Kodi

(tidigare XBMC) – en mediespelare skriven i fri och öppen källkod för Linux, Mac och Windows. – Kodi kan visa upp video och bilder samt spela upp musik, och har goda möjlig­heter för den som vill utveckla tilläggsfunktioner. – Kodi hette först Xbox Media Center, sedan XBMC, och har, trots det ursprungliga namnet, alltid utveck­lats fri­stå­ende från Microsoft. Kodi utvecklas av stiftelsen XBMC Foundation (som i mars 2020 inte har bytt namn). – Se kodi.tv.

[musik] [videoteknik] [ändrad 31 mars 2020]

Susning

en nerlagd svensk wikipedi. – Susning var alltså ett webbaserat uppslagsverk som läsarna kunde ändra i, lägga till i och stryka i från sina webbläsare. – Susning startades 2001 av Lars Aronsson. Det var den första wikipedin på svenska, och den fanns i flera år jäm­sides med den svenska ver­sionen av Wiki­pedia. På grund av problem med klotter (oseriösa ändringar) och redigerings­krig stängdes Susning 2004 för redigering (men inte för läsning), utom för ett fåtal be­trodda personer. I augusti 2009 stängdes Susning helt.

[nerlagt] [webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 24 juni 2017]

tragedy of the anticommons

teorin att om det finns alltför många äganderättshavare uppstår en situation där inget fungerar. – Exempel: om en uppfinnare måste ta hänsyn till alltför många innehavare av patent, upphovs­­rätt, mönsterskydd och varumärken slutar det kanske med att hon inte kan uppfinna något alls. Men syftet med upphovsrätt och patent är ju att stimulera uppfinningar, inte att försvåra. – Benämningen tragedy of the anticommons (ungefär ”det icke allmännas tragedi”) anspelar på tragedy of the commons (allmänningens tragedi), och myntades 1998 av den amerikanska juristen Michael Heller (länk). – Se också comedy of the commons.

[ekonomi] [upphovsrätt] [ändrad 1 juni 2020]

Tryckfrihetsförordningen

(TF) – svensk grundlag som skyddar tryck­­friheten och dessutom reglerar offentlig­­hets­principen. – Tryckfrihetsförordningen förbjuder censur, skyddar rätten att lämna in­forma­tion till massmedier (meddelarfrihet), ålägger massmedier att skydda sina källor (källskydd) och anger formerna för tryckfrihetsrättegångar. Vissa skriverier är straff­­bara, men åtal kan bara väckas efter att texten har publicerats. – Tryckfrihetsförordningen gäller bara för tryckta skrifter (och för webbtidningar som ges ut av tryckta publikationer). För andra massmedier, som radio, tv, film och vissa webbsidor, gäller i stället Yttrandefrihetsgrundlagen. Förutsättningen i båda fallen är att publikationen har utgivningsbevis och ansvarig utgivare. En publikation som skyddas av Tryckfrihetsförordningen behöver inte tillämpa Personuppgiftslagen† (PuL – gäller inte längre) eller EU:s Dataskyddsförordning. – Tryckfrihetsförordningen omfattar också offentlighetsprincipen, som reglerar med­borgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar. – Läs också om BBS-lagen. – Hela Tryckfrihetsförordningen finns här (med ändringar från 2018).

[censur] [lagar] [tryckfrihet] [ändrad 25 april 2019]