vad som är möjligt i vanliga ordbehandlingsprogram) – Läs också om TeX.

[typografi] [ändrad 11 januari 2021]

TeX

ett sättningsprogram för tekniska, matematiska och naturvetenskapliga texter, utvecklat av Don Knuth under åren 19781989. – Programmet gör att sådant som inte kan sättas med vanliga ordbehandlare och layoutprogram, till exempel matematiska och kemiska formler, kan sättas med god typografisk kvalitet. TeX är skrivet i öppen källkod, och finns i många versioner för olika ändamål. Det sprids ofta tillsammans med Metafont. – Knuth vill att namnet TeX ska uttalas som ”tech” med tyskt ach‑ljud. – Läs mer i Wikipedia.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 16 januari 2021]

alinea

i typografi: tecken som ser ut som ett bakvänt P, närmare bestämt så här: ¶. Alinea­tecknet används ibland i ordbehandling för att markera slutet på ett stycke. Det visas då i grått på bild­skärmen, men det kommer inte med i utskriften. I äldre bok­­tryckar­­konst markerade tecknet början på ett stycke. – På engelska pilcrow, paragraph mark, paragraph sign.

[tecken] [ändrad 5 augusti 2019]

B

  1. Bförkortning för byte. Skrivs med stort B. – Det är ingen officiell förkort­ning, men används ändå: MB för megabyte, GB för gigabyte, TB för terabyte och så vidare. – Det förekommer också att bit förkortas med litet b, men undvik det. Det är risk för sammanblandning med B för byte. Skriv bit även i förkortningar, alltså kbit för kilobit, Mbit för megabit och Gbit för gigabit;
  2. – beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda diskett‑stationen på datorer med DOS eller Windows. Skrivs ofta B: med kolon, eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disketten som man vill öppna). Moderna datorer använder inte disketter, så enhetsbokstäverna A och B används normalt inte längre. – Se också A och C;
  3. – se /b/ (diskussionsforum);
  4. – se ctrl-b.
  5. – förkortning för bel, se decibel;
  6. – ett numera mycket ovanligt programspråk som utvecklades i slutet av 1960‑talet på Bell Labs av Ken Thompson och Dennis Ritchie†. Det ses som en föregångare till det desto mer framgångsrika programspråket C;
  7. – för blått, se RGB.

[datalagring] [diskussioner] [färg] [förkortningar på B] [grafiskt användargränssnitt] [måttenheter] [programspråk] [tangentbord] [typografi] [ändrad 5 juli 2021]