svenskt ord för canonicalization – anpassning av alla uppgifter av en viss typ i en datamängd till ett föreskrivet enhetligt format (canonical format). – Formatanpassning innebär till exempel att alla datum ska skrivas enligt mönstret 2021‑07‑26. Syftet är att underlätta datainsamling och jämförelser samt automatisk bearbetning av informationen. Formatanpassning av telefonnummer kan till exempel vara nödvändig för att en mobiltelefon ska kunna slå ett nummer ur adressboken automatiskt. – Formatanpassning är en typ av normalisering och ingår i datapreparering.
[data] [ändrad 26 juli 2021]
en avvecklad läsplatta som lanserades i Sverige i februari 2010, utvecklad av det sydkoreanska företaget iriver (länk). – iriver Story visade e‑böcker i formatet Epub och klarade dessutom dokument i alla vanliga format. Den hade inbyggd musikspelare och ett tangentbord som man kunde använda för att göra anteckningar. 2010 kom en version som kunde internetanslutas med wi‑fi. iriver inledde sommaren 2011 ett samarbete med Google om e‑böcker. – Produkten avvecklades 2012.
[läsplattor] [nerlagt] [ändrad 20 juli 2017]
(mobile tagging) – överföring av information till mobiltelefoner med hjälp av streckkod eller QR‑kod. Det förutsätter att telefonen har inbyggd kamera och ett program som kan tolka koden. Det vanligaste är att koden är en webbadress (URL). När kameran har läst koden hämtar den automatiskt en webbsida.
[mobilt] [ändrad 11 januari 2019]
studentbostädernas datasupport på amerikanska universitet: ett center bemannat med datorkunniga personer som snabbt kan få en krånglande dator eller skrivare att fungera igen.
[support] [ändrad 5 april 2012]
ett privat amerikanskt företag som på uppdrag av amerikanska staten tidigare förvaltade toppdomänerna .com, .net och .org. Verisign gav upp domänen .org 2002, men förvaltade .net till 2006 och .com till 2007. Verisign är också ledande när det gäller att utfärda elektroniska certifikat. – Se verisign.com.
[domäner] [företag] [kryptering] [ändrad 28 augusti 2020]
Lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor – en svensk lag om vem som ansvarar för innehållet på allmänna forum på internet eller i andra datornät. (Se BBS.) – Lagen kräver bland annat att den som tillhandahåller ett sådant forum ska hålla uppsikt över det som publiceras och ta bort inlägg som strider mot lagen, till exempel otillåtna personuppgifter, bilder på sexuella övergrepp mot barn och hets mot folkgrupp. – BBS‑lagen är inte tillämplig på forum som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). – Lagtexten finns här. – Läs också om den amerikanska Section 230.
[juridiska lagar] [sociala medier] [yttrandefrihet] [ändrad 9 september 2019]
GnuPG eller GPG – ett fritt kryptosystem som är ett utförande av PGP. GnuPG utvecklades av tysken Werner Koch (werner.eifzilla.de) med stöd av tyska staten. Syftet var att få fram en version av PGP som kunde användas fritt. Det släpptes 1999 och utvecklas fortfarande (2018). – GnuPG följer specifikationen för OpenPGP, och fungerar ihop med nyare versioner av PGP och andra kryptosystem som bygger på OpenPGP. Det är utvecklat som fri mjukvara, och sprids med GNU‑licens. – Läs mer på gnupg.org.
[kryptering] [ändrad 30 oktober 2018]
tidigare svensk organisation som verkade för ett fritt och öppet internet. Den var aktiv runt 2010. Bland Juliagruppens medlemmar fanns kända yngre forskare och bloggare. –Se juliagruppen.se (arkiverad kopia). – Namnet: Juliagruppen anspelar på en fraktal som också heter Juliamängden (se Wikipedia).
[föreningar] [ändrad 25 februari 2018]
i ordbehandling: markering av var ett ord kan avstavas om det behövs. Kan sättas in på en eller flera platser i ordet. (Ord-be-hand-ling.) Om ordet behöver avstavas sätter ordbehandlingsprogrammet in ett synligt bindestreck där det finns en markering. Om det finns flera markeringar väljer programmet den sista som kan användas. Om ordet inte behöver avstavas döljs det mjuka bindestrecket normalt när texten visas på bildskärm eller skrivs ut. I många program sätter man in mjukt bindestreck genom att skriva ctrl och bindestreck samtidigt. – Kallas också för mjuk divis, diskret bindestreck, diskret divis. På engelska: discretionary hyphen eller soft hyphen (som kan misstolkas).
- – Tips 1: I många ordbehandlingsprogram, men inte alla, kan man sätta ett mjukt bindestreck framför ett ord för att markera att det inte ska avstavas alls;
- – Tips 2: Mjukt bindestreck fungerar bra i ordbehandlare och i program för datorstödd sidlayout, men ger inte alltid önskat resultat på webbsidor.
[ordbehandling] [typografi] [ändrad 1 juni 2017]