SpotiBot

  1. – ett experiment i manipulering av Spotify. Forskare vid Umeå universitet under ledning av professor Pelle Snickars (pellesnickars.se) (krånglar ibland) registrerade 2015 först in flera hundra robotkonton på Spotify. Forskarna spelade sedan in två ”låtar” under artistnamnet ”Fru Kost”, nämligen ”Kaffe” och ”Avplock”. ”Kaffe” är ljudet av en doktorand som dricker kaffe. Programmet SpotiBot lät sedan de olika robotkontona ”lyssna” på låtarna, samt på ABBA:s ”Dancing queen”, över 6 400 gånger. Resultatet blev att ”Fru Kost” fick ungefär 61 kronor i royalties. – Syftet med experimentet var att visa att det går att fuska med Spotifys royaltymodell, och att det är svårt att skilja mellan mänskliga användare och robotkonton. – Experimentet finansierades av Vetenskapsrådet (vr.se) med ett bidrag på 8,8 miljoner kronor. Spotify protesterade och bad Vetenskapsrådet att dra in bidraget, men fick inget gehör för det. – Se också fejklyssning och fejkartist. – Mer i denna forskningsrapport;
  2. Spotibot är också namnet på en webbtjänst som, genom att jämföra många användares favoritlåtar, ger förslag till användare om låtar som de troligen tycker om. – Se spotibot.com.

[forskningsprojekt] [mjukvarurobotar] [musik] [ändrad 3 mars 2020]

InterPlanetary File System

(IPFS) – ett system för lagring av data, fördelade på många datorer på internet. – Varje fil som lagras i IPFS delas upp i mindre delar, och varje del lagras på många datorer på internet. Det är ett distribuerat filsystem, som påminner om BitTorrent. Delarna sätts ihop när man hämtar en fil. Filerna är innehållsadresserbara, det vill säga att man behöver inte veta var en fil finns för att hämta den, bara dess namn. – IPFS, som presenterades 2015, kan ses som ett alternativ till webben. En fördel är att det är svårt att radera filer av misstag i IPFS, medan en fil försvinner från webben om man stänger av webbservern som den finns på. IPFS är dock sammankopplat med webben genom en gateway. IPFS struktur gör det också mindre sårbart för attacker och censur, och det används därför för att sprida information till områden där internet är delvis blockerat. Förändringar av filer (versionskontroll) hanteras med git. – En teknisk beskrivning av IPFS finns här, och se också denna artikel i Computer Sweden. – IDG:s artiklar om IPFS: länk. – Se ipfs.tech.

[datalagring] [internet] [ändrad 5 december 2022]

Android Things

ett nerlagt operativsystem för sakernas internet, baserat på Android och utvecklat av Google. – Android Things var utvecklat för att ha låg strömförbrukning, relativt litet minnesbehov och trådlös kommunikation med wi‑fi och Bluetooth low energy. Det visades upp 2015, då under namnet Brillo. Kommunikationsprotokollet gick då under namnet Weave. Det lades ner i januari 2022.– Se developer.android.com/things.

[android] [nerlagt] [sakernas internet] [ändrad 29 mars 2022]

tvOS

operativsystemet för Apple TV. – tvOS har funnits sedan 2015. Version 11, som visades upp på WWDC i juni 2017, var en kraftigt omarbetad version, avsedd för fjärde generationen av Apple TV och följande generationer. tvOS är en anpassad variant av iOS. Det är möjligt för utomstående att utveckla appar för tvOS. De kan köpas eller laddas ner från App Store. Appar för tvOS är främst sådana som visar tv-program, video och spel, men även till exempel sociala medier kan hanteras i tvOS. – Läs mer på Apples webbsidor.

[ios med flera] [radio och tv] [ändrad 5 mars 2022]

Smaranda Bara-fallet

ett utslag i EU-domstolen som säger att en myndighet inte får överlämna uppgifter om en person till en annan myndighet utan den berörda personens tillstånd. Utslaget väntas få konsekvenser för hanteringen av personuppgifter i EU‑länderna. – Domstolens utslag kom i oktober 2015 och gällde den rumänska medborgaren Smaranda Bara. Hon hade gått till domstol därför att rumänska skatteverket utan att fråga henne om lov hade överlämnat uppgifter om henne till den rumänska försäkringskassan, som sedan krävde henne på förfallna sjukförsäkringsavgifter. EU‑domstolens utslag var att överlämnan­det av personuppgifter inte var förenligt med EU‑rätten. – Se domstolens utslag.

[eu][personuppgifter] [rättsfall] [6 april 2017]

Myndighetsdatalagen

en föreslagen, men inte införd, lag om hur myndigheter ska hantera personupp­gifter i it‑system. – Förslaget lades fram i april 2015 och fick hård kritik av viktiga remissinstanser, bland annat av Advokatsamfundet (länk), dåvarande Datainspektionen†, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN). – Förslaget kom från en utredning som tillsattes 2011 för att formulera enhet­liga och övergripande bestämmelser för hur myndigheter skulle få behandla personuppgifter. Utredningens slutbetänkande kan laddas ner från denna länk. Kritikerna ansåg att förslaget gav myndigheterna för stor frihet att själva avgöra vilka personuppgifter de skulle spara och för vilka ändamål personuppgift­erna skulle användas. Det gav därmed för lite skydd för medborgarnas personliga sfär. – Till stor del är förslaget överspelat genom EU:s Dataskyddsförordning.

[aldrig realiserad] [lagar] [personuppgifter] [politik] [ändrad 23 juli 2018]

IDI

ett amerikanskt företag som påstås ha ingående information om varje invånare i USA. – Enligt en artikel i Bloomberg har IDI alla kända adresser, telefonnummer och e‑postadresser för varje amerikan, uppgifter om vad de har köpt och sålt, uppgifter ur brottsregistret, fordon, jaktlicenser, uppgifter om grannar och foton av personens fordon tagna på olika platser. Det finns uppgifter om sjukdomar och läkemedelsrecept, och IDI får också uppgifter om vilka rabattkuponger var och en har använt. Information från IDI köps bland annat av jurister, detektivbyråer, inkassoföretag och kreditupplysningsföretag samt av myndigheter. – IDI bildades 2015 efter sammanslagning av flera liknande företag. – Artikeln i Bloomberg finns på denna länk. – Se ididata.com.

[företag] [kartläggning] [ändrad 16 december 2020]