tvOS

operativsystemet för Apple TV. – tvOS har funnits sedan 2015. Version 11, som visades upp på WWDC i juni 2017, var en kraftigt omarbetad version, avsedd för fjärde generationen av Apple TV och följande generationer. tvOS är en anpassad variant av iOS. Det är möjligt för utomstående att utveckla appar för tvOS. De kan köpas eller laddas ner från App Store. Appar för tvOS är främst sådana som visar tv-program, video och spel, men även till exempel sociala medier kan hanteras i tvOS. – Läs mer på Apples webbsidor.

[ios med flera] [radio och tv] [ändrad 5 mars 2022]

Myndighetsdatalagen

en föreslagen, men inte införd, lag om hur myndigheter ska hantera personupp­gifter i it‑system. – Förslaget lades fram i april 2015 och fick hård kritik av viktiga remissinstanser, bland annat av Advokatsamfundet (länk), dåvarande Datainspektionen†, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN). – Förslaget kom från en utredning som tillsattes 2011 för att formulera enhet­liga och övergripande bestämmelser för hur myndigheter skulle få behandla personuppgifter. Utredningens slutbetänkande kan laddas ner från denna länk. Kritikerna ansåg att förslaget gav myndigheterna för stor frihet att själva avgöra vilka personuppgifter de skulle spara och för vilka ändamål personuppgift­erna skulle användas. Det gav därmed för lite skydd för medborgarnas personliga sfär. – Till stor del är förslaget överspelat genom EU:s Dataskyddsförordning.

[aldrig realiserad] [lagar] [personuppgifter] [politik] [ändrad 23 juli 2018]

IDI

ett amerikanskt företag som påstås ha ingående information om varje invånare i USA. – Enligt en artikel i Bloomberg har IDI alla kända adresser, telefonnummer och e‑postadresser för varje amerikan, uppgifter om vad de har köpt och sålt, uppgifter ur brottsregistret, fordon, jaktlicenser, uppgifter om grannar och foton av personens fordon tagna på olika platser. Det finns uppgifter om sjukdomar och läkemedelsrecept, och IDI får också uppgifter om vilka rabattkuponger var och en har använt. Information från IDI köps bland annat av jurister, detektivbyråer, inkassoföretag och kreditupplysningsföretag samt av myndigheter. – IDI bildades 2015 efter sammanslagning av flera liknande företag. – Artikeln i Bloomberg finns på denna länk. – Se ididata.com.

[företag] [kartläggning] [ändrad 16 december 2020]

 

DoNotPay

ett program som utvecklades för att hjälpa ägarna att överklaga parkeringsböter. – DoNotPay är en dialogrobot som ställer frågor till användaren, och med ledning av svaren steg för steg bedömer möjligheten att överklaga parkeringsböterna framgångsrikt. Den kallas för ”robotadvokat”. – DoNotPay utvecklades av den brittiska Stanford‑studenten Joshua Browder (se Twitter: länk), och togs i bruk 2015. Den uppges sedan dess ha använts i 250 000 fall (fram till juli 2016) med framgång i 160 000 fall – alltså i 64 procent av fallen. Browder håller också på att utveckla en dialogrobot som hjälper flygresenärer att begära ersättning vid förseningar och för andra juridiska ärenden. I juli 2019 fick DoNotPay 4,6 miljoner dollar i innovationskapital. – DoNotPay finns på Apples App store.

[bilar] [dialogrobotar] [juridik] [ändrad 23 augusti 2019]

Manilaprinciperna

Manila principles on intermediary liability – sex principer om att den som förmedlar information från någon annan inte ska hållas ansvarig för innehållet. (Se också budbärarimmunitet.) Manilaprinciperna är inte lagligt bindande, utan har utarbetats av ett antal ideella organisationer. De presenterades 2015. Principerna är:

  1. – Förmedlare ska inte kunna hållas ansvariga för innehållet i meddelanden som de förmedlar från tredje part;
  2. – Ingen ska kunna åläggas att blockera sådant innehåll utan åläggande från juridisk myndighet;
  3. – Åläggande om blockering ska vara tydligt, entydigt och utfärdat i laga ordning;
  4. – Lagar, ålägganden och förfaranden som gäller blockering av material måste uppfylla krav på nödvändighet och proportionalitet;
  5. – Lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material måste vara i enlighet med lag och rätt;
  6. – Insyn och laga ansvar måste ingå i lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material.

– Läs mer på manilaprinciples.org.

[censur] [webbpublicering] [yttrandefrihet] [ändrad 3 april 2017]

Telecoms single market

(TSM) – EU:s överenskommelse om att göra den europeiska marknaden för data- och telekommunikationer till en enda marknad. Överenskommelsen omfattar bland annat:

  • inga roaming-avgifter. – Den som reser i EU ska betala samma avgifter för mobiltelefoni och datatrafik som i sitt hemland;
  • nätneutralitet – all trafik på nätet ska behandlas på lika villkor. Inga gräddfiler.

– TSM är en överenskommelse från 2015 mellan Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och Europeiska rådet. Den genomfördes i EU:s medlemsländer med början 2016. – Se också TSM‑förordningen.

[elektronisk kommunikation] [eu] [ändrad 31 mars 2016]

delningsekonomi

(sharing economy) – samhälle där man delar på tjänster och ägodelar, ofta med hjälp av tjänster på internet. I stället för att alla har var sin bil så arrangerar man bilpooler; i stället för att bo på hotell bor man hos en privatperson genom Airbnb eller liknande tjänster. Internetbaserade tjänster gör att sådana förmedlingar fungerar snabbt och ger var och en stor valfrihet. – Se delning. – Delningsekonomi var ett av 2015 års nyord enligt Språkrådet och Språktidningen, se denna länk.

[it-liv] [webbtjänster] [årets nyord] [ändrad 13 oktober 2018]

Allmogens

en svensk sajt som publicerar böcker om det svenska folkets historia, seder och bruk. Inriktningen beskrivs som ”frihetlig”. Initiativtagare är Daniel Sjöberg, se sjbrg.se. Projektet startade 2015 och hette då Projekt Moberg efter författ­a­ren och journalisten Vilhelm Moberg; namnet anspelade på Projekt Runeberg och Projekt Gutenberg. Från 2017 hette den Projekt Allmogen, under 2019 bytte den namn till Allmogens. – Se allmogens.se. – Läs också om Litteraturbanken och Wikisource.

[arkiv och bibliotek] [bokutgivning] [konst och litteratur] [ändrad 4 oktober 2019]

digital vellum

digitalt pergament, digital veläng – allmän term för teknik för bevarande av digital information så att den kan läsas och tolkas trots tekniska förändringar. – Redan nu finns det digitala filer som kan läsas rent tekniskt – man kan urskilja ettorna och nollorna – men som inte ger någon användbar information. Vi saknar mjukvaran, och i synnerhet hård­varan som krävs. Det gäller i syn­ner­het interaktivt material som datorspel. – Digital vellum innebär att filerna lagras tillsammans med all information som behövs för att läsa och tolka dem. Alltså med kompletta beskrivningar av den mjukvara och hårdvara som behövs. – Uttrycket: Vellum är pergament gjort på kalvskinn, på svenska veläng. Medel­tida hand­skrifter på veläng har mycket god hållbarhet. – Uttrycket digital vellum gjordes känt av Vint Cerf i början av 2015. Han talade också om risken för en digital dark age ifall en stor mängd digital information går förlorad därför att vi saknar tekniken som behövs för att läsa den. – Se detta föredrag på Youtube. – Se också arkivformat och Olive.

[framtidssäkert] [ändrad 27 april 2020]