Pocket PC

(föråldrat)handdator eller smart mobil som har byggts enligt en specifikation från Microsoft. Namnet användes fram till 2007. – Microsoft tillverkade inte själv några Pocket PC-märkta produkter, men lät andra företag använda namnet, förutsatt att de följde Microsofts specifikationer. Grunden var operativsystemet Windows CE. En Pocket PC var antingen en penndator eller försedd med ett litet mekaniskt tangentbord. – 2007 ersattes varumärket Pocket PC med Windows Mobile†, som i sin tur 2012 ersattes av Windows Phone†.

[bärbara datorer] [mobilt] [nerlagt] [ändrad 25 maj 2020]

Scrum

metodik för ledning av systemutveckling, avsedd för snabb utveckling av system med specifikationer som kan förändras under arbetets gång. – Man utvecklar potentiellt levererbara system i perioder på två till fyra veckor. Efter varje period fastställs nya krav som införs i systemet under nästa omgång. Detta upprepas tills produkten är klar. – Scrum förknippas med så kallad agil systemutveckling, men är förenligt med flera metoder och filosofier för systemutveckling: det är ett sätt att styra arbetet och samla upp lösa trådar. Scrum är iterativt och inkrementellt. – Scrum utvecklades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber (externa länkar) i början av 1990-talet. – Läs också om scrummerfall och om DevOps.

[systemutveckling] [ändrad 18 december 2018]

soft hyphen

en term som används i två betydelser som inte är förenliga:

  1. –  avstavningsbindestreck – synligt bindestreck som sätts in när man behöver avstava ett ord, men inte annars. Alltså inte ett bindestreck som ingår i ordet eller namnet. Det är den betydelse av engelska soft hyphen som används i äldre typografi;
  2. mjukt bindestreck – ”osynligt” tecken som sätts in i datoriserad textsättning för att markera var ett ord kan avstavas (med ett synligt bindestreck) om det behövs. Kallas på engelska också för discretionary hyphen, vilket är en bättre term eftersom den är entydig.

[tecken] [ändrad 4 april 2020]

suppleringsdivis

bindestreck (=divis) i uttryck som ”Statens väg- och transportforskningsinstitut”, ”låg- och mellan­stadiet”, ”Mac- och pc‑användare”. – Sådana uttryck är kortare sätt att skriva Statens vägforsknings­institut och transportforskningsinstitut, lågstadiet och mellanstadiet och Mac‑användare och pc‑användare. – Suppleringsdivisen är ett fast bindestreck och ska aldrig utelämnas.

[tecken] [ändrad 22 november 2017]

exempeltext

text­massa som används i layout­skisser för att markera plats för brödtext. – En välkänd exempeltext är lorem ipsum, en förvrängd latinsk text som länge har använts på eng­el­ska. – För att layoutskissen ska se rea­list­isk ut bör en exempeltext se ut som om den bestod av riktiga ord och meningar. Men för att betraktaren inte ska distraheras av textens innehåll väljer man en text som är obegriplig för läsaren, eller åtminstone ointressant. – Eftersom den latinska texten i lorem ipsum inte ser ut som svensk brödtext – till exempel saknas Å, Ä och Ö – har grafikern Arne Heine (1922–2016, se intervju i Computer Sweden) utformat en svensk exempel­text som börjar Träutensilierna i ett tryckeri äro inga­lunda…. – På engelska: dummy text eller filler text

[typografi] [ändrad 25 maj 2020]

icke radbrytande bindestreck

binde­streck (divis) som ingår i ett ord, en sifferserie eller annan tecken­följd som inte bör delas upp på två rader. – Till exempel bör telefon­nummer som 08‑453 60 00 stå på en enda rad. Icke radbrytande bindestreck kodas i HTML som &#8209;. (Instruktionen <NOBR> används knappast längre och fungerar sällan.) En del ordbehand­lare har särskilda kommandon för icke radbrytande bindestreck. Även: icke avstavande bindestreck. – På engelska: non‑breaking hyphen. – Påpekande: I en del webbläsare ersätts icke radbrytande bindestreck med ☒ (fast vitt kryss på svart botten). Detta upptäcktes i februari 2023 och gällde då webbläsare baserade på Google Chrome.

[typografi] [ändrad 5 februari 2023]

identity and access management

identitets- och åtkomsthantering – system för att reglera vilka användare som ska ha tillgång till en organisations it‑nät­verk och vilka resurser varje enskild användare ska få komma åt. – Som resurser räknas infor­ma­tion, tjänster och hårdvara i nätverket. – Förkortas IAM – förkortningen används också på svenska. – Syftet är att man enkelt ska kunna lägga till och ta bort användare ur nätverket, att kunna överblicka vilka använd­are det finns och vad var och en av dem får och inte får göra samt att snabbt kunna ändra deras behörigheter, till exempel när någon byter arbetsuppgift. – Det ska inte finnas mer än ett system i nätverket för att tilldela användare användarnamn, lösenord och behörigheter. – Ett IAM‑system ger också möjlighet till samlad ­­inlogg­ning, det vill säga att en användare bara ska behöva logga in en gång för att få tillgång till alla resurser som hon har rätt att använda i nätverket. – Se också Customer identity access management (CIAM) – kundidentitetshantering.

[it-system] [it-säkerhet] [ändrad 17 augusti 2021]

Recaptcha

ett program som låter människor tolka inskannad text som visas för dem som så kallade captcha – ett slags robotfilter. – En captcha består av deformerade, svårlästa bokstäver och siffror som besökare på en webbsida måste tolka och skriva in i ett fält vid inloggning. Syftet är att hindra automatiserade program från att logga in – man utgår från att de inte klarar uppgiften. – Recaptcha är speciellt genom att det använder text från inskannade sidor från böcker, tidningar eller handskrifter. Metoden förutsätter att om flera användare tolkar samma inskannade text på samma sätt är tolkningen förmodligen korrekt. Syftet är att göra inlästa texter maskinläsbara, så att de blir sökbara på internet. Bland annat ska alla nummer av New York Times sedan starten läggas ut på internet och göras sökbara med hjälp av Recaptcha. – Metoden utvecklades av professor Luis von Ahn (länk). Företaget bakom Recaptcha köptes i september 2009 av Google. – I december 2014 lanserade Google No captcha recaptcha, ett robotfilter som bland annat kräver att användaren identifierar bilder på djur. – Se Googles webb­sidor.

[inloggning] [språkteknik] [ändrad 19 augusti 2019]